Fler utlandssvenskar röstar – kuvertproblem kan fälla röster

AI-genererad illustration

Nyheter

Fler utlandssvenskar röstar – kuvertproblem kan fälla röster

Av RedaktionenPublicerad: 4 sep 06:214 min

Intresset för att rösta bland svenskar bosatta utomlands är större än vid förra riksdagsvalet. Totalt finns 370 574 röstberättigade utlandssvenskar. Valmyndigheten uppgav den 7 juli att 225 180 personer då var upptagna i röstlängden medan 145 394 hade fallit ur den. Efter en informationsinsats under våren hade antalet registrerade ökat med omkring 13 000 personer.

Cecilia Borglin, generalsekreterare för Svenskar i Världen, bedömer att antalet utlandsröster kan gå mot rekord. Omkring 82 000 personer som hade fallit ur eller riskerade att försvinna ur röstlängden efter tio år utomlands hade kontaktats av Valmyndigheten. Antalet personer i röstlängden är närmare 25 procent högre än vid föregående val.

I New York hade 523 svenskar röstat vid den aktuella tidpunkten, 76 fler än vid motsvarande tidpunkt 2022. Även på flera håll i Spanien var antalet röstande högre än fyra år tidigare, samtidigt som ett ökat tryck väntades närmare valdagen. I Perth, Kapstaden och Edinburgh noterades också ett större intresse.

Regeringen har inför valet tillfört utrikesförvaltningen 1 miljon kronor för att möjliggöra närmare 300 röstmottagningsplatser utomlands, längre öppettider och säkrare transporter av röster med diplomatpost. Valmyndigheten uppgav den 20 augusti att omkring 290 platser runt om i världen erbjuder röstmottagning inför valet 2026, vilket är fler än 2022. Startdatum och öppettider skiljer sig mellan utlandsmyndigheterna.

För väljare i Spanien får brevröster göras i ordning och skickas tidigast den 30 juli 2026. Förtidsröstning vid ambassader och konsulat kan börja tidigast den 20 augusti. Det går inte att rösta från utlandet på själva valdagen den 13 september.

En förändring inför årets val är att utlandssvenskar kan förtidsrösta när de befinner sig tillfälligt i Sverige. Riksdagen beslutade den 15 oktober 2025 om ändringar i vallagen som började gälla den 1 december samma år. Reglerna innebär att en utlandssvensk som har fallit ur röstlängden kan förtidsrösta i Sverige och samtidigt återupptas i röstlängden genom sin röst.

Svenskar i Världens valundersökning genomfördes mellan den 13 april och 20 maj 2026 och omfattade 2 491 utlandssvenskar. Nästan hälften av de svarande kände inte till eller var osäkra på tioårsregeln för röstlängden. Bland dessa uppgav 77,5 procent att de inte visste eller var osäkra på hur en anmälan till röstlängden görs.

Cecilia Borglin upplever samtidigt ett större engagemang bland utlandssvenskar. Hon bedömer att fler har blivit medvetna om att svenska politiska beslut även påverkar personer som bor utanför landet och att fler vill använda sin demokratiska rätt att rösta.

Samtidigt har problem med brevröstningskuverten rapporterats från länder med fuktigt klimat. Cecilia Borglin uppger att väljare bland annat i Hongkong har berättat att kuverten klistrat ihop på grund av luftfuktigheten. Om ett sådant kuvert öppnas och exempelvis försluts med tejp kan rösten bli ogiltig. Cecilia Borglin uppger att motsvarande problem förekom även vid det förra valet och att röster därmed riskerar att gå förlorade.

Formella fel har tidigare lett till att ett betydande antal brevröster underkänts. Valmyndighetens enhetschef Annica Sundel uppgav att 13 procent av brevrösterna vid valet 2022 underkändes. Bland orsakerna fanns saknade underskrifter från väljaren eller vittnen. Annica Sundel uppgav också att röster kan underkännas om de kommer in för tidigt eller för sent eller om obligatoriska uppgifter saknas.

Utlandsrösterna kan få betydelse vid ett jämnt valresultat. Vid föregående val deltog drygt 30 procent av de röstberättigade utlandssvenskarna och skillnaden mellan blocken var omkring 46 000 röster.

Den senaste större väljarundersökningen bland utlandssvenskar genomfördes av valforskare vid Göteborgs universitet efter valet 2014. Då röstade gruppen mer åt höger än väljarkåren som helhet. Moderaterna fick stöd av 36 procent av de tillfrågade medan Socialdemokraterna fick 15 procent. Cecilia Borglin framhåller samtidigt att utlandssvenskar är en heterogen grupp som bland annat består av studenter, yrkesverksamma och pensionärer, vilket enligt henne gör det svårt att generalisera om partisympatier.

Riksdagens konstitutionsutskott har också redovisat att Valsedelskommittén i delbetänkandet SOU 2026:2 föreslagit att endast blanka valsedlar ska användas vid framtida utlandsröstning. Förslaget motiveras bland annat med att valsedlar då kan skickas till utlandsmyndigheterna tidigare och att transportproblemen kan minska.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag mycket sakligt och neutralt skriven med ett tydligt faktabaserat språk och utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Uppgifterna är ofta hänvisade till källor såsom Valmyndigheten, Cecilia Borglin från Svenskar i Världen, och Riksdagen, vilket följer instruktionen om hur källor ska redovisas och inte tolkas som journalistens egna ord. Det återges även potentiellt laddade uttryck som "kuverten klistrat ihop" och statistik om ogiltiga röster men dessa är tydligt återgivna från källorna och påverkar inte poängen. Däremot gör journalisten ibland omdömeslösa ordval inom källhänvisningarna, som "betydande antal brevröster underkändes", men detta är fortfarande en återgivning av källans information. Det finns inga subjektiva uttryck, ingen dramatisering, inga slutsatser eller spekulationer samt inga värderande omdömen från journalisten själv. Därför får den hög oberoendepoäng, med en mindre justering då vissa formuleringar hade kunnat vara ännu mer preciserade för helt maximal neutralitet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
70%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln ger störst utrymme åt myndigheter och neutrala experter, lyfter upp statliga insatser utan ideologisk kritik, och beskriver problem och lösningar utifrån ett institutionellt och sakligt perspektiv. Detta ligger i linje med mittens teknokratiska och pragmatiska inställning. En viss tonvikt på statliga lösningar och skydd av rösträtten ger en mindre vänsterlutning, samtidigt som marknadslösningar eller mer konservativa frågor inte berörs, vilket minskar högerinriktningen.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar en bild där utlandssvenskars ökade röstningsintresse lyfts fram som positivt, men samtidigt beskrivs tekniska och administrativa problem som riskerar att fälla röster. Problemet är främst system- och regelrelaterat medan lösningar framställs som statliga insatser samt förbättrad information.

Språk och ton:
Språket är informativt och faktabaserat utan laddade ord, men framhäver statliga och myndighetsåtgärder som viktiga lösningar. Framställningen av problemen med rösträkning och vallagar förstärker behovet av statlig ordning och reglering.

Källbalans:
Citat och information kommer främst från Valmyndigheten, Svenskar i Världen (en organisation som verkar för utlandssvenskar) och riksdagen. Expertutlåtanden och myndighetsperspektiv dominerar, vilket ger en teknokratisk och pragmatisk bild. Motpart eller kritiska röster mot myndighetsinsatser saknas.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln behandlar inte politiska diskussioner kring rösträttslagstiftningens idéologiska grunder, kritik mot statsinsatser eller marknadslösningar för valet, vilket kan dölja mer ideologiskt färgade perspektiv. Det saknas även kritiska analyser av omkostnader eller ansvarsfördelning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.