Fler nyfödda saknar skydd mot allvarliga blödningar

Andelen nyfödda i Sverige som inte får den rutinmässiga K-vitamininjektionen har mer än fördubblats. År 2006 saknade 667 barn, motsvarande 0,66 procent, den registrerade sprutan. År 2021 var antalet 1 619 barn, eller 1,50 procent. Barn som föddes i hemmet saknade oftare dokumenterad K-vitaminprofylax.

Resultaten kommer från en svensk registerstudie som publicerades i JAMA Pediatrics den 13 juli 2026. Studien omfattade 2 020 302 levande födda barn som föddes efter minst 35 graviditetsveckor mellan den 1 januari 2003 och den 31 december 2021. Barnen följdes till sex månaders ålder.

Forskargruppen uppgav att 24 089 barn saknade registrerad intramuskulär K-vitaminprofylax. Uppgifter från Medicinska födelseregistret kopplades till flera nationella register, varefter analyserna justerades med logistisk regression. Studien genomfördes av Eleni Simatou, Eleni Tsamantioti, Anna Hallström, Olof Stephansson, Neda Razaz, Martina Persson och Jenny Bolk.

Barn som inte hade fått injektionen hade en högre risk för blödningar under det första halvåret. Risken för blödningar i eller omkring hjärnan var nästan tre gånger högre än bland barn som hade fått sprutan. Eleni Simatou, doktorand och barnneurolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, beskriver utvecklingen som oroväckande eftersom K-vitamin skyddar mot blödningar som orsakas av vitaminbrist.

Karolinska Institutet uppger att Eleni Simatou är doktorand vid institutionen för medicin i Solna och ingår i forskargruppen för reproduktiv, perinatal och pediatrisk epidemiologi. Forskarna har inte kunnat fastställa varför föräldrar väljer bort injektionen. Eleni Simatou uppger att tidigare studier har pekat på oro för smärta och biverkningar, uppfattningen att moderns kost ger tillräckligt skydd samt en mer allmän misstro mot vården. Studier har också visat att föräldrar som avstår K-vitamin oftare tackar nej till senare vaccinationer.

USA:s smittskyddsmyndighet CDC uppger att nyfödda som inte får K-vitamininjektionen löper 81 gånger högre risk att drabbas av svår blödning än barn som får den. Omkring hälften av barnen med den sena formen av K-vitaminbristblödning får enligt CDC en hjärnblödning, och ungefär vart femte barn med tillståndet avlider.

CDC uppger också att ett ökat intag av K-vitamin genom moderns kost eller kosttillskott inte höjer halten i bröstmjölken tillräckligt för att täcka barnets behov. En internationell forskningsöversikt från 2026 beskriver att moderkakan endast överför små mängder K-vitamin, samtidigt som nyfödda har begränsade lager i levern och en tarmflora som utvecklas gradvis under de första levnadsveckorna.

Omkring tio procent av barnen i den svenska studien som inte fick injektionen behandlades i stället med K-vitamindroppar. Även bland dessa barn var blödningsrisken högre än bland dem som fick sprutan. Eleni Simatou uppger att behandling via munnen måste ges en gång i veckan under tolv veckor och att skyddet kan försämras om en dos missas eller behandlingen avbryts. Upptaget kan också vara sämre hos barn med leverproblem.

Svenska Neonatalföreningens nationella riktlinjer innehåller både information till föräldrar och ett särskilt doseringsschema för K-vitamin som ges via munnen. Forskarna bakom den internationella översikten uppger att en intramuskulär dos ger ett mer långvarigt och tillförlitligt skydd, medan behandling via munnen kräver att hela flerdosschemat följs. Enligt översikten har intramuskulär profylax minskat förekomsten av K-vitaminbristblödning från omkring 1 700 fall per 100 000 obehandlade nyfödda till omkring ett fall per 100 000 behandlade.

Världshälsoorganisationen WHO anger en standarddos på ett milligram K-vitamin till nyfödda i sitt utbildningsmaterial för neonatal vård. I Sverige och de flesta andra länder ges vitaminet genom en spruta i låret kort efter födseln. K-vitamin behövs för blodets koagulation och minskar risken för sällsynta men potentiellt livshotande inre blödningar.

Mödrahälsovårdsenheten i Region Stockholm uppger att det saknas vetenskapliga data som talar för att injektionen har negativa effekter på barnets hälsa och beskriver den som det säkraste sättet att förebygga allvarliga blödningar. Region Stockholm uppmanar vårdnadshavare att omedelbart kontakta vården vid bland annat långvarig blödning från naveln eller provtagningsställen, blod i urin eller avföring, kramper eller medvetslöshet.

Eleni Simatou framhåller att vårdpersonal behöver fortsätta informera föräldrar om nyttan med K-vitamin och riskerna med att avstå behandlingen. Enligt henne behöver barnläkare tydligt förklara vad beslutet innebär och diskutera frågan med vårdnadshavarna.