Regeringen skärper arbetet mot östrogenbristen

Regeringen ger Läkemedelsverket fler uppgifter för att hantera den långvariga bristen på östrogenläkemedel i Sverige. Socialminister Jakob Forssmed uppger samtidigt att tillgången har förbättrats för vissa preparat, medan gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner bedömer att bristsituationen kan bestå i omkring ett och ett halvt år.

Jakob Forssmed uppger att tillgången på östrogengel nu är god och att situationen för spray har börjat förbättras. Läkemedelsverket meddelade den 3 september att flera dispenser för Divigel och Estrogel har beviljats och att detta har gett en god aktuell tillgång på dessa geler. Myndigheten har också beviljat flera tillstånd för parallellimport av Lenzetto. Den 17 augusti godkändes ett parallellimporterat Lenzetto från Nederländerna med 2care4 ApS som innehavare av försäljningstillståndet.

För östrogenplåster är läget fortsatt mer ansträngt. Läkemedelsverket uppgav den 4 september att samtliga fem styrkor av Estradot fortfarande var restanmälda, med prognosdatum mellan den 25 september och den 21 oktober 2026 beroende på styrka. Restsituationen för det kombinerade plåstret Estalis 50/250 mikrogram per dygn hade däremot avslutats, medan någon uppdaterad prognos för Sequidot ännu inte fanns.

Region Västernorrland uppgav den 31 augusti att Estradot i styrkorna 25, 37,5, 50 och 75 mikrogram per dygn då väntades åter i oktober 2026 och styrkan 100 mikrogram per dygn i november. Regionen angav samtidigt november 2026 som prognos för Divigel och januari 2027 för Lenzetto. Mindre leveranser kunde komma under restperioderna men bedömdes inte täcka hela efterfrågan.

Läkemedelsverket uppger att tillgången på östrogen i tablettform är god och att tabletter kan användas när behandlingsformen är medicinskt lämplig. Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för kvinnosjukdomar och förlossning har under bristsituationen rekommenderat att transdermalt östrogen prioriteras till patienter med bland annat tidigare venös tromboembolism, känd trombofili, uttalad metabol eller kardiovaskulär risk samt lever- eller gallsjukdom. Expertgruppen bedömer samtidigt att östrogen i tablettform och transdermal behandling har likvärdig effekt på vasomotoriska symtom och livskvalitet vid adekvata doser och rekommenderar att tabletter övervägs för patienter utan särskilda riskfaktorer.

Olika styrkor och beredningsformer kan inte alltid bytas direkt på apotek. Region Västernorrland uppger att byte mellan de aktuella preparaten kräver ett nytt recept. Fass anger också att Divigel 1 mg inte är utbytbart mot andra läkemedel på apotek. För Divigel finns en dispens för en utländsk förpackning med 91 doser som gäller från den 10 juni till den 1 december 2026.

En av regeringens åtgärder är att underlätta licensförskrivning, där en läkare kan förskriva ett motsvarande läkemedel från ett annat land när det svenska alternativet saknas. Jakob Forssmed beskriver licensförskrivning som en begränsad och tillfällig lösning och uppger att regeringen vill säkerställa att samtliga förskrivare får information om möjligheten. Han har också pekat på att privata kliniker har använt licensförskrivning och tagit höga avgifter, vilket han anser skapar en ojämlik vård.

En informationsportal ska därför tas fram för att ge läkare bättre information om läkemedel som finns tillgängliga i andra länder. Jakob Forssmed uppger att det har förekommit en uppfattning bland företag om att de inte får informera svenska förskrivare om sådana läkemedel, vilket enligt honom är felaktigt.

Läkemedelsverket har även fått i uppdrag att kartlägga hur andra EU-länder arbetar med tillsyn över läkemedelstillgång och att redovisa myndighetens tillsynsinsatser under 2026. Särskilt fokus ska ligga på långvariga restsituationer för hormonläkemedel. Det utvidgade uppdraget ska slutredovisas till Socialdepartementet senast den 30 oktober 2026.

I ett tidigare regeringsuppdrag ingår dessutom att Läkemedelsverket ska analysera om en nationell aktör kan producera lagerberedningar av transdermala östrogenläkemedel och, om detta är möjligt, förbereda en sådan hantering. Myndigheten ska också undersöka möjligheten till byte mellan likvärdiga östrogenpreparat på apotek och om centrala EU-funktioner kan användas för exempelvis gemensamma inköp.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutade tidigare att priset på Estradot i styrkorna 50, 75 och 100 mikrogram per dygn skulle höjas från den 1 juli 2026. Jakob Forssmed uppgav i ett riksdagssvar den 26 juni att prishöjningen för ett östrogenläkemedel bedömdes kunna göra det möjligt för läkemedelsföretaget att prioritera den svenska marknaden när tillgången var begränsad. Han uppgav samtidigt att han hade träffat två av de berörda läkemedelsföretagen för att få information om deras arbete med bristsituationen.

Helena Kopp Kallner är mer försiktig i sin bedömning av när situationen kan betraktas som löst. Hon anser att bristen kvarstår så länge det inte finns tillräcklig tillgång till samtliga typer av östrogen som förskrivs i Sverige. Enligt Helena Kopp Kallner kan det dröja omkring ett och ett halvt år innan läkemedelsföretagen har hunnit öka produktionen tillräckligt.

Helena Kopp Kallner har daglig kontakt med kvinnor som påverkas av bristen och beskriver situationen som allvarlig. Hon framhåller att östrogenpreparat även används vid sjukdomar som endometrios och att behandlingen för många kvinnor är avgörande för att kunna fungera i vardagen.

Östrogen är ett hormon vars nivåer minskar under klimakteriet. Hormonbehandling används bland annat mot värmevallningar, sömnproblem och torra slemhinnor och kan även användas vid förklimakteriet och endometrios. Nästan 380 000 kvinnor över 45 år i Sverige använder hormonbehandling mot klimakteriebesvär, enligt siffror från Socialstyrelsen.