Fjällräven ökar – men klarar sig inte utan stöd

Fjällräven är fortfarande klassad som starkt hotad i Sverige och akut hotad i Norge och Finland. Trots stödutfodring och andra bevarandeåtgärder går återhämtningen långsamt. Åsa Stenman, handläggare för hotade arter på Länsstyrelsen Västerbotten, uppgav att utvecklingen går åt rätt håll men att fjällräven fortfarande är beroende av insatser från människor. Naturbevakaren Ulf Eskilsson beskrev också arten som helt beroende av mänsklig hjälp i dag.

Vid sekelskiftet uppskattades det finnas omkring 40–60 fjällrävar sammanlagt i Sverige, Norge och Finland. Under 2025 uppgick antalet vuxna individer till 526. Naturvårdsverket uppgav att inventeringen samma år bekräftade 97 fjällrävskullar i Fennoskandien, varav 56 i Sverige, 38 i Norge och tre i Finland. Myndigheten konstaterade samtidigt att inaveln ökar i flera delpopulationer och att det därför finns ett större behov av genetisk uppföljning och åtgärder som stärker kontakten mellan populationerna.

Svenska fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet uppgav att 158 vuxna fjällrävar och 236 valpar observerades under arbetet 2025. Totalt märktes och provtogs 74 individer genetiskt, medan fem vuxna fjällrävar fick GPS-halsband för studier av deras rörelser och kontakten mellan olika delpopulationer.

Miljødirektoratet uppgav att den norska stammen under 2025 beräknades till 309 vuxna fjällrävar. I Norge fanns samtidigt 148 foderautomater. Under vårvintern placerades nio nya automater ut i Forollhogna, en i Reinheimen och sex i Skarvheimen för att förbättra kontakten mellan delpopulationerna i södra Norge.

I Finland uppgav Forststyrelsen att tolv fjällrävsungar föddes i tre lyor i norra Lappland sommaren 2025. Fortplantningen återupptogs i Finland 2022 efter att senast ha konstaterats 1996. Norsk institutt for naturforskning uppgav samtidigt att Norge hade 16 delpopulationer 2025 och att flera visar tecken på inavel. Institutet bedömde också att genflödet mellan populationerna är för litet för att säkra deras långsiktiga överlevnad. NINA:s seniorforskare Nina E. Eide pekade därför ut riktade utsättningar och fortsatt stödutfodring som viktiga åtgärder.

Tillgången på smågnagare har stor betydelse för fjällräven. Länsstyrelsens smågnagarinventering visade att 2025 var ett sorkår med gott om gnagare i fjällen. Trots det behövs ytterligare insatser för att populationen ska fortsätta öka, där stödutfodring är en av åtgärderna.

Sverige, Norge och Finland samarbetar genom Felles Fjellrev och har också tagit fram en gemensam handlingsplan med det långsiktiga målet att nå minst 2 000 fortplantningsdugliga individer. Arbetet omfattar bland annat att knyta samman isolerade områden och hantera hot kopplade till klimatförändringar och sjukdomsspridning, med målet att fjällräven på sikt ska kunna överleva utan mänsklig hjälp.

Interreg Aurora uppger att Felles Fjellrev även kartlägger sjukdomar och parasiter hos fjällräv och rödräv. Projektet ska ta fram beredskapsplaner för möjliga sjukdomsutbrott och utveckla habitatmodeller för att identifiera viktiga och potentiella livsmiljöer. WWF uppger att Sverige, Norge och Finland numera använder en gemensam inventeringsmetod med både vinter- och sommarkontroller av fjällrävslyor för att beståndsuppgifterna från länderna ska vara jämförbara.

Rödräven har sedan tidigare varit en konkurrent om bland annat boplatser och har i takt med klimatförändringen allt oftare tagit sig upp på fjället. Ulf Eskilsson uppgav att även järven har blivit ett större problem. Under omkring 20 år med stödutfodring var intrång från järv tidigare ovanliga, men enligt Ulf Eskilsson har de blivit vanligare. Järvar har även tagit sig in i lyor och angripit valpar, vilket han beskrev som ny kunskap för arbetet.

Länsstyrelsen Norrbotten uppger att projektets foderstationer därför ska förstärkas för att hindra järvar från att ta sig in. Rödrävar ska samtidigt förses med GPS-sändare för att kartlägga hur de rör sig i landskapet och i förhållande till mänsklig aktivitet. Ulf Eskilsson uppgav att foderstationerna redan har behövt byggas stadigare.

Felles Fjellrev har genomförts i fem omgångar och den nuvarande projektperioden löper från november 2023 till oktober 2026 med finansiering från EU Interreg Aurora. Budgeten är omkring 27 miljoner kronor och merparten av finansieringen kommer från EU. I projektet deltar länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten tillsammans med Stockholms universitet, Världsnaturfonden, Metsähallitus, Norsk institutt for naturforskning och Norges arktiske universitet i Tromsö.

Arbetet omfattar bland annat GPS-sändare, DNA-analyser av spillning och viltkameror för att följa fjällrävarnas rörelser och utvärdera genomförda åtgärder. Det gäller även utsättningar av uppfödda fjällrävar i Norge nära gränserna mot Sverige och Finland. Länsstyrelsen Norrbotten uppger att projektet ska avslutas med en konferens i Finland och att en populärvetenskaplig sammanfattning samt rekommendationer för det fortsatta bevarandearbetet ska tas fram. Samtidigt söker arbetet fortsatt finansiering för insatser efter den nuvarande projektperiodens slut.