Barndomsvän kallas som vittne i Brattåsmålet

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Barndomsvän kallas som vittne i Brattåsmålet

Av RedaktionenPublicerad: 15 aug 05:463 min

En tidigare nära vän till den 45-årige man som åtalats för dubbelmordet i Brattås 2005 har kallats att vittna när rättegången inleds i Ångermanlands tingsrätt. De två var nära vänner under högstadietiden, och mannen uppger att han ofta vistades och även övernattade hemma hos den nu åtalade. På så sätt lärde han också känna familjen. Han beskriver det som svårt att förstå hur den tidigare vännen har kunnat bli misstänkt och senare åtalad för morden.

Försvarsadvokat Johan Lavås har kallat barndomsvännen som vittne och vill att han ska höras om den åtalades person och bakgrund till klientens fördel. Barndomsvännen har även hörts under förundersökningen och tagit del av delar av polisens utredning. Han uppger att läsningen inte har gjort händelseförloppet lättare för honom att förstå och att han under deras vänskap inte såg några aggressiva tendenser hos mannen. Samtidigt konstaterar han att den åtalade numera har medgett att han befann sig på platsen när händelsen inträffade.

Senior åklagare Hanna Flordal väckte den 7 augusti 2026 åtal mot 45-åringen för två fall av mord. Åklagarmyndigheten uppgav att Hanna Flordal bedömer att den samlade bevisningen är tillräcklig för en fällande dom. Den åtalade, som är från Katrineholm, medger att han varit på platsen och att han flyttat ett av offren men nekar till att ha begått morden. Hanna Flordal har uppgett att något motiv fortfarande inte har kunnat klarläggas.

Åklagarsidan åberopar bland annat bilder, uppgifter om mobilsamtal, skospår och beslag som bevisning. Utredningen fick ett avgörande genombrott efter att Nationellt forensiskt centrum fått tillstånd att använda en dna-baserad släktforskningsdatabas. Polismyndigheten uppgav att metoden först gjorde mannen skäligen misstänkt. Efter gripandet topsades han och hans dna gav en positiv träff mot dna-spåret från brottsplatsen, varefter misstankegraden höjdes till sannolika skäl. Den tidigare spaningsledaren Jan-Ola Nordin har uppgett att mannen tidigare hade gått helt under radarn i den långvariga utredningen.

Mannen häktades av Ångermanlands tingsrätt den 10 april 2026 på sannolika skäl misstänkt för två mord. Den första åtalsfristen sattes då till den 8 maj klockan 11.00. I början av augusti hade han suttit häktad i nästan fyra månader. Tidningen Ångermanland uppgav den 3 augusti att Hanna Flordal hade bekräftat att åtal skulle väckas före den då gällande åtalsfristen den 7 augusti klockan 11.00.

Målet har nummer B 1029-26. Ångermanlands tingsrätt har planerat huvudförhandlingen till fyra dagar, den 17, 21, 24 och 26 augusti 2026. Förhandlingen inleds klockan 09.00 den 17 augusti i tingsrätten i Härnösand. De lagregler som gör det möjligt att under vissa förutsättningar använda dna-baserad släktforskning vid bland annat mord trädde i kraft den 1 juli 2025. Regeringen hänvisade under lagstiftningsarbetet till att metoden tidigare hade använts för att lösa dubbelmordet i Linköping från 2004.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med klart sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller förstärkningar från journalisten. Texten återger information och källor tydligt utan att spekulera eller dra egna slutsatser. Användning av formuleringar som "uppger", "har bekräftat" och "har uppgett" tydliggör att hårda uttryck och eventuella värderingar kommer från källor och inte från journalisten själv, vilket inte sänker oberoendet. Det finns ingen laddning, överdrift, förstärkning, spekulation eller emotionellt språk från journalistens sida. Enda lilla avvikelsen är att viss information presenteras sammanfattande, vilket dock är normalt i nyhetsrapportering och inte påverkar oberoendet i bedömningsbar grad. Därför ges en mycket hög poäng på 98.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
85%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på rättsprocessen och bevisföring med en teknokratisk och saklig framställning utan ideologisk vinkling. Den undviker värdeomdömen gällande samhällsstrukturer, vilket gynnar en mittenorienterad pragmatisk och institutionellt förankrad perspektiv där fakta och process står i centrum.

Rubrik och framing:
Fokuserar på en enskild rättsprocess med betoning på bevisning och juridiska aspekter, där den åtalade står i centrum som misstänkt medan rättssystemet och tekniska metoder framställs som lösningar.

Språk och ton:
Neutralt och sakligt utan uttryck som gör aktörer mer positiva eller negativa, snarare en presentation av fakta och parternas roller.

Källbalans:
Ger utrymme åt både försvaret och åklagarsidan samt polis och rättsväsendets företrädare. Ingen tydlig motpart saknas i texten.

Utelämnanden och kontext:
Saknar djupare analys av sociala eller strukturella faktorer bakom brottet, motiver eller konsekvenser utifrån migration, ekonomi eller samhällsklass, vilket skulle kunna relatera till vänster- eller högerperspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.