Finländsk student om svensk artighet

En finländsk student som tillbringade ett halvår i Uppsala säger sig ha upplevt svensk artighet som ofta ytlig och föreslår att både svenskar och finländare kan ändra sitt bemötande.

Studenten studerade vid Uppsala universitet under hösten 2023 och har beskrivit flera möten där artighetsfraser användes utan att de alltid avsåg verkliga framtida träffar.

Hon uppfattade svenskar som generellt trevliga men menar att bemötandet inte alltid var avsett bokstavligt, något hon noterade särskilt i samtal med studiekamrater och i möten där många var stockholmare.

Hon lade märke till att även kassapersonal ofta gav ett extra trevligt intryck, vilket bidrog till helhetsintrycket av en småpratsorienterad kultur.

Samtalet om upplevelsen fördes i en podcast tillsammans med en kollega, och hon bor numera i USA där hon ser liknande beteenden i amerikanska jobbsammanhang.

Som möjliga förändringar framför hon att svenskar kunde undvika att föreslå träffar när det inte menas och bli bättre på att acceptera tystnad, samtidigt som finländare skulle kunna visa mer öppen trevlighet.

En docent i etnologi bedömer att bilden av finländare som mer autentiska och svenskar som mer flexibla delvis stämmer, och kopplar svenskarnas smalltalk-beteende till en relativt amerikaniserad kommunikationsnorm som syftar till att undvika konflikt och skapa smidighet.

Skillnader i socialt beteende förklaras delvis med användningen av naturen och urbanisering, där finländares relation till skog och tystnad kontrasteras mot svenskarnas mer småpratsorienterade vardag.

Uppgifterna kommer från en podcast och kommentarer från en docent i etnologi.