Fastighetsägarna kräver omedelbart stopp för Åres tillsynsavgifter

Fastighetsägarna vill att Åre kommun omedelbart slutar fakturera fastighetsägare i förskott för tillsyn av hyresbostäder. Organisationen kräver att det nuvarande avgiftssystemet pausas medan en extern granskning genomförs. Trots att kommunens politiker beslutade om en utvärdering i maj 2026 har den ännu inte lett till någon förändring.

Kravet framförs i ett brev till kommunens politiker från Daniel Wangerud, näringspolitiskt ansvarig för Jämtland inom Fastighetsägarna. Han anser att kommunen inte bör fortsätta använda samma debiteringsmodell under tiden som den granskas, eftersom behovet av en utvärdering redan har konstaterats.

Åre kommun införde det nuvarande avgiftssystemet genom ett beslut i kommunfullmäktige 2024. Modellen bygger enligt kommunen på ett system från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Kommunens motivering är att kostnaderna för bostadstillsyn fördelas över flera år i stället för att fastighetsägare får en större faktura vid varje kontroll.

Fastighetsägare betalar därmed en återkommande årsavgift oavsett om kommunen genomför någon tillsyn under det aktuella året. Åre är ensam bland kommunerna i Jämtlands län om att använda den aktuella modellen.

Kommunens avgifter beräknas utifrån bostadsområdenas storlek. För områden med högst tio lägenheter debiteras tre tillsynstimmar årligen. Om antalet lägenheter överstiger tio tas avgift ut för sex timmar per år. Själva tillsynen genomförs med intervaller på mellan ett och tre år, beroende på hur stort bostadsområdet är.

Miljöchefen Emy Roslin uppgav i maj 2026 att kommunens timtaxa för tillsyn enligt miljöbalken uppgår till 1 452 kronor under året. Kommunens statistik för 2025 visar att 80 bostadsområden fakturerades totalt 514 794 kronor. Under samma år utfördes tillsyn i 41 bostadsområden, där två lägenheter besöktes i varje område.

En av de fastighetsägare som tidigare uppmärksammat kostnaderna är Hans-Christer Humble vid Hjerpen fastigheter. Företaget har 250 lägenheter och har under 2026 fått betala 117 000 kronor i tillsynsavgifter, trots att kommunen sammanlagt har kontrollerat 20 av lägenheterna. I maj uttryckte Humble missnöje med kostnaderna och ifrågasatte förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet i kommunen.

En jämförelse som Fastighetstidningen presenterade den 10 juni 2026 visade betydande skillnader mellan Åre och Östersund. I Östersunds kommun tar ett lägenhetsbesök i genomsnitt 30 minuter och kostar knappt 750 kronor. Den beräknade avgiften per lägenhetsbesök i Åre uppgick i jämförelsen till drygt 6 200 kronor, mer än åtta gånger så mycket.

Fastighetsägarna har även uppmärksammat situationen för Marcus Wittenström, fastighetsägare i Järpen. Han har enligt Daniel Wangerud fått ytterligare fakturor efter att brister upptäckts vid kommunala kontroller. Wittenström har framhållit att tillsyn är nödvändig men anser att kommunens arbetssätt behöver ändras.

Åre kommun uppger att extra handläggningstid kan faktureras när en anmälan om brister leder till ytterligare tillsyn och klagomålet bedöms vara befogat. Sådana kostnader kan tillkomma utöver den ordinarie årsavgiften.

Redan den 21 maj meddelade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Linda Sundström (VV) att hon hade tagit initiativ till en förändring av avgiftssystemet. Hennes förslag var att fastighetsägare skulle betala för kontroller som faktiskt utförs. Hon ville också undersöka hur andra kommuner organiserar sin bostadstillsyn.

Beslutet om en extern utvärdering föregicks av ett gemensamt initiativ från kommunens politiska styre och opposition. Enligt uppgifter som ÅreNytt publicerade den 29 maj undertecknades initiativet av Martine Eng (S), Mikael Sundman (VV), Daniel Danielsson (C), Moa Strömkvist (V), Gabrielle Nyberg (M) och Linda Sundström (VV). Kommundirektören fick därefter i uppdrag att utvärdera kommunens myndighetsutövning.

Emy Roslin har tidigare meddelat att vissa bostadsområden kan komma att omfattas av efterhandsdebitering. Hon har förklarat att flera års tillsyn har gett kommunen underlag för att identifiera områden som fungerar väl och där behovet av återkommande kontroller därför kan omprövas.

Sveriges Kommuner och Regioner tillhandahåller två olika modeller för kommunala tillsynsavgifter enligt miljöbalken. Den ena utgår från behovsstyrd tillsyn med fasta avgifter, medan den andra bygger på rörlig debitering av nedlagd arbetstid i efterhand. Underlagen för båda modellerna uppdaterades den 4 juni 2026.

Fastighetsägarna förespråkar att Åre övergår till betalning för genomförda tillsynsinsatser, i likhet med övriga kommuner i länet. Organizationen vill också att kommunen använder tidsnormer per tillsynsobjekt som motsvarar nivåerna i jämförbara kommuner.

Ytterligare krav gäller hur kontrollerna genomförs. Fastighetsägarna vill att tillsynen i högre grad riktas mot inkomna anmälningar och fastigheter med störst risk för brister. Kontrollerna bör enligt organisationen utföras med etablerade mätmetoder och kalibrerade instrument.

Organisationen anser även att fastighetsägare inte ska behöva betala för påpekanden som senare visar sig vara felaktiga. Redan uttagna avgifter i sådana fall bör återbetalas. Dessutom vill Fastighetsägarna att kommunen beaktar bedömningar från oberoende besiktningsmän innan nya krav ställs eller ytterligare tillsyn faktureras.

Inför varje tillsynsperiod vill organisationen att kommunen arrangerar ett informationsmöte för fastighetsägare. Mötet ska hållas i god tid innan beslut fattas om tillsynsplan och avgifter.

Folkhälsomyndighetens vägledning beskriver både förebyggande tillsyn och kontroller som genomförs efter klagomål. Vid förebyggande bostadstillsyn kan kommunerna granska fastighetsägarnas egenkontroll och besöka utvalda bostäder för att undersöka exempelvis ventilation, inomhustemperatur och fukt.

Fastighetsägare kan också behöva genomföra egna utredningar om bland annat buller eller ventilation. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd ska bedöma resultaten och kan därefter besluta om kompletterande åtgärder. Myndighetsbeslut kan överklagas till länsstyrelsen och därefter till mark- och miljödomstolen.

Bostädernas inomhusmiljö ingår dessutom i Folkhälsomyndighetens nationella fokusområden för tillsyn enligt miljöbalken under perioden 2026–2029. Myndighetens tillsynsvägledningsplan, som uppdaterades den 7 september 2026, innehåller stöd för kommunernas bostadstillsyn under 2026 och 2027.

Kommunalrådet Martine Eng (S) och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Linda Sundström (VV) har sökts för kommentarer om Fastighetsägarnas nya krav. Båda har meddelat att de ännu inte hunnit läsa brevet och att de avser att återkomma när frågan har behandlats.

Fastighetsägarnas krav är att förskottsdebiteringen stoppas redan innan den beslutade externa utvärderingen är färdig.