Färre småbarn använder hjälm med säkerhetsspänne

AI-genererad illustration

Nyheter

Färre småbarn använder hjälm med säkerhetsspänne

Av Peter KarlssonPublicerad: 13 aug 11:323 min

Användningen av småbarnshjälmar med självutlösande grönt spänne har minskat bland barn under sju år. Folksam uppgav att andelen sjunkit från 66 procent 2022 till 56 procent i årets undersökning. Samtidigt visar undersökningen att föräldrarnas kunskap om det gröna spännet har minskat och att bristande tillgång till sådana hjälmar vid köp är ytterligare en orsak till att andra modeller väljs.

Det gröna hakspännet är konstruerat för att öppnas automatiskt om barnet fastnar och hakbandet utsätts för belastning, uppger 1177. Sedan lösningen infördes har antalet allvarliga olyckor och dödsfall där barn fastnat med hjälmen minskat. Folksam uppgav att organisationen tog initiativ till en nationell rekommendation om grönt spänne som infördes 2019 för att öka efterfrågan och användningen.

Nationella trafiksäkerhetsförbundet NTF uppger att rekommendationen har undertecknats av bland andra NTF, Folksam, Konsumentverket, Cykelbranschen, Trafikverket och Transportstyrelsen samt flera stora hjälmtillverkare och återförsäljare. Nationella trafiksäkerhetsförbundet NTF uppger samtidigt att det inte finns någon särskild lag som kräver småbarnshjälm med grönt spänne för barn upp till sju år.

Helena Stigson, forskningsansvarig på Folksam, uppgav att det finns en tydlig rekommendation men att årets undersökning visar att informationen inte når alla föräldrar. Helena Stigson uppgav också att både branschen och myndigheterna behöver göra mer för barns säkerhet.

Folksam uppgav att andra hjälmegenskaper samtidigt har fått större betydelse vid köp. I årets undersökning angav 41 procent av föräldrarna rotationsskydd som Mips som en av de viktigaste egenskaperna, mer än dubbelt så stor andel som 2022. Omkring en tredjedel av barnens hjälmar har sådant rotationsskydd.

Svenska institutet för standarder, SIS, uppger att småbarnshjälmar omfattas av standarden SS-EN 1080 och att samma krav på bland annat stötdämpningsförmåga gäller som för vanliga cykelhjälmar. Svenska institutet för standarder, SIS, uppger också att omkring sju år används som riktmärke för småbarnshjälmar, men att det inte finns någon fast åldersgräns och att hjälmtypen kan användas även längre upp i åldrarna.

Transportstyrelsen uppger att barn och ungdomar under 15 år måste använda hjälm när de cyklar eller skjutsas på cykel, även inom inhägnade områden. Barn som cyklar utan hjälm kan stoppas av polisen men inte bötfällas. Transportstyrelsen uppger att motsvarande lagkrav inte gäller för vanlig sparkcykel eller trehjuling, eftersom sådana fordon normalt betraktas som lekfordon.

Trafikverket uppger att cykelhjälm minskar risken för huvudskador med minst 50 procent och att nästan hälften av de cyklister som skadas mycket allvarligt får huvudskador. Trafikverket uppger också att omkring 2 500 cyklister skadas allvarligt i trafiken varje år och att mellan 20 och 30 cyklister omkommer årligen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan att använda värderande eller laddade ord från journalisten själv. Den återger fakta, statistik och påståenden med tydliga hänvisningar till källor som Folksam, 1177, NTF, SIS, Transportstyrelsen och Trafikverket. Eventuella uppgifter om rekommendationer, försämrad information eller säkerhet är alltid återgivna via citerade källor, och journalisten drar inga egna slutsatser eller spekulerar. Språket är rakt och informativt utan att förstärka, förminska eller skapa känslomässig påverkan på läsaren. Förekommande hårda uttryck eller värderingar är antingen från källor eller av rent faktakaraktär vilket inte påverkar oberoendet negativt. Därför får artikeln en mycket hög oberoendepoäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
50%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnas främst av mitten eftersom den framhåller myndighetssamarbete, tekniska och pragmatiska lösningar samt institutioners roll i att förbättra barns säkerhet utan att lägga skuld eller fokusera på stora samhällsproblem eller marknadskritik. Den lyfter fram rekommendationer och samarbete mellan offentliga och privata aktörer, vilket är typiskt för en balanserad och pragmatisk mittsyn.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att användningen av småbarnshjälmar med säkerhetsspänne har minskat, vilket framställs som ett problem. Företag, myndigheter och branschen identifieras som aktörer som behöver ta större ansvar för att förbättra barns säkerhet.

Språk och ton:
Artikeln använder sakliga och informativa ordval utan att förstärka eller förminska någon aktör särskilt, men framhåller myndigheter och organisationers roll som positiva lösare av problemet.

Källbalans:
Fokus ligger på myndigheter, organisationer som Folksam, NTF, SIS och Trafikverket. Det finns få eller inga kritiska röster eller privata konsumentperspektiv, vilket ger en enhetlig bild av ansvar och lösningar från offentliga och semi-offentliga aktörer.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från konsumenterna/föräldrar som kanske väljer bort hjälmen av andra skäl samt saknar debatt om reglering kontra frivillighet. Ekonomiska aspekter för hjälmtillverkare eller marknadens roll behandlas inte heller.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.