Färre platser via högskoleprovet föreslås

Fackförbundet föreslår att andelen studieplatser som tillsätts via högskoleprovet minskas för att öka genomströmningen på ingenjörsutbildningar.

Förslaget kommer i kölvattnet av kritik mot att provet i dag används i stor utsträckning vid antagning till dessa utbildningar.

Ungefär 100 000 personer skriver högskoleprovet vid varje provtillfälle och endast omkring hälften av dem som påbörjar ingenjörsstudier tar examen.

Enligt gällande förordning ska minst en tredjedel av platserna fördelas till dem med bäst betyg, minst en tredjedel till dem med bäst resultat på högskoleprovet och högst en tredjedel till alternativt urval.

En ny rapport från ett fackförbund konstaterar att högskoleprovet i praktiken fungerar som ett urvalsinstrument för de treåriga ingenjörsprogrammen.

Rapporten visar vidare att studenter som blivit antagna via högskoleprovet presterar sämre på de femåriga civilingenjörsprogrammen än dem som antagits på betyg.

En stiftelsedriven högskola har redan minskat den grupp som antas via provet efter att man sett tydliga prestationsskillnader, och har större handlingsfrihet än statliga lärosäten att ändra antagningsregler.

Rådgivaren i högskolans rektorsstab uppger att skillnaderna i prestation var så tydliga att ett förändrat antagningsförfarande var nödvändigt, och att höga betyg också tolkas som ett tecken på uthållighet och arbetsinsats.

En statlig granskning pekar i samma riktning och bedömer att en mindre andel antagna via högskoleprovet sannolikt skulle leda till fler som fullföljer särskilt krävande utbildningar.

Fackförbundet uppmanar universitets- och högskolevärlden att krympa den grupp som antas via provet och uppmanar regeringen att lätta på reglerna om andelsfördelning i antagningsförordningen.

Det finns däremot inte brett stöd för att avskaffa högskoleprovet helt; möjligheten att använda provet som en andra chans uppges ha stort stöd.

Högskoleprovet ökar chanserna att komma in på populära utbildningar, men fackförbundet anser att provet mäter matematik på en relativt basal nivå i förhållande till kraven i vissa ingenjörsutbildningar.

Behörighet till högskolestudier kräver gymnasiebetyg eller motsvarande, och vid konkurrens om platser används alternativt urval som kan omfatta intervjuer, egna urvalsprov eller relevant arbetslivserfarenhet.

Uppgifter från rapporter och myndighetsgranskningar