Familjenätverk avslöjade med falska identiteter i Norge

Norska myndigheter har under de senaste åren kartlagt flera större familjenätverk där personer systematiskt ska ha fått uppehållstillstånd och i vissa fall norskt medborgarskap genom felaktiga uppgifter om bland annat identitet, nationalitet och födelseort. Utlendingsdirektoratet, UDI, har genomfört arbetet tillsammans med polisen. De fyra största nätverken omfattar mellan 20 och 50 personer vardera, och de första personerna i de äldsta kartlagda nätverken kom till Norge för omkring 25 år sedan. Merparten av fallen har koppling till Pakistan, Afghanistan och Somalia.

UDI:s sektionschef Camilla Torgersen uppgav att ett återkommande mönster är personer som har uppgett att de kommer från fattiga byar i Afghanistan, saknar familj och utbildning och i vissa fall är minderåriga. Senare utredningar har enligt Camilla Torgersen visat att många i stället varit vuxna, födda och uppvuxna i Pakistan och haft omfattande familjenätverk där. Liknande problem har enligt UDI förekommit i ärenden med koppling till Somalia. Camilla Torgersen uppgav också att vissa kartlagda nätverk har anknytning till resursstarka klaner och att vissa ledande personer i ursprungsländerna har haft egna miliser.

Utlendingsnemnda uppger att personer som i norska ärenden angett Afghanistan som ursprungsland i flera fall senare har kunnat verifieras som pakistanska medborgare genom Pakistans National Database and Registration Authority, NADRA. I vissa ärenden har hela kärnfamiljer varit registrerade som pakistanska medborgare. Utlendingsnemnda uppger att bedömningarna även har grundats på bland annat uppgifter från sociala medier, penningöverföringar till Pakistan, resor till landet och äktenskap med pakistanska medborgare.

Utlendingsnemnda uppger dessutom att Kripos genom ansiktsjämförelser i flera ärenden har identifierat personer som först sökt norskt visum under en identitet och senare sökt skydd under en annan. Felaktig identitet är enligt Utlendingsnemnda den största kategorin bland de ärenden om återkallelse av norskt medborgarskap som nämnden behandlar. Beviskravet i sådana ärenden är vanlig sannolikhetsövervikt, vilket innebär att det måste vara mer än 50 procents sannolikhet att personen lämnat felaktiga uppgifter eller undanhållit omständigheter som varit väsentliga för beslutet.

UDI uppgav redan 2023 att myndigheten hade identifierat fler än 60 falska identiteter inom ett stort familjenätverk. Enligt UDI hade nätverkets förgreningar då vuxit till omkring 90 personer i Norge och övriga Europa. I ett annat kartlagt nätverk med omkring 60 personer har ungefär 30 fått sina tillstånd återkallade och många har utvisats. I ytterligare ett nätverk har närmare 50 ärenden öppnats, där många har lett till att medborgarskap eller uppehållstillstånd dragits tillbaka.

Camilla Torgersen uppgav att motivet vanligtvis är att få tillgång till rättigheter och ekonomiska förmåner som personen annars inte skulle ha haft rätt till. Hon uppgav att felaktiga identiteter även kan användas för att få ersättningar från Nav utan att villkoren är uppfyllda och att betydande belopp i vissa fall förs över till ursprungsländerna. UDI har samtidigt framhållit att felaktiga identitetsuppgifter innebär en säkerhetsrisk eftersom norska myndigheter inte alltid känner till den verkliga identiteten på personer som har fått tillstånd eller medborgarskap. Enligt myndigheterna har vissa av de kartlagda nätverken även haft kopplingar till extremistiska organisationer eller rörelser.

UDI uppger att norskt medborgarskap kan återkallas om en person har lämnat felaktiga uppgifter eller undanhållit viktig information om exempelvis identitet, asylskäl, familjeförhållanden, utlandsvistelser eller brottslighet. Justis- og beredskapsdepartementet har fastslagit att återkallelse på denna grund förutsätter att sökanden medvetet har lämnat de felaktiga uppgifterna eller undanhållit förhållanden som haft väsentlig betydelse för beslutet.

Justitieminister Astri Aas-Hansen uppgav att regeringen tillsammans med UDI och polisen arbetar med ytterligare åtgärder mot missbruk av migrationssystemet, bland annat regler för poliskontroller och granskning av penningöverföringar till utlandet. Astri Aas-Hansen uppgav också att återkallelse och utvisning ska prioriteras när fusk upptäcks efter att en person redan har fått uppehållstillstånd.

Fremskrittspartiets stortingsrepresentant Erlend Wiborg uppgav att partiet tidigare har lagt fram förslag om åtgärder mot personer som fått uppehåll på felaktiga grunder men att förslagen röstats ned. Erlend Wiborg uppgav att Arbeiderpartiet och Fremskrittspartiet nu tillsammans har möjlighet att samla majoritet för förändringar. NOAS talesperson Jon Ole Martinsen uppgav samtidigt att organiserat fusk bör avslöjas och motverkas, men framhöll att de aktuella fallen omfattar en mycket liten andel av alla personer som har beviljats flyktingstatus i Norge. UDI beskriver organiserat identitetsfusk som ett allvarligt missbruk av asyl- och migrationssystemet.