Familjen ordnade begravningen själv efter Olivers död

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Familjen ordnade begravningen själv efter Olivers död

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 7 nov 05:58•4 min

När Alma Hauers bror Oliver skulle begravas valde familjen att själva ta hand om stora delar av arrangemanget. De ordnade bland annat kista och fika. Arbetet blev samtidigt ett gemensamt sätt för familjen att bearbeta sorgen.

Oliver hittades avliden efter att ha varit försvunnen under ett år. Det har nu gått tre år sedan dödsbeskedet. När familjen började planera begravningen stod det klart att kostnaderna skulle bli omfattande.

Alma Hauer berättar att hennes bror inte efterlämnade några tillgångar i ett dödsbo som kunde bekosta begravningen. Utgifterna kom därför oväntat för familjen.

En begravning i Sverige kostade i genomsnitt omkring 40 000 kronor under 2025, enligt Sveriges Begravningsbyråers Förbund. I beloppet ingår varken gravsten eller bouppteckning. Kostnader för bland annat kista, lokal och andra delar av arrangemanget kan göra begravningen ekonomiskt betungande för anhöriga.

Samtidigt ökar intresset bland anhöriga för att själva sköta delar av begravningsförberedelserna. Umeå pastorat uppger att det går att boka både begravningsceremoni och minnesstund direkt genom Svenska kyrkans bokningsenhet, utan att anlita en begravningsbyrå. Även frågor om gravplats kan anhöriga hantera genom direktkontakt med kyrkogårdsförvaltningen.

För den som önskar en borgerlig begravning finns enligt Umeå pastorat flera lokaler som saknar religiösa symboler. En anhörig kan också själv leda en borgerlig ceremoni, utan att någon extern begravningsförrättare behöver anlitas.

Alma Hauer har under arbetet med broderns begravning fått kunskap om vilka moment som familjen kunde genomföra på egen hand. I Umeå krävs exempelvis en kista även när den avlidne ska kremeras. För den som tillhörde Svenska kyrkan är ceremonilokalen ofta kostnadsfri, medan bland annat förtäring och personal kan medföra ytterligare utgifter.

Sveriges Begravningsbyråers Förbund uppger att närstående vanligtvis också kan medverka när den avlidne kläs och placeras i kistan. Det är möjligt att använda den avlidnes egna kläder i stället för en särskild svepningsskjorta.

Anhöriga som ansvarar för begravningen behöver enligt myndighetssamarbetet Efterlevandeguiden ett intyg från Skatteverket som visar att kremering eller gravsättning får genomföras. Efterlevandeguiden rekommenderar även att familjen kontrollerar om den avlidnes arbetsgivare haft en tjänstegrupplivförsäkring som kan ge ekonomisk ersättning.

För dödsbon med begränsade ekonomiska resurser finns möjlighet att söka kommunalt bistånd till begravningen. Umeå kommun uppger att ersättning kan beviljas inom ramen för kommunens riktlinjer, men att kostnader som överstiger dessa inte ersätts.

Efterlevandeguiden anger att begravningsutgifter ska prioriteras framför andra räkningar i dödsboet, däribland hyra och hushållsel. Den som behöver ekonomiskt stöd från kommunen ska lämna in sin ansökan innan begravningen beställs.

Umeå kommun informerar också om att en dödsboanmälan i vissa fall kan användas i stället för en bouppteckning när den avlidnes tillgångar är små. Det är kommunens individ- och familjenämnd som beslutar om en sådan anmälan.

En del av den allmänna begravningsverksamheten finansieras genom begravningsavgiften. Skatteverket anger att avgiften för 2026 uppgår till 0,292 procent av den beskattningsbara inkomsten i större delen av landet, inklusive Umeå. Under 2025 var motsvarande nivå 0,293 procent. Stockholm och Tranås omfattas av särskilda avgiftssatser.

Kammarkollegiet uppger att Svenska kyrkans församlingar är huvudmän för den allmänna begravningsverksamheten i nästan hela Sverige. I Stockholm och Tranås ligger ansvaret i stället hos kommunerna. Kammarkollegiet fastställer begravningsavgiftens storlek utifrån de kostnadsberäkningar som huvudmännen lämnar in.

Det finns även möjlighet att förlägga själva ceremonin till en senare tidpunkt. Umeå pastorat uppger att en begravningsakt kan hållas med urna efter kremeringen. Enligt begravningslagens regler ska kremering eller gravsättning i kista normalt genomföras inom en månad från dödsfallet, medan askan ska gravsättas inom ett år efter kremeringen.

För Alma Hauer innebar familjens beslut att ordna begravningen själva ett omfattande arbete parallellt med sorgen. Hon beskriver förberedelserna som både krävande och meningsfulla.

Mycket tid gick åt till att undersöka olika alternativ och själv ta ansvar för praktiska frågor. Samtidigt upplevde hon att det kreativa arbetet med begravningen hjälpte henne under sorgeprocessen. Hon beskriver arrangemanget som något familjen genomförde med stor omsorg om Oliver.

Visa en annan version

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.