Familjeattraktion på Gröna Lund kritiseras för nakna kvinnokroppar

AI-genererad illustration

Nyheter

Familjeattraktion på Gröna Lund kritiseras för nakna kvinnokroppar

Av Malin NilssonPublicerad: 4 aug 21:313 min

Gröna Lunds Kärlekstunnel kritiseras för hur kvinnliga och manliga figurer framställs i attraktionen. Fanny Enström, 34, reagerade när hon åkte med sin dotter och möttes av nakna, kurviga älvor, medan mansfigurerna hade mer kläder och enligt henne liknade vanliga män.

Fanny Enström anser att framställningen visar stereotypiskt perfekta kvinnokroppar och riskerar att påverka barns syn på kroppsideal och könsroller. Hon föreslår att Gröna Lund inför en åldersgräns eller sätter upp information som uppmärksammar besökarna på innehållet.

Attraktionen saknar både åldersgräns och längdgräns och beskrivs av Gröna Lund som en sagotur för hela familjen. Barn till och med tre års ålder får endast åka tillsammans med en betalande vuxen och måste kunna sitta upprätt på egen hand. Kapaciteten är omkring 300 personer i timmen och anläggningen har utrustning för attraktionsfotografering.

Enligt Fanny Enström är det främst barn som använder attraktionen, vilket gör att innehållets lämplighet för den publiken behöver diskuteras. Hon framhåller att även mindre inslag i vardagen kan ingå i ett större mönster som påverkar barns framtida attityder och uppfattningar om kön.

Kärlekstunneln byggdes vintern 1935–1936 och öppnade under namnet Sagokanalen. Den första versionen innehöll bland annat figurer från Snövit och H.C. Andersens sagovärld. Vid en renovering 1955 fick attraktionen svanformade gondoler och namnet Grottbanan. Gröna Lund började använda namnet Kärlekstunneln i sin marknadsföring 1963, efter att besökare redan länge hade kallat den så.

Konstnären Gunn Dunér Leijonhufvud skapade ny dekor vid en ombyggnad 1969, med motiv från bland annat Den fula ankungen samt Hans och Greta. Svangondolerna ersattes 1979 av plastbåtar utformade som urholkade trästockar. Kärlekstunneln ligger under Lustiga Huset och skadades svårt när byggnaden brann 1985.

Attraktionen öppnade igen två år efter branden. Banan hade då förlängts med 30 meter och fått en ny sagotematisering. Dekoren från den större ombyggnaden under 1980-talet formgavs enligt Dark Ride Database av Magnus Sörman. Den nederländska branschpublikationen Looopings uppgav 2026 att Gröna Lund efter en tidigare incident även infört en funktion som gör det möjligt för personalen att tända belysningen i tunneln som en varning till besökare.

Gröna Lunds presstjänst beskriver Kärlekstunneln som en klassisk attraktion med en lekfull och överdriven utformning präglad av parkens historia. Enligt presstjänsten är blandningen av äldre tematisering och moderna upplevelser utmärkande för Gröna Lund och uppskattas av många besökare.

Parken uppger samtidigt att äldre uttryck kan uppfattas på andra sätt i dag. Gröna Lund framhåller att gestaltningen inte motsvarar parkens värderingar och hoppas att den i stället kan användas som grund för samtal om hur ideal och synsätt förändras över tid.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller känslomässigt laddade formuleringar från journalisten. De hårda uttryck som finns, exempelvis om kroppsideal och könsroller, återges som Fanny Enströms åsikter och påverkar därför inte oberoendet. Beskrivningar av attraktionen och dess historia är neutralt återgivna fakta. Gröna Lunds uttalanden presenteras tydligt som parkens egna synpunkter. Det finns inga egna slutsatser eller förstärkningar från journalistens sida. En viss, mycket liten sänkning från maximal poäng kan göras då texten hade kunnat vara något mer distanserad i den inledande beskrivningen, men detta är marginellt och påverkar inte helhetsintrycket av ett mycket neutralt språk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterriktning eftersom den fokuserar på kritik mot stereotypa könsroller och kvinnokroppars framställning, vilket är typiska teman inom vänsterperspektiv med inriktning på jämlikhet och diskrimineringsfrågor. Kritiken kommer från en individ som ifrågasätter normer och social påverkan på barn, något som ligger nära vänsterideologins fokus på sociala strukturer och normkritik. Gröna Lund presenteras som en traditionell institution med möjlighet till förändring, vilket ger utrymme för mittenperspektivet, men artikeln undviker att framhålla marknadslösningar eller individuellt ansvar som högersidan ofta lyfter fram. Därför är artikeln övervägande vänsterorienterad med inslag av mitten, och mycket lite gynnar högerperspektiv.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att Gröna Lunds kärlekstunnel är problematisk på grund av könsstereotypa framställningar av kvinnokroppar som kan påverka barns syn på kroppsideal. Problemformuleringen kretsar kring attraktionens påverkan på barn och könsroller, med Fanny Enström som en kritisk aktör och Gröna Lund som den ansvariga men även som en aktör som lyfter fram historisk kontext och förändring över tid.

Språk och ton:
Språket är sakligt och informativt, utan laddade ord som förstärker eller förminskar någon part tydligt. Fanny Enström framställs som bekymrad och engagerad i barns påverkan, medan Gröna Lund får ge både förklaringar och hänvisningar till historisk kontext och parkens värderingar.

Källbalans:
Artikeln ger utrymme till både en kritisk röst (Fanny Enström) som lyfter sociala och könsmässiga problem samt Gröna Lunds presstjänst som presenterar historik och parkens synsätt, vilket skapar balans mellan kritik och försvar. Det saknas dock andra perspektiv som exempelvis barnpsykologer eller andra experter på könsroller och barn, men det finns inte en motpart som tydligt motsäger kritiken.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som skulle kunna finnas är barnpsykologiska eller akademiska röster som stärker eller ifrågasätter kritiken, liksom bredare diskussioner om åldersgränser eller kulturhistoriska perspektiv på konst och attraktioner. Artikeln hade också kunnat ge mer om parkens åtgärder framåt eller besökarnas reaktioner, vilket kan påverka den ideologiska tolkningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.