Familj köpte lägenhet efter stängd förskola

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Familj köpte lägenhet efter stängd förskola

Av Malin NilssonPublicerad: 27 aug 08:084 min

Nedläggningen av Landöns förskola i Krokoms kommun har lett till att Lars Håkansson och hans sambo Maria Anjefjäll fått ordna vardagen på ett annat sätt. Familjen har bland annat köpt en lägenhet i Östersund. Maria Anjefjäll uppger att bostadsköpet blev en del av lösningen efter att förskolan stängdes.

Lars Håkansson arbetar sedan tidigare i Östersund men har kunnat arbeta på distans från hemmet i Landön. Familjen erbjöds efter nedläggningen en plats på Tulleråsens förskola, omkring 15 kilometer bort. Lars Håkansson uppger att alternativet inte fungerade för familjen, bland annat eftersom hämtning och lämning skulle ta för mycket tid.

Barn- och utbildningsnämnden fattade det första beslutet om nedläggning den 4 juni 2024. Beslutet togs med sex röster mot fem och berörde då sex barn. Nämndens ordförande Jannike Hillding (M) uppgav att en stängning beräknades frigöra omkring 800 000 kronor per år och att pengarna skulle användas till en vikariepool inom kommunens förskolor.

Vänsterpartiet i Krokom uppgav efter beslutet 2024 att partiet hade röstat emot nedläggningen. Partiet kritiserade också hanteringen och uppgav att någon MBL-förhandling inte hade genomförts före beslutet samt att oppositionen och föräldrarna informerades mindre än en vecka före avgörandet.

Även Centerpartiet motsatte sig stängningen. Under hösten 2024 lämnade partiet ett initiativärende till kommunstyrelsen med krav på att nedläggningen skulle skjutas fram eller omprövas. Kommunstyrelsen tog den 18 september 2024 upp ärendet för fortsatt beredning.

Motståndet mot beslutet märktes även utanför kommunpolitiken. Medborgarinitiativet Krokoms växtkraft genomförde den 1 oktober 2024 en protestaktion vid Landöns förskola efter ett möte där omkring 80 personer hade deltagit. Den 7 oktober träffade Krokoms kommuns ledning personer som protesterat mot stängningen. Kommunalrådet Maria Jacobsson (S) meddelade då att den politiska majoriteten inte avsåg att ändra beslutet.

Karin Bångman lämnade Moderaterna i oktober 2024 och fortsatte därefter sina uppdrag i Krokoms kommunstyrelse och kommunfullmäktige som politiskt oberoende. Hon angav hanteringen och beslutet om Landöns förskola som bakgrund till avhoppet.

Kommunens beslut överklagades av Henrik Ling, Ingrid Zakrisson och Lars Håkansson. Förvaltningsrätten avslog överklagandena i december 2024. Ingrid Zakrisson (C), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, gick därefter vidare med en ny överklagan till Kammarrätten och hänvisade bland annat till att Barnkonventionen borde beaktas i ärendet.

Krokoms kommun stängde Landöns förskola i april 2025. Kommunen hänvisade till det låga barnantalet och bedömningen att det inte var ekonomiskt hållbart att behålla verksamheten. Kommunen pekade också på att det fanns fler än 20 lediga förskoleplatser i Offerdalsområdet.

I det slutliga beslutsunderlaget den 28 april 2025 uppgav Krokoms kommun att verksamhet inte hade bedrivits på Landöns förskola sedan den 1 oktober 2024. Kommunens prognos visade samtidigt ett genomsnitt på två barn per år i förskolans upptagningsområde under perioden 2026–2030.

Bakom nedläggningen stod den politiska majoriteten, bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna. Centerpartiet var emot stängningen. Vänsterpartiet motsatte sig också nedläggningen från början men meddelade under 2025 att partiet hade ändrat uppfattning.

Centerpartiet tog dessutom med ett återöppnande av Landöns förskola i sitt budgetförslag för 2026, daterat den 9 juni 2025. Förslaget ingick i partiets inriktning om barnomsorg på rimliga avstånd i hela Krokoms kommun.

Inför valet 2026 skiljer sig partiernas besked om förskolans framtid. Socialdemokraterna hänvisar till att det finns omkring 100 förskoleplatser fördelade på tre förskolor i Offerdalsområdet och att dessa inte är fullbelagda. Partiet uppger att ett återöppnande kräver både ett tillräckligt barnunderlag och möjlighet att bemanna verksamheten.

Moderaterna anser att det nuvarande barnunderlaget inte motiverar ett återöppnande. Partiet uppger att förskolans resurser behöver användas för att ge barnen verksamhet med god kvalitet och en hållbar bemanning.

Centerpartiets ambition är att det ska finnas en förskola i Landön och partiet vill öppna den igen om efterfrågan finns kvar. Miljöpartiet uppger att ett återöppnande kräver ett dokumenterat barnunderlag och tillgång till behörig personal.

Sverigedemokraterna vill återöppna förskolan. Partiet hänvisar till att det finns ett behov och anser att ett återöppnande skulle ge bättre förutsättningar för framtidstro och tillväxt i fler delar av Krokoms kommun. Sverigedemokraterna riktar samtidigt kritik mot den nuvarande majoritetens prioriteringar och anser att hela kommunen ska vara möjlig att bo i för både yngre och äldre.

Vänsterpartiet vill inte längre återöppna Landöns förskola. Partiet hänvisar till det låga antalet barn och anser att en så liten verksamhet inte ger tillräcklig kvalitet eller är bra för barnens individuella utveckling.

Kristdemokraterna uppger att partiet inte ser några problem med att öppna förskolan igen om barnunderlaget ökar och vill ha så många förskolor som möjligt. Jämtlands väl Krokom vill återstarta Landöns förskola efter valet om partiet får inflytande och uppger att det i så fall ska ske i samråd med de boende.

Partierna som tillfrågats har mandat i Krokoms kommunfullmäktige under den nuvarande mandatperioden. Kommunen styrs av Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna i samverkan. Kommunfullmäktige har totalt 41 mandat, varav Moderata samlingspartiet har sju.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk. Journalisten presenterar fakta, beslutsprocesser och olika partiers ståndpunkter utan att använda egna värderande eller dramatiserande ord. Hårda eller laddade ord som "kritiserade", "motstod" och "protestaktion" är återgivna från källor, utan att journalisten används dem som förstärkningar eller berikande uttryck, vilket är i linje med god neutral journalistik. Inga egna slutsatser, spekulationer eller känslomässigt styrt språk förekommer. Texten håller en informativ och balanserad ton genom hela artikeln, och källhänvisningar är tydliga. Nedläggningens kontrovers och partiers olika reaktioner redovisas utan värdering från journalisten. Detta motiverar en hög oberoendepoäng, men poängen sänks något då texten är något detaljerad i beskrivningar av partipolitisk påverkan, men utan att påverka språkets neutralitet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhäver problem kopplade till kommunal nedläggning av en offentlig tjänst, belyser motstånd från vänsterpartier, protestaktioner och problem för familjer, vilket främjar en bild som gynnar en vänsterinriktad kritik mot besparingar och statliga nedskärningar inom välfärden. Samtidigt ges pragmatiska och teknokratiska motiv utrymme men i mindre grad, vilket placerar artikeln tydligt åt vänster.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är en kommunal nedläggning av en förskola som skapar praktiska problem för en familj och motstånd från flera politiska aktörer och medborgare. Kommunen och dess majoritet framstår som ansvariga för nedläggningen medan familjen och oppositionen är offer och kritiker. Lösningar som efterfrågas är återöppning och bättre barnomsorg.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och återgivande ordval utan tydliga förstärkningar eller förminskningar, men ger mer utrymme åt kritik och motstånd mot beslutet, vilket ger dialogen en lätt kritisk ton mot majoritetens hantering.

Källbalans:
Flera partier i opposition och medborgarinitiativ får stort utrymme för kritik och protester medan majoritetspartiernas motiveringar och försvar av beslutet också presenteras men får något mindre fokus i berättelsen. Både majoriteten och motståndare finns representerade.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare ekonomiska resonemang kring resursfördelning mellan förskolor och eventuella långsiktiga effekter av nedläggningen. Perspektivet från berörda barn saknas och det nämns inga alternativa lösningar utöver bostadsköp och protester.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.