Extrem El Niño väntas bestå långt in på 2027

AI-genererad illustration

Nyheter

Extrem El Niño väntas bestå långt in på 2027

Av RedaktionenPublicerad: 3 sep 08:113 min

El Niño har förstärkts kraftigt under 2026 och väntas fortsätta påverka väderförhållanden i stora delar av världen under åtminstone de första månaderna 2027. Världsmeteorologiska organisationen, WMO, bedömer att fenomenet intensifieras och får stor betydelse för både nederbörd och temperaturer, med risk för översvämningar i vissa områden och torka samt extrem värme i andra.

Mätningar visar samtidigt ovanligt höga temperaturer i Stilla havet. Japans meteorologiska myndighet JMA konstaterade att havsytetemperaturen i Niño 3-regionen i juli 2026 låg 2,5 grader över det normala. Det tangerade juli 1997 som den högsta julinoteringen sedan mätserien inleddes 1949. NOAA:s Climate Prediction Center uppgav den 13 augusti att temperaturavvikelserna i östra ekvatoriella Stilla havet hade passerat plus 2,0 grader och att Niño 1+2-indexet för juli låg på plus 2,9 grader.

NOAA:s Climate Prediction Center bedömde dessutom sannolikheten till 69 procent för att El Niño under oktober–december 2026 skulle nå minst plus 2,5 grader i det tremånadersbaserade RONI-indexet. En sådan nivå skulle överträffa tidigare El Niño-händelser i myndighetens jämförbara serie sedan 1950. International Research Institute for Climate and Society vid Columbia University beräknade i augusti att sannolikheten för El Niño var 100 procent fram till perioden februari–april 2027, därefter 97 procent för mars–maj och 78 procent för april–juni.

WMO bedömer att El Niño når sin högsta intensitet omkring årsskiftet. Organisationens generalsekreterare Celeste Saulo uppgav i ett pressmeddelande att torka och översvämningar redan hade orsakat störningar och förödelse och att WMO räknade med större konsekvenser när El Niño förstärks.

El Niño är ett naturligt återkommande fenomen i Stilla havet. Det uppstår när vindarna över havet försvagas eller vänder österut, vilket gör att varmt ytvatten förskjuts mot den västra delen av Sydamerika. Samspelet mellan hav och atmosfär brukar bland annat ge torrare väder över Amazonas, högre temperaturer i Karibien och nordvästra Nordamerika samt kallare och blötare förhållanden i södra USA. Sydostasien och stora delar av Australien brukar samtidigt få varmare och torrare väder.

Copernicus Climate Change Service uppgav i augusti att prognosmodellerna även pekade mot en positiv fas av Indiska oceanens dipol under de kommande månaderna. Modellerna visade samtidigt torrare förhållanden än normalt över bland annat den maritima delen av Sydostasien, norra Sydamerika, södra Asien och Karibien.

Världshälsoorganisationen WHO har inför El Niño 2026–2027 identifierat flera prioriterade hälsorisker. Dit hör värmerelaterad sjuklighet, vatten- och vektorburna sjukdomar, undernäring samt störningar i grundläggande hälso- och sjukvård.

Forskningen om sambandet mellan El Niño och klimatförändringarna har varit komplicerad eftersom fenomenets styrka varierar naturligt. En aktuell studie pekar dock på att variationerna i El Niño har blivit 37 procent större än under förindustriell tid. Forskargruppen använde levande och fossila koraller från Galápagosöarna för att rekonstruera förändringar i havstemperaturen omkring tusen år tillbaka.

Nature beskrev resultaten som stöd för att de senaste kraftiga El Niño-händelserna ingår i en långsiktig förändring som sammanfaller med den människodrivna uppvärmningen. University of California, Santa Barbara uppgav i samband med studiens publicering att El Niño-händelserna under de senaste fyra årtiondena var starkare än under någon period i den analyserade cirka tusenåriga korallserien före omkring 1850.

Namnet El Niño betyder gossebarnet och syftar på Jesusbarnet och julperioden, då fenomenet ofta är som starkast.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående utan att göra egna värderingar eller spekulationer. Den återger flera fakta och vetenskapliga bedömningar med tydliga källhänvisningar som World Meteorological Organization, NOAA, och forskningsstudier, vilket bidrar till en hög grad av oberoende. Hårda eller starka uttryck som 'förödelse' är återgivna i citat från WMO:s generalsekreterare, vilket inte påverkar poängen negativt. Det finns inga tecken på att journalisten förstärker, överdriver, förminskar eller drar egna slutsatser utöver de källor som anges. Det enda som skulle kunna förbättras något är att vissa formuleringar som "El Niño har förstärkts kraftigt" kunde nyanseras i ännu högre grad, men det ligger inom acceptabla gränser eftersom det hänvisas till bedömningar och mätningar. Totalt sett uppfyller texten kraven för en mycket oberoende och neutral nyhetsrapportering.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
70%
0%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten då den håller sig strikt till fakta från vetenskapliga och teknokratiska källor, med ett fokus på objektiva beskrivningar av ett naturfenomen och dess konsekvenser. Den har inte politiserande omfördelnings- eller kritikperspektiv som skulle gynna vänstern, och den belyser inte heller lag- och ordningsfrågor eller marknadslösningar som skulle gynna högern. Istället framstår artikeln som en teknokratisk och pragmatisk presentation av verkligheten, utan tydlig ideologisk vinkling.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av ett allvarligt och omfattande naturfenomen med globala konsekvenser, där vetenskapliga institutioner och myndigheter framstår som ansvariga källor för information och analys. Problemet är det extrema väderfenomenet El Niño och dess koppling till klimatförändringar, medan lösningen antyds ligga i förståelse och beredskap inför dess effekter.

Språk och ton:
Språket är neutralt och sakligt med fokus på fakta och vetenskapliga studier. Det finns inga emotionella förhöjningar eller förminskningar, vilket ger ett intryck av seriositet och opartiskhet.

Källbalans:
Källorna är huvudsakligen vetenskapliga och internationella myndigheter som WMO, NOAA, JMA, Copernicus och universitet, samt FN:s världshälsoorganisation WHO. Det finns inga öppna partipolitiska röster eller aktörer med ideologiska agendor. Detta ger en balanserad bild ur ett strikt vetenskapligt och institutionellt perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om politiska eller ekonomiska lösningar på klimatproblemen, såsom omfördelning, reglering eller marknadsbaserade initiativ. Det finns heller ingen kritik mot aktörer som privat verksamhet eller statsmakterna vilket kunde påverka den ideologiska tolkningen. Fokus ligger på naturvetenskapliga fakta och prognoser.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.