Experter varnar för dyra vallöften och ökad statsskuld

Partiernas många ekonomiska vallöften möter kritik från nationalekonomer som varnar för att både skattesänkningar och ökade utgifter kan belasta statens finanser. Karl Wallentin, ledamot i Finanspolitiska rådet, har beskrivit omfattningen av vallöftena som ovanligt stor och anser att politiken riskerar att öka statsskulden. John Hassler, ledamot i finansministerns ekonomiska råd, riktar liknande kritik och anser att Socialdemokraterna och Moderaterna har hamnat i ett politiskt läge där de presenterar kostsamma förslag trots att de själva sannolikt ser behov av större återhållsamhet.

Bakgrunden är ett stort underskott i statsfinanserna. Konjunkturinstitutet beräknade i sin juniprognos statens budgetunderskott till 149 miljarder kronor 2026 och 152 miljarder kronor 2027. Statsskulden beräknades samtidigt uppgå till 1 293 miljarder kronor vid utgången av 2026, motsvarande 18,7 procent av BNP. Riksgälden redovisade den 7 september att statens betalningar gav ett överskott på 61,9 miljarder kronor i augusti, vilket var 35,3 miljarder bättre än prognosen. För tolvmånadersperioden till och med augusti var underskottet 109,2 miljarder kronor och statsskulden 1 250 miljarder kronor.

SCB redovisade att statens finansiella sparande under första kvartalet 2026 var minus 39 miljarder kronor och att statens skulder ökade med 42 miljarder kronor under kvartalet. Det finansiella sparandet var samtidigt fyra miljarder kronor starkare än under motsvarande period 2025. För hela den offentliga förvaltningen uppgick den konsoliderade bruttoskulden vid utgången av 2025 till 2 305 miljarder kronor, motsvarande 35,1 procent av BNP. Det finansiella underskottet för 2025 var 85 miljarder kronor, eller 1,3 procent av BNP, vilket innebar att Sverige klarade EU:s konvergenskriterier.

Riksdagen har beslutat att det finanspolitiska målet från 2027 ska vara ett sparande i balans över en konjunkturcykel. Skuldankaret ligger kvar på 35 procent av BNP. Regeringens beräkning är att det strukturella sparandet, bortsett från de försvarsutgifter och det Ukrainastöd som får lånefinansieras, når balans 2028. John Hassler varnar för att ett fortsatt avsteg från det finanspolitiska ramverket antingen kan leda till att ramverket urholkas eller att framtida budgetar måste bli betydligt stramare.

Moderaterna och Socialdemokraterna har båda sagt att permanenta utgifter ska finansieras under nästa mandatperiod. Finansdepartementet klargjorde den 27 augusti att regeringens bedömda reformutrymme på 50 miljarder kronor för nästa mandatperiod är beräknat utöver nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina. Finansminister Elisabeth Svantesson säger att det inte finns utrymme för ofinansierade vallöften och att partier som deltar i kommande förhandlingar måste finansiera sina egna förslag. Hon uppger också att regeringen ska presentera en väg för att nå balans 2028.

Elisabeth Svantesson uppskattar att Moderaterna därutöver kan finansiera vallöften för omkring 70 miljarder kronor genom bland annat minskat bidragsfusk och effektiviseringar i den svenska byråkratin. Hon avvisar samtidigt Socialdemokraternas återkommande argument om att regeringen lånar omkring 200 000 kronor i minuten. Enligt Elisabeth Svantesson skulle en socialdemokratiskt ledd regering också ha haft betydande underskott för att finansiera försvarssatsningar, stöd till Ukraina och olika stöd till hushållen. Hon anser att Magdalena Anderssons kritik därför inte ger en rättvisande bild.

Magdalena Andersson avvisar i sin tur Elisabeth Svantessons kritik. Enligt Magdalena Andersson har Tidöpartierna prioriterat skattesänkningar för personer med höga inkomster framför satsningar på vanliga familjer. Hon kopplar regeringens politik till svagare tillväxt, nästan 100 000 fler arbetslösa och ett rekordhögt antal konkurser. Magdalena Andersson hävdar också att budgetunderskottet hade varit mindre om Socialdemokraterna hade styrt Sverige.

Samtidigt har partierna presenterat ett stort antal ekonomiska reformer inför valet. Bland förslagen finns förstärkta jobbskatteavdrag på upp till 1 000 kronor i månaden, sänkt skatt för arbetande föräldrar och höjd gräns för skattefritt sparande på investeringssparkonto till 500 000 kronor. Andra förslag gäller höjt barnbidrag till 2 000 kronor i månaden, en mammabonus på 36 900 kronor i premiepension för kvinnor som föder barn och halverad statlig inkomstskatt.

Det har också lagts förslag om ett direkt skatteavdrag på 10 000 kronor per barn och år för arbetande föräldrar samt ett mål om 5 000 kronor mer i månaden för en vanlig barnfamilj genom jobbskatteavdrag, barnavdrag och småbarns-RUT. Bland energiförslagen finns successivt slopad elskatt, lägre skatter på bensin och diesel samt permanent sänkt matmoms, i första hand på basvaror som kan produceras i Sverige.

Flera partier har samtidigt presenterat reformer inom tandvården. Förslagen omfattar ett förstärkt högkostnadsskydd där vuxna betalar tio procent av referenspriset, återinförd fri tandvård upp till 23 års ålder samt ett annat förslag om ett högkostnadsskydd på maximalt 1 450 kronor per år. Andra förslag gäller sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare och fördubblat barn- och studiebidrag inför sommar- och jullov, vilket enligt förslaget skulle ge en tvåbarnsfamilj 5 000 kronor mer per år.

På energi- och transportområdet finns även förslag om att frikoppla den svenska elmarknaden och införa särskilda Sverigepriser på el, ett nationellt kollektivtrafikkort för 499 kronor i månaden samt stöd på 2 900 kronor till låginkomsttagare i glesbygd som kompensation för högre drivmedelspriser. Under valrörelsen har även gratis kollektivtrafik för unga och avgiftsfri förskola lyfts fram som kostsamma vallöften.

Bland övriga förslag finns lagstadgad arbetstidsförkortning till 30 timmar i veckan med bibehållen lön, elbilsbonusar på upp till 60 000 kronor respektive 50 000 kronor och en grön skatteåterbäring där boende på landsbygden får dubbel ersättning på 1 900 kronor. Ett annat förslag är att slopa jobbskatteavdraget och i stället göra de första 15 319 kronorna av månadslönen skattefria, medan ett ytterligare förslag gäller sänkt arbetsgivaravgift på löner upp till 30 000 kronor.

Flera partier, däribland Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna, har öppnat för att staten kan låna mer till stora investeringar framöver. Även inom Socialdemokraterna och delar av högern finns röster som vill göra avsteg från det finanspolitiska ramverket. Karl Wallentin anser att den typen av vallöften ökar statsskulden och därmed framtida räntekostnader. Han säger samtidigt att han inte ser Sveriges statsfinanser som akut hotade, men bedömer att den aktuella inriktningen är dålig finanspolitik.