Rysslands jetdrönare pressar Ukrainas luftförsvar

Ryssland har kraftigt ökat användningen av jetdrivna attackdrönare mot Ukraina. Under augusti avfyrades Geran-3 dagligen, samtidigt som antalet attacker med jetdrivna drönare steg från omkring 350 i juni till cirka 2 800 i augusti. Geran-3 kan nå hastigheter på upp till 500 kilometer i timmen, vilket gör den betydligt snabbare än äldre ryska drönarmodeller.

Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR har identifierat Geran-3 som en rysk lokaliserad motsvarighet till den iranska Shahed-238 och uppgett att modellen använder turbojetmotor. Marina Miron, expert på militär teknologi vid King's College London, säger att övergången till jetdrivna drönare beror på den högre hastigheten, som gör det betydligt svårare för det ukrainska luftförsvaret att upptäcka och bekämpa farkosterna i tid.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav tidigare i år att landet hade lyckats skjuta ned 94 procent av de ryska långdistansdrönarna. Den 10 augusti sade Ukrainas biträdande underrättelsechef Vadym Skibitskyj att luftförsvaret behöver nya robotar som kan möta hastigheten hos jetdrönarna. Samma dag uppgav Vadym Skibitskyj att den ryska industrin planerade att tillverka omkring 11 000 attackdrönare av olika typer under augusti och att produktionen höll på att ställas om mot större andel turbojetdrivna Geran-4 och Geran-5.

Ukrainas militära underrättelsetjänst GUR uppgav den 25 maj att Ryssland började använda Geran-4 i strid under maj 2023 efter provskjutningar mellan oktober och december 2022. Enligt GUR visade erfarenheterna från Geran-3 att flygkroppen, som byggde på Geran-2, inte var tillräckligt stark för de höga hastigheterna och kraftiga manövrerna. Institute for the Study of War återgav den 12 augusti uppgifter från GUR om att Ryssland hade stoppat produktionen av Geran-3 och i stället tillverkade omkring 3 000 jetdrivna Geran-4 och Geran-5 i månaden, bland annat vid anläggningar i den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Ukraina arbetar samtidigt med flera typer av vapen för att möta de snabbare drönarna. Ukrainas försvarsdepartement meddelade den 23 mars att interceptor-drönaren JEDI Shahed Hunter hade godkänts för användning. Enligt departementet kan systemet nå hastigheter över 350 kilometer i timmen, flyga på upp till sex kilometers höjd och automatiskt ta emot måldata från radar.

Ukrainas försvarsinnovationskluster Brave1 uppgav den 28 juni att fler än 100 utvecklare av interceptor-drönare ingick i organisationens nätverk och att ett gemensamt team med flygvapnet testade särskilda lösningar mot jetdrivna obemannade farkoster. Brave1 uppgav även att billiga interceptormissiler med tre respektive fem kilometers räckvidd var under utveckling.

Den ukrainska drönartillverkaren SkyFall uppgav i juli att företagets P1-SUN Jetkiller kan nå omkring 370 kilometer i timmen och att systemet redan hade skjutit ned fler än ett dussin jetdrivna Shahed-drönare under tester och stridsanvändning. SkyFall uppgav samtidigt att serieproduktion skulle inledas i augusti.

Ukrainas dåvarande försvarsminister Yevhen Khmara uppgav den 29 augusti att landet hade testat fyra möjliga interceptorlösningar särskilt avsedda för Rysslands jetdrivna Shahed-varianter. Den 3 september meddelade Volodymyr Zelenskyj att arbetet med höghastighetsinterceptorer skulle påskyndas och att ukrainska tillverkare redan hade tagit fram prototyper som fortsatt utvecklades för att nå den effektivitet som krävs.