EU föreslår ny klimatlag efter omfattande värmeskador

EU-kommissionen presenterade den 27 oktober 2026 ett nytt ramverk för klimatanpassning tillsammans med ett förslag till en europeisk klimatresilienslag. Förslaget ska samordna medlemsländernas arbete med klimatrelaterade risker och skapa gemensamma förutsättningar för nationella riskbedömningar. Samtidigt varnar kommissionen för fortsatt stigande temperaturer i Europa.

Enligt EU-kommissionens beräkningar väntas uppvärmningen uppgå till minst två grader fram till 2050 och tre grader vid seklets slut. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen framhåller att temperaturen i Europa stiger dubbelt så snabbt som i världen som helhet. Hon anser därför att medlemsländerna behöver utveckla sin klimatanpassning och fortlöpande dra lärdom av arbetet.

Det föreslagna regelverket innehåller krav på nationella klimatanpassningsplaner med rättslig förankring. EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra förklarade vid en pressträff i Bryssel den 27 oktober att planerna ska ange ansvarsfördelning och redovisa åtgärder mot bland annat översvämningar och vattenbrist.

EU-kommissionen vill också ersätta fyra befintliga nationella planeringsinstrument med en gemensam nationell strategisk plan för klimatresiliens. Medlemsländernas framsteg ska granskas vartannat år inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Europaparlamentets utredningstjänst EPRS redovisade redan i september 2026 att det planerade regelverket skulle ställa krav på att ansvariga aktörer pekas ut för större klimatrisker inom olika samhällssektorer. Nationella riskbedömningar ska dessutom utgå från ett gemensamt europeiskt klimatscenario.

De ekonomiska förlusterna till följd av klimatrelaterade skador i EU uppgick enligt kommissionens beräkningar till omkring 200 miljarder euro under åren 2022–2025. Det motsvarar ett genomsnitt på cirka 50 miljarder euro om året.

EU-kommissionen uppskattar samtidigt att Europas ekonomi och infrastruktur behöver klimatanpassningsinvesteringar på omkring 70 miljarder euro årligen. Kommissionens beräkningar visar att investeringarna i många fall kan ge ekonomiska fördelar motsvarande mellan två och tio gånger kostnaderna genom att framtida skador och förluster undviks.

Även värmeböljornas konsekvenser lyfts fram i kommissionens underlag. Preliminära uppgifter från Österrike, Belgien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Portugal visar enligt EU-kommissionen att fler än 35 000 människor avled av värmerelaterade orsaker under de omfattande värmeböljorna sommaren 2026.

Europeiska miljöbyrån EEA identifierade i sin klimatriskbedömning från 2024 sammanlagt 36 betydande risker för Europa. Dessa omfattar bland annat ekosystem, livsmedelsförsörjning, folkhälsa, infrastruktur och ekonomi. Myndigheten bedömde att åtta av riskerna behövde hanteras särskilt skyndsamt.

I det nya klimatramverket ingår en planerad webbtjänst som ska ge information om klimathot och tillgängliga metoder för klimatanpassning. EU-kommissionen avser även att utveckla ett europeiskt observatorium för kritiska förändringar i klimatet och jordens ekosystem. Observatoriet ska användas för att identifiera och bedöma risker kopplade till klimatets brytpunkter.

Kommissionens fortsatta arbete omfattar också en europeisk handlingsplan mot värmeböljor och en allians för klimatförsäkringar. Därutöver förbereds ett initiativ om Europas vattenresurser och ett arbete med att identifiera 100 områden som är särskilt utsatta för klimatrelaterade risker.

En ny strategisk plan för EU:s klimatanpassning ska enligt EU-kommissionens besked den 27 oktober presenteras under tredje kvartalet 2028. Den ska ersätta unionens nuvarande övergripande klimatanpassningsstrategi och ha en tydligare inriktning på konkreta åtgärder.

Arbetet med klimatanpassning pågår redan på regional och lokal nivå. EU-kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik redovisade den 24 september 2026 att 292 regionala och lokala myndigheter hade genomfört åtgärder inom unionens klimatanpassningsmission. Därmed hade programmets mål om minst 150 deltagande regioner och lokala aktörer till 2030 redan passerats.

Enligt samma redovisning arbetade 185 regioner och lokala myndigheter med att testa och genomföra närmare 1 000 praktiska lösningar för klimatanpassning. Ytterligare fler än 110 områden förberedde en mer omfattande användning av metoderna.

Europeiska revisionsrätten konstaterade i en granskning 2024 att EU hade avsatt minst 26 miljarder euro för klimatanpassning i budgeten för perioden 2021–2027. Granskningen visade samtidigt brister i genomförandet av klimatanpassningsprojekt. Revisionsrätten framhöll även behovet av bättre samordning mellan nationella och lokala myndigheter.

I Sverige publicerade Nationella expertrådet för klimatanpassning den 20 oktober 2026 en delrapport om hur det svenska klimatanpassningsarbetet har utvecklats sedan rådets första rapport 2022. Granskningen omfattar myndigheternas insatser, regeringens styrmedel och genomförandet av åtgärder för att minska klimatrelaterade risker.

EU-kommissionens nya initiativ har samtidigt mött kritik. Den svenska EU-parlamentarikern Heléne Fritzon från Socialdemokraterna anser att förslagen är alltför oprecisa och att klimatanpassningen kräver mer genomarbetade åtgärder.

Ursula von der Leyen betonar å sin sida i ett pressmeddelande att Europas snabba uppvärmning gör det nödvändigt att anpassa samhället till förändrade klimatförhållanden och att arbetet måste utvecklas utifrån de erfarenheter som görs.