EU-domstol avslår åter Abramovitjs sanktionskrav

Roman Abramovitj får inte EU:s sanktioner mot honom upphävda. EU:s tribunal avslog den 9 september 2026 hans senaste talan, registrerad som mål T-358/25. Målet hade väckts den 26 maj 2025 efter att EU:s ministerråd i mars samma år beslutat att förlänga sanktionerna. Avgörandet fattades av tribunalens första avdelning och förhandlingsspråket var franska.

Roman Abramovitj hävdade bland annat att sanktionerna riktats mot honom på grund av hans offentliga profil, inte minst hans tidigare ägande av den engelska fotbollsklubben Chelsea mellan 2003 och 2022. EU:s tribunal bedömde däremot att kriterierna för sanktionerna är tillräckligt objektiva, precisa och proportionerliga. Domstolen hänvisade bland annat till Roman Abramovitjs stora ägarintressen i företag som genererar betydande inkomster till den ryska staten. I målet krävde han även att EU:s ministerråd preliminärt skulle betala en miljon euro i ersättning för ideell skada.

EU:s ministerråd införde sanktionerna mot Roman Abramovitj den 15 mars 2022 inom unionens fjärde sanktionspaket efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Totalt fördes då 15 personer och nio organisationer upp på sanktionslistan. EU:s ministerråd pekade vid listningen bland annat på att Roman Abramovitj var storägare i stålkoncernen Evraz, som hörde till Rysslands större skattebetalare. EU-kommissionen uppgav att paketet även omfattade bland annat importförbud för vissa ryska järn- och stålprodukter, begränsningar av nya investeringar i den ryska energisektorn samt exportförbud för lyxvaror till Ryssland.

Det senaste avgörandet är tredje gången Roman Abramovitj förlorar ett mål i EU:s tribunal om sanktionerna. Den 20 december 2023 avslogs mål T-313/22, där han hade försökt få både införandet och bibehållandet av sanktionerna upphävt. Den 10 september 2025 avslogs även mål T-1105/23, som bland annat omfattade invändningar om proportionalitet, äganderätt och hans rättigheter som EU-medborgare. Ett ytterligare mål, T-337/26, väcktes den 26 maj 2026 och gäller EU-beslut från mars 2026 om fortsatt förlängning av sanktionerna.

Storbritannien införde egna sanktioner mot Roman Abramovitj den 10 mars 2022. De omfattade frysta tillgångar, förbud mot transaktioner med brittiska personer och företag samt rese- och transportsanktioner. Storbritanniens finansdepartement bedömde därefter att även Chelsea FC omfattades av frysningen eftersom klubben då ägdes eller kontrollerades av Roman Abramovitj, men en särskild licens gjorde det möjligt för verksamheten att fortsätta. Den brittiska regeringen godkände försäljningen av Chelsea den 24 maj 2022 under villkoret att intäkterna inte fick gynna Roman Abramovitj eller andra sanktionerade personer.

Storbritanniens finansdepartement uppgav i mars 2026 att regeringen var beredd att gå till domstol om Roman Abramovitj inte överförde intäkterna från Chelsea-försäljningen till den planerade fonden för humanitära ändamål i Ukraina i enlighet med en brittisk licens från den 17 december 2025.

Samma dag som tribunalens avgörande om Roman Abramovitj avslogs även Ungerns talan i mål T-457/24 om användningen av vinster från frysta ryska centralbankstillgångar. Ungern väckte målet den 30 augusti 2024 och ville få ett beslut från Europeiska fredsfacilitetens kommitté om finansiering av militärt stöd till Ukrainas väpnade styrkor upphävt. Landet hävdade att det felaktigt hade nekats rösträtt eftersom det inte hade betraktats som en bidragande medlemsstat till den aktuella finansieringen.

EU-parlamentets utredningstjänst har uppgett att EU:s ministerråd i maj 2024 beslutade att 90 procent av de extraordinära vinsterna från frysta ryska statstillgångar skulle kanaliseras genom Europeiska fredsfaciliteten. Den första överföringen på 1,5 miljarder euro genomfördes i juli 2024. EU:s tribunal avslog Ungerns talan den 9 september 2026 och konstaterade att domstolen saknade behörighet att pröva den aktuella frågan.