EU ändrar klimatregler efter industripress

EU-kommissionen föreslår förändringar av unionens system för utsläppshandel, ETS, som innebär att taket för utsläppsrätter ska minska långsammare från 2031. Den nya minskningstakten föreslås bli omkring 3,7 procent per år, samtidigt som systemet ska anpassas till EU:s mål om en nettominskning av utsläppen med 90 procent till 2040.

ETS innebär att företag behöver köpa utsläppsrätter för den koldioxid de släpper ut. Antalet tillgängliga utsläppsrätter minskar normalt successivt för att pressa ned utsläppen, men EU-kommissionens förslag innebär en långsammare nedtrappning än tidigare planerat. Förändringen kommer efter krav från flera medlemsländer som har ansett att reglerna innebär en tung belastning för industrin.

En annan del av förslaget gäller den fria tilldelningen av utsläppsrätter till viss konkurrensutsatt industri. EU-kommissionen vill att gratis utsläppsrätter ska kunna finnas kvar längre än tidigare planerat, men att företagens tilldelning ska kopplas till investeringar i teknik som minskar utsläppen. EU-kommissionen har samtidigt uppgett att reglerna för gratis tilldelning redan bygger på gemensamma EU-benchmarkvärden där de mest effektiva anläggningarna inom varje sektor används som jämförelse.

Tidigare planer har inneburit att de fria utsläppsrätterna skulle fasas ut helt till 2034. För sektorer som omfattas av EU:s gränsjusteringsmekanism CBAM har en tidigare reform inneburit att den fria tilldelningen ska minska successivt under perioden 2026–2038.

Sveriges regering har uppgett att utsläppshandeln bör behålla en hög ambitionsnivå. Regeringen vill bland annat att utsläppsminskningstakten ska fortsätta, att sjöfart och avfallsförbränning ska omfattas mer av systemet och att villkoren för teknik som möjliggör permanent koldioxidinfångning ska utvecklas.

Intäkterna från utsläppshandeln går till medlemsländerna. I EU-kommissionens förslag skärps kraven så att hälften av dessa pengar ska användas till projekt som minskar koldioxidutsläpp, exempelvis elektrifiering. Kommissionen föreslår även särskilt ekonomiskt stöd till tio östliga medlemsländer samt Grekland och Portugal.

Förslaget innehåller också en utökad omfattning för internationellt flyg och sjöfart samt en stegvis inkludering av avfallsförbränning i ETS. EU:s ekonomiska och sociala kommitté har tidigare framhållit att reformer av systemet behöver hantera risken för att europeisk industri flyttar produktion till länder med svagare klimatregler, samtidigt som drivkrafterna för utsläppsminskningar behålls.

De nuvarande ETS-reglerna gäller fram till 2030 och därför genomförs en översyn av systemet. Förslaget ska nu behandlas i fortsatta förhandlingar mellan EU-parlamentet och EU:s ministerråd, där medlemsländer och politiska grupper har olika syn på hur omfattande förändringarna bör vara.