Erling Haaland får kritik för prestationsrutiner

Erling Haaland använder en rad metoder för att försöka optimera sin prestation som fotbollsspelare. Bland annat ingår råmjölk, kohjärta, lever, kryoterapi, syrgasmask och glasögon som filtrerar blått ljus. Flera forskare ifrågasätter dock vilken effekt flera av rutinerna faktiskt har, samtidigt som idrottspsykologen Göran Kenttä varnar för att ett alltför stort fokus på prestationsoptimering kan bli problematiskt.

I dokumentären Haaland: The Big Decision visar den norske anfallaren upp sin kost genom att plocka fram ett kohjärta och en lever ur frysen. Han beskriver maten som kvalitetsmat och säger att han vill ta hand om sin kropp. Samtidigt ifrågasätter han jämförelser mellan lokalt producerat kött och snabbmat.

Hemma har Erling Haaland installerat ett system som filtrerar dricksvattnet. Han dricker även opastöriserad råmjölk varje morgon och efter träning. Drycken köps på en gård utanför Manchester eftersom den inte säljs i vanliga butiker. Brittiska livsmedelsverket avråder bland annat gravida, små barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar från att dricka opastöriserad mjölk, eftersom den kan innehålla skadliga bakterier. I Skottland är försäljning av sådan mjölk förbjuden.

För återhämtning använder Erling Haaland också en kryoterapikammare i hemmet där kroppen kyls ned till omkring 200 minusgrader. Han har dessutom visat upp en syrgasmask och röda glasögon som enligt honom ska bidra till bättre sömn genom att filtrera bort delar av det blå ljuset från skärmar före läggdags.

Sömnforskaren Christian Benedict bedömer att elitidrottare ofta söker mycket små prestationsförbättringar, men anser samtidigt att glasögon som filtrerar blått ljus sannolikt har begränsad effekt för fotbollsspelare som redan lever mycket hälsosamt. Enligt honom finns det andra åtgärder som är mer betydelsefulla för personer med sömnproblem.

Under VM-kvalet valde Erling Haaland och flera spelare i Norges landslag att använda hörlurar med sladd i stället för trådlösa modeller. Anfallaren Andreas Schjelderup uppgav att bakgrunden var uppgifter om att Bluetooth skulle kunna påverka hjärnan inför matcher.

Karl Herlin vid Strålsäkerhetsmyndigheten avfärdar den teorin och hänvisar till att den samlade forskningen inte visar något vetenskapligt stöd för att Bluetooth-strålning från trådlösa hörlurar orsakar akuta eller långsiktiga hälsorisker som motiverar ändrade referensvärden. Han framhåller också att merparten av strålningen kommer från själva telefonen och inte från hörlurarna.

Idrottspsykologen Göran Kenttä säger att det är vanligt inom elitidrotten att försöka hitta alla tänkbara sätt att förbättra prestationen, även när vetenskapligt stöd saknas. Han menar att placeboeffekter kan få en idrottare att uppleva förbättringar trots att metoden i sig saknar bevisad effekt.

Göran Kenttä anser samtidigt att det finns en risk att prestationsoptimering tar över vardagen om fokus blir alltför stort. Han pekar särskilt på att en längre skadeperiod kan leda till att en idrottare söker ännu fler oprövade metoder i stället för att hålla sig till sådant som har vetenskapligt stöd.

Som grundläggande råd lyfter Göran Kenttä fram tre faktorer: att sova omkring åtta timmar med god sömnkvalitet, äta en normalt sammansatt kost och följa sitt träningsprogram.