AI-genererad illustration
Ensamhet och nätmiljöer återkommer bakom skolattacker
Flera av de tonåringar som har legat bakom eller planerat skolattacker i Sverige under senare år har haft återkommande drag i sina liv och beteenden. Ensamhet och ett omfattande socialt umgänge på internet är faktorer som lyfts fram, men den statliga utredningen om skolattacker konstaterade samtidigt att det inte finns någon tydlig gärningsmannaprofil.
FOI-analytikern Katie Asplund Cohen bedömde i utredningen att en central riskfaktor kan vara ensamhet i kombination med att en stor del av det sociala livet finns på nätet. I sådana miljöer kan våld, tidigare attacker och gärningsmän glorifieras. Center mot våldsbejakande extremism beskriver också hur unga i digitala forum kan hitta en gemenskap som de saknar i skolan och hur manifest, filmer och annat material från tidigare attentat kan bidra till romantisering av skolattacker.
Totalförsvarets forskningsinstitut har studerat ensamagerande våldsverkare, där bland annat skolskjutare ingår. I rapporten FOI-R--5133--SE behandlas gemensamma karaktärsdrag, psykiska problembilder, varningsbeteenden och metoder för att bedöma risker.
Ett återkommande inslag i flera fall är också hur gärningsmän har använt kläder, utrustning och visuella uttryck som förknippas med tidigare attacker. En person som kallas David och som har dömts för att ha planerat en attack har berättat att han såg upp till personer som bar skräckmask, hjälm och stridsväst. Han beskrev dem som coola.
Efter skolattacken i Eslöv 2021 fastställde Hovrätten över Skåne och Blekinge påföljden sluten ungdomsvård i två år och sex månader. Hovrätten beskrev gärningsmannen som maskerad och klädd i något som liknade stridsmundering. Han hade knivar och föremål som liknade pistoler. Domstolen bedömde även att gärningen delvis hade ett hatbrottsmotiv.
Status i våldsamma nätmiljöer har också förekommit som drivkraft. Journalisten Gustaf Tronarp uppgav efter sin granskning av nätverket 764 att en 14-årig pojke som filmade två attacker berättade i polisförhör att han genomförde dem för att höja sin status i nätverket. Pojken beskrev samtidigt att han hade varit rädd och känt sig pressad. I ett annat fall knivhöggs en pensionär och attacken filmades, samtidigt som gärningsmannen beskrev en rädsla för att åter bli ensam.
Polismyndigheten uppger att polisens underrättelseenhet och Säkerhetspolisen samarbetar i frågor som rör skolattacker. Det förebyggande arbetet kräver enligt Polismyndigheten samverkan mellan bland annat polis, skola, socialtjänst, vårdnadshavare, hälso- och sjukvård och i vissa fall Säkerhetspolisen.
Den 1 juli 2025 infördes dessutom ett nytt kapitel om skolors säkerhetsarbete i skollagen. Regeringen uppger att skolor sedan dess bland annat ska ha beredskapsplaner och bedriva löpande arbete för att vara förberedda på allvarliga våldssituationer och hot om sådant våld.
Analys
Förklaring:
Artikeln är övervägande sakligt och neutralt skriven med tydliga källhänvisningar till utredningar, experter, myndigheter, domstolsbeslut och journalister. Hårda eller värderande ord såsom "maskerad", "stridsmundering", "coola", och "hatbrottsmotiv" är antingen citerade direkt från källor eller återgivna från domstolsbeslut och intervjupersoner, vilket inte sänker oberoendet. Journalisten gör inga egna värderingar, förstärkningar eller spekulationer och undviker känslomässigt språk. Den enda marginella neddragningen kommer av att vissa formuleringar som "en central riskfaktor kan vara" och "status i våldsamma nätmiljöer har också förekommit som drivkraft" är något mjukt uttryckta men utan att gå in i egna slutsatser eller spekulationer. Helhetsintrycket är en välbalanserad och neutral nyhetsartikel.
Förklaring:
Artikeln betonar sociala och psykologiska riskfaktorer såsom ensamhet och utsatthet, lägger vikt vid statens roll i förebyggande arbete och utgår från forskning och myndigheters samarbete. Detta stärker en vänsterinriktad verklighetsuppfattning med fokus på jämlikhet, sociala skyddsnät och statliga lösningar inför samhällsproblem. Saknad av straff- och kontrollperspektiv gör att högerns ideologiska aspekter gynnas i mycket liten omfattning. Mitten får viss representation genom teknokratiska lösningar och samverkan mellan institutioner.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där ensamhet och nätmiljöer framstår som centrala bakomliggande faktorer till skolattacker, med fokus på sociala och psykiska riskfaktorer. Offren är samhället i stort medan gärningsmännen framstår som unga individer påverkade av digitala miljöer och social utsatthet. Lösningen lyfts fram som ett samarbete mellan statliga myndigheter och skolor för förebyggande åtgärder.
Språk och ton:
Ordvalen är neutrala men betonar riskfaktorer som ensamhet och nätmiljöer, vilket skapar sympati för utsatta unga snarare än skuld. Formuleringar som "en återkommande riskfaktor" och "gemenskap som de saknar" ger en förstående ton snarare än skuldbeläggande.
Källbalans:
Fokus är på myndigheter, utredningar och forskare (FOI, Polismyndigheten, Center mot våldsbejakande extremism) samt på individnivå genom gärningsmäns egna berättelser. Det finns ingen framträdande motpart som kritiserar t.ex. statens eller skolans arbete, och inga representanter för mer marknadsliberala eller strikt rättspolitiska perspektiv inkluderas.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som fokuserar på lag och ordning med tyngdpunkt på hårdare straff eller skärpt kontroll, samt eventuella individuella ansvarsperspektiv. Även bredare samhällsdebatt om t.ex. migration, ekonomiska faktorer eller kritik mot staten lyser med sin frånvaro. Detta gör att fokus blir på sociala och psykologiska faktorer, samt på statlig samverkan som lösning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Lindsay Clancys rättegång slutar utan dom
Rättegången mot Lindsay Clancy ogiltigförklaras sedan juryn inte lyckats nå ett enhälligt beslut. Efter mer...
Åkesson öppnar för stödröster på Liberalerna
Jimmie Åkesson ändrade under Ekots slutdebatt den 4 september sitt besked om stödröster på Liberalerna....
TV4 väntar med valundersökningen tills vallokalerna stängt
TV4 kommer inte att publicera sin valdagsundersökning före klockan 20.00 vid riksdagsvalet den 13 september...
Danmark siktar på utvisningsläger utanför EU 2027
Danmark räknar med att före utgången av 2027 kunna skicka de första personer som fått...
