Åkesson öppnar för stödröster på Liberalerna

AI-genererad illustration

Nyheter

Åkesson öppnar för stödröster på Liberalerna

Av Sofia NilssonPublicerad: 4 sep 17:523 min

Jimmie Åkesson ändrade under Ekots slutdebatt den 4 september sitt besked om stödröster på Liberalerna. SD-ledaren sade att borgerliga väljare som ser klimatpolitiken som den viktigaste frågan och samtidigt vill undvika Nooshi Dadgostar eller Daniel Helldén som ministrar kan rösta på Liberalerna och Simona Mohamsson.

Sveriges Radio meddelade att slutdebatten arrangerades tillsammans med Kulturhuset Stadsteatern, leddes av Johar Bendjelloul och Mikael Sjödell och direktsändes i P1 från klockan 16. Jimmie Åkesson motiverade sitt nya besked med att Simona Mohamsson under mandatperioden hade drivit klimatsatsningar som Sverigedemokraterna motsatt sig. När Johar Bendjelloul frågade om Åkessons tidigare linje därmed var över kommenterade Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch att beskedet var tydligt och att stämningen blivit mer samstämmig.

Jimmie Åkesson upprepade därefter att väljare som prioriterar klimatfrågan men inte vill se Nooshi Dadgostar som finansminister eller Daniel Helldén som energiminister kan rösta på Simona Mohamsson. Simona Mohamsson svarade att uttalandet lät som början på förhandlingar om en fördubblad elbilspremie under nästa mandatperiod.

Beskedet skiljer sig från den linje Jimmie Åkesson haft under de senaste veckorna. SVT uppgav att han den 23 augusti satte 3,5 procent som gräns för Liberalernas stöd i opinionsmätningarna tio dagar före valet. Om partiet låg under den nivån ansåg Jimmie Åkesson att blågula väljare i stället borde välja ett annat parti inom Tidöblocket. Han framhöll samtidigt att Moderaterna och Kristdemokraterna i första hand fick stå för eventuella stödröster till Liberalerna.

Ebba Busch sade den 25 augusti att hon inte stödde Jimmie Åkessons gräns och att väljarna själva kunde bedöma opinionsläget och välja det parti vars politik de föredrog. Liberalerna meddelade dagen därpå att Simona Mohamsson inlett partiets valspurtskampanj med en uttrycklig uppmaning till väljare som ville behålla en borgerlig regering att rösta på Liberalerna.

Jimmie Åkesson och Simona Mohamsson möttes den 1 september i SVT:s Aktuellt efter konflikten om stödröster. SVT uppgav att Jimmie Åkesson då bedömde att hans tidigare utspel kunde göra Liberalerna mer relevanta för väljarna. Simona Mohamsson sade i samma debatt att Tidöpartierna borde minska de interna angreppen och tydligare beskriva de två politiska regeringsalternativen.

TV4 uppgav att Liberalerna den 2 september fick 3,3 procent i Novus mätning, en statistiskt säkerställd ökning med 1,4 procentenheter och partiets högsta nivå under Simona Mohamssons tid som partiledare. Svenska Dagbladet uppgav den 3 september att Liberalerna samtidigt låg på 2,8 procent i SvD/Demoskop och 3,0 procent i SVT/Verian. TV4 uppgav samma dag att Jimmie Åkesson, trots att hans tidigare tidsgräns hade passerats, avstod från ett definitivt besked eftersom han ansåg att utvecklingen gick åt rätt håll och ville invänta fler mätningar.

Ulf Kristersson sade före Jimmie Åkessons nya besked att han inte ville uppmana moderata väljare att stödrösta på Liberalerna. Statsministern bedömde samtidigt att Tidösidan kunde vinna valet även om Liberalerna inte klarade riksdagsspärren.

Klimatpolitiken blev samtidigt en tydlig skiljelinje i slutdebatten. Sveriges Radio uppgav att Simona Mohamsson framhöll elektrifiering och utbyggd kärnkraft som avgörande för omställningen, medan Miljöpartiets Daniel Helldén argumenterade för ett regeringsskifte och kritiserade Tidöpartiernas klimatpolitik. Simona Mohamsson har i SVT:s valkompass också sagt att Liberalerna vill stärka premierna till elfordon och sänka skatten på el för laddning samt lyft elektrifiering, fossilfri energi och teknikutveckling som centrala delar av partiets klimatpolitik.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, förstärkningar eller spekulationer från journalisten. Alla värderande eller laddade uttryck återges tydligt som uttalanden från politiker eller andra källor, vilket inte sänker oberoendet. Det finns inga tecken på att journalisten försöker styra läsarens känslor eller dra egna slutsatser. Texten håller en tydlig rapporterande ton och presenterar händelser och uttalanden som de är. Några mindre formuleringar som t.ex. "Beskedet skiljer sig från den linje Jimmie Åkesson haft" är neutralt beskrivande utan värderande språk. Sammantaget framstår artikeln som mycket oberoende och neutral.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
15%
40%
45%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar huvudsakligen högerns position genom att lyfta fram samarbeten och strategier inom det borgerliga blocket, särskilt stödröster mellan SD och Liberalerna. Klimatpolitiken presenteras främst ur en borgerlig och liberal synvinkel med betoning på tekniska lösningar och elektrifiering, samtidigt som vänsterpartier mer fungerar som motståndare. Källurvalet och det huvudsakliga perspektivet favoriserar tydligt den politiska högern och dess pragmatiska anpassningar inför valet.

Rubrik och framing:
Rubriken och artikeln fokuserar på ett samarbete och strategiska rörelser inom den borgerliga politiska sfären, särskilt med anknytning till liberalernas position och stöd från SD. Klimatpolitiken lyfts fram som en viktig fråga för vissa borgerliga väljare, medan vänsterpartister framställs som något som bör undvikas av dessa väljare.

Språk och ton:
Språkvalet är neutralt men framhäver framför allt de borgerliga partiernas inbördes kompromisser och lösningar, vilket positivt ramar in högerns och mitten-högerns politiska samarbete. Miljöpartiets företrädare får stå för kritik mot högerns politik, medan liberala initiativ inom klimatfrågan lyfts fram som positiva förändringar.

Källbalans:
Artikeln ger störst plats åt borgerliga partiledare och deras utrryck, särskilt Jimmie Åkesson (SD), Simona Mohamsson (L), samt Ebba Busch (KD) och Ulf Kristersson (M). Röster från vänster får mindre utrymme och förekommer främst i form av kritik från Miljöpartiet.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas fördjupning i vänsterns perspektiv på klimatpolitik och regeringsalternativ, samt från längre sikt hur stödröststrategier kan påverka den politiska balansen. Mer om hur väljarna själva resonerar kring stödröster eller kritik från vänsterhåll kring högerns klimatpolitik hade kunnat påverka bildningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.