Elva nya lagar börjar gälla från den 1 juli

Från och med den 1 juli träder elva lagändringar inom rätts- och brottsområdet i kraft. Enligt regeringen är reformerna en del av ett långsiktigt arbete för att bekämpa organiserad brottslighet, ge rättsväsendet fler verktyg, stärka skyddet för brottsoffer och öka möjligheterna att förebygga återfall i brott. Samtidigt presenterade justitieminister Gunnar Strömmer ett nytt förslag om att begränsa livet för gängkriminella och deras anhöriga. Regeringen och Sverigedemokraterna redovisade också ett förslag om att tillsätta en utredning om ett system för att identifiera personer med koppling till kriminella nätverk. Den utredningen ska enligt förslaget redovisas senast i september 2027.

Lagändringarna innebär bland annat att äktenskap mellan kusiner samt mellan nära släktingar förbjuds i Sverige. Även syskon och halvsyskon genom adoption omfattas av förbudet. Äktenskap som ingåtts utomlands i strid med reglerna ska inte erkännas i Sverige. Skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck skärps samtidigt genom att äktenskapsbrott mot barn blir en ny brottsrubricering och straffen för äktenskapstvång, äktenskapsresebrott och barnäktenskapsbrott höjs.

En ny brottsrubricering för psykiskt våld införs också. Enligt regeringen omfattar den upprepade kränkningar som hot, förnedring, förolämpningar, tvång och övervakning. Brottet kan ge fängelse i högst fyra år. Dessutom blir rymning från häkten och fängelser straffbar. Personer som avtjänar skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna kan förbjudas att vistas på vissa platser. Regeringen uppger att reglerna ska skydda brottsoffer och minska risken för återfall i brott. Vid beslut om permission och frigivning ska även den intagnes skötsamhet vägas in, och den som återfaller i brott kan få strängare straff.

En ny lag gör det också möjligt att verkställa svenska fängelsestraff i andra länder efter internationella överenskommelser. Regeringen uppger att syftet är att hantera platsbristen inom Kriminalvården. Sverige har ett avtal med Estland som innebär att landet kan ansvara för viss myndighetsutövning.

För barn och unga avskaffas påföljden sluten ungdomsvård och ersätts med fängelse på särskilda avdelningar inom anstalterna. Samtidigt får polisen utökade möjligheter att använda tvångsmedel mot misstänkta under 15 år. Regeringen uppger att fler tvångsmedel får användas och att biometriska uppgifter, såsom fingeravtryck och fotografier, får tas i fler situationer. Kravet på särskilda skäl för beslag, husrannsakan och kroppsvisitation tas bort. Enligt regeringen lades propositionen om de utökade utredningsmöjligheterna fram den 10 april 2026 och lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2026.

Ytterligare förändringar gäller Kronofogdens arbete, där myndigheten får större möjligheter att säkra och utmäta tillgångar med stöd av andra brottsbekämpande myndigheter. Fastigheter ska kunna säljas direkt på auktion och bostadsrätter genom fastighetsmäklare. Samtidigt utökas det straffbara området för förberedelse och planering av brott. Reglerna om gode män och förvaltare ändras också så att den enskildes vilja och behov får större betydelse. Regeringen uppger att en statlig myndighet ska få ett samlat ansvar för tillsyn, vägledning och utbildning av gode män och förvaltare samt att ett nationellt register över ställföreträdare införs.