Elräkningen kan stiga med tusentals kronor i höst

Svenska hushåll kan möta betydligt högre elkostnader under hösten och vintern. Energiekonomen Claes Hemberg på Nibe bedömer att villaägares elräkningar kan öka med 30–40 procent i oktober jämfört med tidigare nivåer. För ett hushåll kan det motsvara omkring 1 500 kronor extra under månaden, följt av fortsatt höga kostnader under resten av hösten.

Elpriserna i juli var dubbelt så höga som under samma månad förra året. Samtidigt var skillnaderna mellan Sveriges elområden fortsatt stora. Nord Pool redovisade den 21 juli dygnsmedelpriser på 19,69 euro per megawattimme i SE1, 25,27 euro i SE2, 68,70 euro i SE3 och 104,47 euro i SE4.

Claes Hemberg pekar på låga vattennivåer, störningar i kärnkraften och krisen kring Hormuzsundet som orsaker till prisuppgången. Enligt honom kan hösten bli den dyraste sedan 2022. E.ON:s elprisexpert Anna Rylander uppgav samtidigt att det nordiska kraftsystemet under försommaren hade det största hydrologiska underskottet sedan 2021, men att kärnkraftsavställningarna då påverkade den svenska marknaden mer än vattenläget.

Kärnkraftsproduktionen väntas vara begränsad under delar av hösten. Vattenfall har förlängt revisionen av Ringhals 3 från den ursprungliga sluttiden den 23 juli till den 31 oktober 2026. Ringhals 4 ska dessutom tas ur drift för sin årliga revision mellan den 2 september och den 15 oktober, vilket innebär att båda reaktorerna enligt planerna är avställda samtidigt under en del av perioden.

Claes Hemberg bedömer att kärnkraftsproblemen är tillfälliga, men att låga nivåer i vattenmagasinen och en fortsatt Hormuzkris kan hålla priserna uppe under vintern. Norges energimyndighet NVE har uppgett att de låga magasinsnivåerna inte innebär någon omedelbar risk för energibrist under vintern, men att utvecklingen följs noggrant.

Även om trafiken genom Hormuzsundet återgår till normala nivåer kan effekterna på elmarknaden finnas kvar, enligt Claes Hemberg. Han hänvisar till att höga olje- och gaspriser under sommaren har påverkat kostnaderna för den energi som lagrats i bland annat Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Gas Infrastructure Europe redovisade att EU:s gaslager den 2 augusti 2026 var fyllda till 57,11 procent och innehöll 645,41 terawattimmar gas.

Samma datum var de tyska gaslagren fyllda till 46,84 procent och de nederländska till 37,27 procent. Storbritanniens rapporterade lager låg på 26,38 procent och innehöll 2,60 terawattimmar. Claes Hemberg bedömer att en normalkall vinter trots detta kan ge elprisökningar på 20–30 procent och att en återgång till förhållandena före mars kan märkas fullt ut först under hösten 2027.

Enligt Claes Hemberg riskerar hushållen i norra Sverige att drabbas särskilt hårt när överföringen av el till Finland ökar. Han bedömer att priset i norra Sverige redan under hösten kan nå omkring 50 öre, jämfört med cirka 15 öre föregående höst.

Överföringskapaciteten mellan norra Sverige och Finland har samtidigt stärkts genom Aurora Line. Fingrid uppger att förbindelsen har ökat kapaciteten från Sverige till Finland med 800 megawatt och höjt den kommersiella kapaciteten till 2 000 megawatt i vardera riktningen. Enligt Fingrid är syftet att minska regionala prisskillnader och dämpa prisvariationerna i båda länderna.

Utöver elhandelspriset kan även elnätsavgifterna påverka hushållens kostnader. Energimarknadsinspektionen upphävde i juni 2026 föreskrifterna om obligatoriska effektavgifter. Elnätsföretagen behöver därför inte längre införa sådana avgifter senast den 1 januari 2027, men avgiftsformen är fortfarande tillåten.

Energimarknadsinspektionen uppger också att kunder med månadsbaserat rörligt elpris inte kan påverka själva månadspriset genom att flytta elanvändningen mellan olika timmar. För dessa hushåll krävs en minskning av den totala förbrukningen för att sänka kostnaden.