
AI-genererad illustration
Ellen Flodin drabbades av hjärnblödning efter födelsedagen
Morgonen den 22 februari vaknade Ellen Flodin med en molande huvudvärk efter att kvällen före ha firat sin 20-årsdag med vänner, middag och vin. Hon trodde först att besvären berodde på baksmälla och försökte somna om, men smärtan ökade samtidigt som vänster sida av kroppen började domna.
När Ellen Flodin sökte efter symtomen på internet såg hon att de kunde tyda på stroke. Under den kvart det tog för hennes föräldrar att komma till bostaden försämrades tillståndet och hon kunde inte längre lyfta vänster ben. Hennes mamma, som är sjuksköterska, ringde omedelbart efter ambulans. Enligt 1177 är plötsliga domningar eller förlamningar i ansikte, armar eller ben, ofta i ena kroppshalvan, typiska strokesymtom och 112 ska kontaktas direkt.
Ellen Flodin fördes först till sjukhuset i Borås, där undersökningar visade en hjärnblödning. Hon var klar i huvudet men upplevde händelsen som om den drabbade någon annan. Enligt 1177 kan en hjärnblödning ge samma symtom som en stroke orsakad av blodpropp, men även huvudvärk, illamående, kräkningar och medvetslöshet kan förekomma.
Hon flyttades därefter till Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och opererades akut. Blödningen satt djupt och det var oklart vilket tillstånd hon skulle befinna sig i efter operationen. Ellen Flodin minns lite från de följande dagarna, men hennes föräldrar har berättat att hennes första kommentar var att händelsen inte stod på hennes lista över saker hon ville uppleva. Uttalandet gjorde dem lättade eftersom de uppfattade att hennes personlighet var oförändrad.
Läkaren förklarade senare att blödningen orsakades av en oupptäckt medfödd kärlmissbildning i hjärnan som hade brustit. Ellen Flodin fick beskedet att hon inte hade kunnat göra något för att förhindra händelsen. Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppger att kärlmissbildningar uppstår genom en störning när blodkärlen utvecklas och att de finns redan vid födelsen, även om de inte alltid syns eller ger besvär.
Kärlmissbildningar kan enligt Sahlgrenska Universitetssjukhuset beröra artärer, vener, kapillärer, lymfkärl eller flera typer av kärl samtidigt. Karolinska Universitetssjukhuset klassificerar arteriovenösa kärlmissbildningar som högflödesmissbildningar. Internetmedicin beskriver dem som kärlnystan där blodet leds direkt från artärer till vener utan att först passera och försörja normal hjärnvävnad. Förekomsten i centrala nervsystemet uppskattas av Internetmedicin till omkring 0,01 procent av befolkningen.
Ett halvår efter hjärnblödningen hade Ellen Flodin genomgått intensiv rehabilitering för att återfå funktionen i kroppens vänstra sida, främst i benet och foten. I början använde hon rullstol eller rullator, men efter träningen kunde hon gå längre sträckor utan hjälpmedel. Strokeförbundet uppger att fortsatt rehabilitering efter sjukhusvistelsen kan ske i öppenvård eller dagvård, där patienten bor hemma och regelbundet tränar på sjukhus, rehabiliteringsklinik eller vårdcentral.
Ellen Flodin har berättat om återhämtningen i sociala medier, inledningsvis för att bekanta skulle få information om vad som hade hänt. Hon upplever att det kan vara både positivt och svårt att följderna inte alltid syns utåt, eftersom hon inte motsvarar den bild många har av en person som drabbats av stroke.
Den största kvarvarande begränsningen är hjärntröttheten. Före hjärnblödningen arbetade Ellen Flodin och umgicks ofta med vänner. Nu har hon ständig huvudvärk och behöver vila under stora delar av dagen. Strokeförbundet uppger att en majoritet av dem som drabbas av stroke får hjärntrötthet. Afasiförbundet beskriver tillståndet som att den mentala energin snabbt tar slut, vilket kan påverka bland annat koncentration, relationer, arbete, studier och vardag.
Ellen Flodin saknar delar av sitt tidigare liv, däribland möjligheten att gå ut och festa, men försöker enligt egen uppgift att inte fastna i sorgen över sådant hon inte längre kan göra. Hon betraktar tiden före hjärnblödningen som avslutad och försöker anpassa sig till sin nuvarande situation.
Socialstyrelsen uppger att omkring 24 400 personer insjuknade i stroke i Sverige under 2024. Begreppet omfattar både hjärninfarkt och hjärnblödning. Närmare fyra procent av de drabbade var yngre än 50 år, vilket motsvarade omkring 1 000 personer.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk. Det finns inga laddade ord eller överdrifter från journalisten själv, inga egna slutsatser eller spekulationer, och språket är konsekvent faktabaserat och återger information från olika källor såsom 1177, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset, Internetmedicin, Strokeförbundet, Afasiförbundet och Socialstyrelsen. Eventuella känslomässiga uttryck som finns i texten är antingen direkta citat från personer eller återgivna erfarenheter från Ellen Flodin själv eller myndigheter och organisationer, och ska därmed inte räknas som journalistens språk. De formuleringar som kan uppfattas som värderande, såsom att familjens lättnad vid hennes kommentar, är återgivna berättelser och inte journalistens egna bedömningar. Språket undviker också förstärkningar, dramatisering eller förminskningar från journalistens sida. Enda lilla avdrag kan möjligen göras för en viss mild tendens i den beskrivande karaktären av vissa händelser, men detta påverkar inte helheten. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende och neutral i sitt språk, med poängen 98.
Förklaring:
Artikeln fokuserar på en individuell medicinsk händelse med förklaringar från vård, rehabilitering och patientberättelse utan politisk vinkling. Den lyfter offentliga institutioners roll och expertkunskap i en saklig och pragmatisk ton vilket gynnar en mittställning. Ingen ideologisk konflikt eller kritik förekommer, varför den främst underbygger en teknokratisk och institutionell mittsyn.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att en ung kvinna drabbas av en oväntad och allvarlig hjärnblödning, där både sjukvården och rehabiliteringen är centrala i berättelsen. Ellen Flodin framställs som offer, sjukvården och hennes föräldrar som lösningar.
Språk och ton:
Språket är berättande och empatisk utan att ge utrymme för politisk vinkling, lyfter personens upplevelser och sårbarhet.
Källbalans:
Källorna är främst vårdinstitutioner som 1177, Sahlgrenska och Karolinska universitetssjukhuset, Strokeförbundet och Afasiförbundet. Det finns inga politiska aktörer eller motståndare inblandade.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte politiska eller systematiska problem inom vården, finansiering eller rehabiliteringsmöjligheter som kan påverka patientens situation. Politiska perspektiv är frånvarande.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Minusgrader och frost slog till mitt i juli
Temperaturen föll under noll på flera platser i norra Sverige under natten till måndagen. I...

Krigets miljöskador kartläggs för framtida rättsprocesser
Den ukrainska miljöorganisationen Ecoaction har sedan februari 2022 dokumenterat fler än 2 500 fall där...

Miljontals valkadaver driver liv på extremt havsdjup
På botten av Diamantinagraven i Indiska oceanen har forskare upptäckt ett omfattande område med valkadaver...

Philip Hiller svårt skadad efter okänd händelse
Polisen utreder en misstänkt misshandel sedan Philip Hiller, 32, hittats svårt skadad efter en utekväll...
