Elever testar riksdagsvalet på Ydreskolan

Elever på Ydreskolan i Österbymo deltar just nu i Riksdagsskolvalet, där högstadie- och gymnasieelever runt om i Sverige får prova hur ett val genomförs. Omröstningen pågår mellan den 24 augusti och den 8 september. På Ydreskolan ansvarar elever själva för bland annat röstmottagning, röstlängd och valurna.

Hugo, som går på högstadiet, beskriver skolvalet som en möjlighet att öva inför den dag då han får rösta i ett allmänt val. Han uppger att undervisningen inför omröstningen har innehållit genomgångar av partier, filmer och politiska diskussioner och att han själv läste om samtliga partier innan han valde det alternativ som låg närmast hans egna uppfattningar.

Även Joel i klass 8A deltar som funktionär och beskriver själva röstningen som intressant eftersom eleverna får uttrycka sina politiska uppfattningar. Elise, som också röstar i skolvalet, uppger att situationen känns både spännande och viktig och framhåller betydelsen av att skolelever får möjlighet att delta i frågor som rör samhället.

Riksdagsskolvalet organiseras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i samarbete med Valmyndigheten och kommunerna och ingår i skolans demokratiuppdrag. MUCF uppger att över 1 700 skolor i nästan samtliga svenska kommuner har anmält sig till årets riksdagsskolval. Inför genomförandet bedömde myndigheten att mer än en halv miljon elever skulle få möjlighet att delta.

Skolval i samband med allmänna val har arrangerats med MUCF som ansvarig myndighet sedan 2002. Enligt MUCF har dessa val sammanlagt resulterat i fler än 2,3 miljoner elevröster. Det genomsnittliga valdeltagandet har varit 77,9 procent. Vid riksdagsskolvalet 2022 deltog nära 400 000 elever på skolor i 259 av Sveriges 290 kommuner, och omkring fyra av fem elever på de deltagande skolorna röstade.

Valet genomförs med valsedlar, valurnor och rösträkning för att eleverna ska få erfarenhet av hur ett val går till. MUCF uppger att elever även kan rösta på riksdagspartier som inte har tryckta partivalsedlar i skolans material genom att skriva partiets namn på en blank valsedel. En helt blank röst räknas som ogiltig i partifördelningen men tas med i statistiken över valdeltagandet.

Skolornas resultat ska enligt MUCF vara registrerade senast klockan 23.59 den 8 september. Det är endast skolans ansvariga kontrollant som får rapportera in resultatet. Den 11 september klockan 10.00–11.00 genomförs också en nationell digital sändning om Riksdagsskolvalet, där bland andra riksdagens talman Andreas Norlén och valforskaren Mikael Persson vid Göteborgs universitet medverkar.

Ydreskolan 2 är enligt Skolverket en kommunal skolenhet för årskurs 4–9 med omkring 230 elever. Ydre kommun uppger att högstadiedelen för årskurs 7–9 heter Hjelm och att Sofia Ydrefors är rektor för årskurs 4–9. Skolan invigdes 1967. I Skolverkets skolenkät vårterminen 2026 svarade 22 elever i årskurs 8 på Ydreskolan 2, vilket motsvarade en svarsfrekvens på 92 procent.

Skolverket uppger att det är rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in till en skola och att urvalet i så fall måste göras på objektiva grunder. Eftersom en skola inte är en allmän plats har politiska partier inte rätt att komma dit oinbjudna för att sprida politiska budskap. Inför valåret hade Skolverkets demokratikonferens 2026 ett särskilt fokus på barns och elevers demokratiska delaktighet och innehöll även ett seminarium om skolans demokratiarbete under valår och Riksdagsskolvalet.

Regeringen uppgav i juni 2026 att MUCF även fått i uppdrag att kartlägga gymnasieskolors och anpassade gymnasieskolors studiebesök till demokratiska institutioner och lämna förslag på hur möjligheterna till sådana besök kan stärkas. För uppdraget har 1,5 miljoner kronor avsatts under 2026 och slutredovisningen ska lämnas senast den 31 mars 2027.

Göteborgs universitet uppger samtidigt att 72 procent av unga i en undersökning hade använt en valkompass under det senaste året i samband med Europaparlamentsvalet 2024, jämfört med 57 procent i hela befolkningen. Universitetets Valundersökningar har genomförts i samband med svenska riksdagsval sedan 1956 och används för att studera väljares uppfattningar, attityder och beteenden.