Demirok kräver fler poliser i mindre kommuner

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Demirok kräver fler poliser i mindre kommuner

Av Malin NilssonPublicerad: 4 sep 17:073 min

Centerpartiets riksdagsledamot Muharrem Demirok vill se större polisiär närvaro i hela Östergötland, även i mindre kommuner där det saknas en fast bemannad polisverksamhet. Han anser att de resurser som tillförts Polismyndigheten i hög grad har behövts i Linköping och Norrköping, men att närvaron samtidigt behöver stärkas i resten av länet.

Demirok efterlyser fler öppna och bemannade poliskontor samt ett större fokus på mängdbrott. Han framhåller att regeringens satsningar mot gängkriminalitet har varit nödvändiga, men anser att motsvarande kraft också behöver riktas mot bland annat cykelstölder, bilstölder och butiksstölder. Enligt Demirok läggs många sådana utredningar ned snabbt.

Frågan om lokal polisnärvaro finns även i regeringens styrning av Polismyndigheten. I regleringsbrevet för 2026 anges att myndighetens förändringsarbete ska förstärka en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och samtidigt förbättra utredningsresultaten så att fler brott kan klaras upp. Den 23 juli 2026 tillsatte regeringen också en särskild utredning som ska föreslå åtgärder för fortsatt tillväxt inom Polismyndigheten och ökad lokal närvaro av trygghetsskapande aktörer.

Brottsförebyggande rådet har i rapporten Brott och otrygghet på landsbygden konstaterat att förhållandevis få poliser arbetar i landsbygdskommunernas lokalpolisområden. Myndigheten har bland annat pekat på mobila poliskontor, nattlig polisberedskap och patruller stationerade utanför större tätorter som möjliga sätt att öka närvaron. Samtidigt visar rapporten att nästan alla brottstyper är mindre vanliga på landsbygden än i städer, medan vissa fordons- och utrustningsstölder förekommer relativt oftare på landsbygden.

I flera mindre kommuner i Östergötland finns polisstationer med begränsade öppettider. Polismyndigheten uppger att stationen i Åtvidaberg i september 2026 har ordinarie besökstid under två timmar på torsdagseftermiddagar. Stationen för Kinda och Ydre finns i Kisa och håller normalt öppet två timmar på måndagseftermiddagar, medan polisstationen i Boxholm har två timmars besökstid på onsdagsförmiddagar.

Birgitta Gunnarsson, Centerpartiets vice ordförande i kommunstyrelsen i Mjölby, vill dessutom se en större polisiär närvaro bland barn och ungdomar. Hon uppger att kommunen redan samarbetar med polisen men anser att poliser behöver vara mer närvarande i skolorna och möta unga för att förebygga brottslighet tidigt.

Mjölby kommun och polisen beslutade våren 2026 om ett gemensamt medborgarlöfte där narkotika och folkhälsa, prioriterade grupper samt trygga miljöer är tre särskilda områden. Kommunen arbetar även med SSPF, där skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet samverkar kring barn och ungdomar mellan 10 och 17 år för att tidigt uppmärksamma bland annat kriminalitet, drogproblem och normbrytande beteende.

Under 2026 beslutade Mjölby kommunfullmäktige också att göra verksamheten Ungdomslots permanent. Enligt kommunen arbetar ungdomslotsarna uppsökande med personer mellan 10 och 19 år och samverkar med bland andra skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet.

Länsstyrelsen Östergötland uppger samtidigt att det finns 15 lokala Bob-råd i Polisregion Öst inom arbetet mot rekrytering av barn och unga till organiserad brottslighet. Regionen omfattar Östergötlands, Jönköpings och Södermanlands län. Polismyndigheten ansvarar nationellt för Bob-arbetet och för att lokala samverkansråd inrättas, medan Länsstyrelsen Östergötland samordnar arbetet regionalt tillsammans med polisen.

Kristdemokraternas riksdagsledamot Magnus Oscarsson från Östergötland uppger att Tidöpartierna redan har inlett ett arbete med målet att öka polisnärvaron på landsbygden. Han säger att regeringen har gett rikspolischefen i uppdrag att undersöka hur närvaron kan stärkas och att Kristdemokraterna inväntar hennes yttrande. Oscarsson utesluter inte beslut som kan innebära att resurser flyttas från städer till landsbygd.

Muharrem Demirok är ordinarie riksdagsledamot för Östergötlands län och ledamot i konstitutionsutskottet sedan september 2025. Han var Centerpartiets partiledare från februari 2023 till maj 2025. Demirok har tillsammans med andra centerpartister även tidigare föreslagit ökad lokal polisnärvaro och framhållit att rättsväsendets grundläggande service behöver vara tillgänglig även utanför större städer.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett neutralt och sakligt språk genomgående. Journalisten lämnar egna värderingar, överdrifter och spekulationer utanför texten och återger tydligt vad olika källor och personer säger eller tycker. De hårda uttryck och värderingar som förekommer är antingen återgivna citat eller tillbakavisade uttalanden och påverkar inte oberoendet. Journalisten gör inte egna slutsatser eller försöker styra läsarens känslor. Texten förmedlar information med tydliga källhänvisningar och undviker laddade eller förstärkande formuleringar. En liten sänkning från maximalt 100 ges då texten innehåller en aningen positiv betoning i formuleringen "Demirok vill se" och "han anser", vilket dock är neutralt uttryckt och normalt i nyhetsrapportering men ändå kan uppfattas som en mild förstärkning av en aktörs vilja. Detta påverkar dock mycket lite och artikeln är som helhet mycket nära helt neutral.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
75%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnas främst Centerpartiet och den politiska mitten, då fokus ligger på en pragmatisk lösning inom ramen för statliga institutioner, med betoning på polisiär närvaro och lokala insatser. Den politiska riktningen framstår som centristisk med inslag av lag och ordning, men utan stark högerideologisk retorik om individansvar eller marknadslösningar. Vänsterinslag är begränsade till viss statlig styrning och lokala sociala samarbeten, men artikeln domineras tydligt av textens tyngdpunkt på dialog och satsningar som koordineras av staten och mittenpartier.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där bristen på polisiär närvaro i mindre kommuner är ett problem som Centerpartiets politiker vill lösa genom att öka resurser och synlighet. Staten och polisen framstår som ansvariga för att förbättra tryggheten på landsbygden, medan brottslighet i form av mängdbrott är ett fokusområde.

Språk och ton:
Språket är informativt och sakligt utan starka värdeladdade ord, men artikeln framhäver positivt politiska initiativ från Centerpartiet och statliga myndigheter, samt understryker behovet av ökad statlig närvaro via polisen som lösning.

Källbalans:
Fokus ligger nästan uteslutande på Centerpartiets företrädare och statliga myndigheter som Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet. Kritik från andra politiska sidor eller samhällsgrupper saknas, vilket innebär att andra perspektiv på polisnärvaron eller brottsbekämpning inte ges utrymme.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte eventuella kritik mot statens kostnader eller prioriteringar, inte heller om andra metoder för brottsbekämpning skulle kunna vara effektiva. Perspektiv från höger med fokus på individ- eller marknadslösningar, eller vänster med starkare sociala insatser istället för rent polisiärt fokus, saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.