Ebba Busch kräver riksdagsbeslut om regionernas framtid

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch kräver att riksdagen under nästa mandatperiod fattar beslut om hur regionerna ska avskaffas och staten ta ett större ansvar för sjukvården. Hon bedömer att förändringen inte behöver kunna genomföras fullt ut inom fyra år, men säger att en regering som Kristdemokraterna stöder måste införa ett nationellt vårdansvar.

Vårdansvarskommittén har samtidigt bedömt att kunskapsunderlaget inte räcker för att säkert avgöra om ett helt statligt huvudmannaskap skulle ge bättre kvalitet, jämlikhet, tillgänglighet och effektivitet. Kommittén föreslog därför ett förstärkt statligt systemansvar i stället för ett omedelbart statligt övertagande. Den avrådde också från en modell där staten, regionerna och kommunerna delar ansvaret för att tillhandahålla vård, eftersom ansvarsfördelningen riskerar att bli otydlig.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys uppgav i sitt remissvar att det inte går att säkert förutsäga hur patienter och invånare skulle påverkas av ett helt statligt huvudmannaskap. Myndigheten efterlyste en tydligare koppling mellan kommitténs problembild, mål och förslag. Efter studier av strukturreformerna i Norge och Danmark framhöll myndigheten även att centralisering inte ensam löser sjukvårdens problem. Norge gick från 19 fylken till fyra statligt ägda regionala hälsoföretag, medan Danmark ersatte 14 amter med fem regioner.

Ebba Busch beskriver sjukvården som den viktigaste frågan för många väljare och som en central del av välfärden. Kristdemokraterna vill även skärpa vårdgarantin och införa sanktioner mot regioner som inte följer den. Sveriges Kommuner och Regioner har uppgett att ingen region uppfyller vårdgarantin i sin helhet. Organisationen har också varnat för att långa väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin kan innebära risker för patientsäkerheten.

Utredningen Behovsstyrd vård föreslog i juni 2026 att patienter ska få en medicinsk bedömning inom den specialiserade vården inom 30 dagar och eventuell behandling inom ytterligare 60 dagar. Nuvarande tidsgränser är 90 dagar för respektive steg. Förslaget omfattar även en särskild gräns på 30 dagar för barn och unga med psykisk ohälsa och kan enligt utredningen träda i kraft den 1 juli 2028.

Regionerna föreslås dessutom bli skyldiga att informera patienterna om när vården ska ges. Patienterna ska enligt utredningen få större möjligheter att välja vårdgivare i hela landet. Redan enligt den nuvarande vårdgarantin ska en patient som inte kan få vård inom tidsgränsen erbjudas vård hos en annan vårdgivare utan extra kostnad, och regionen ska hjälpa till att ordna den.

Ebba Busch hävdar att vårdköerna har minskat med mer än 40 procent under mandatperioden, men säger att Kristdemokraterna inte är nöjda och vill fortsätta pressa ned väntetiderna. Socialdepartementet uppgav i maj 2026 att antalet patienter som väntat längre än 90 dagar på ett första specialistbesök eller en operation hade minskat med 30 procent mellan oktober 2022 och mars 2026, baserat på säsongsrensade och utjämnade uppgifter.

Nio regioner ingick inte i den nationella jämförelsen på grund av brister i väntetidsstatistiken efter byten av journalsystem. Socialstyrelsen identifierade dessa som Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, Norrbotten, Sörmland, Västerbotten, Västernorrland och Örebro.

Regeringen har uppgett att nästan 25 miljarder kronor har avsatts under mandatperioden för att korta vårdköerna. Mellan februari 2025 och mars 2026 minskade antalet personer som väntat längre än 90 dagar på en framfallsoperation med 68 procent, enligt Regeringskansliet. Socialstyrelsen har samtidigt meddelat att statsbidraget för riktade insatser mot vårdköer omfattar 750 miljoner kronor under 2026. Pengarna fördelas efter regionernas produktion av bland annat höft-, knä-, framfalls-, gråstarrs- och ljumskbråcksoperationer samt koloskopier.