E-sportare testas som framtida drönarpiloter

AI-genererad illustration

Nyheter

E-sportare testas som framtida drönarpiloter

Av Malin NilssonPublicerad: 3 sep 09:113 min

Projektet Gamers som samhällsresurs vid Handelshögskolan i Stockholm undersöker om färdigheter från e-sport kan användas för att snabbare utbilda civila och militära drönarpiloter. Försvarsdepartementet uppgav inför Carl-Oskar Bohlins besök den 1 september 2026 att arbetet ska studera om e-sportares kompetens kan bidra till Sveriges civila och militära drönarförmåga. Projektet samlar forskare, myndigheter och lärosäten och ingår i Center for Security and Resiliences utvecklingsverksamhet inom SSE Society Lab.

Projektet leds av Faruk Pita tillsammans med forskare och samarbetspartner vid Center for Security and Resilience. Faruk Pita har omkring 20 års erfarenhet som professionell Counter-Strike-spelare, är förbundskapten för det svenska Counter-Strike-landslaget och tränare för laget Eyeballers. Han antogs 2025 till den elfte årskullen av Handelshögskolans Management Diploma for Athletes, ett program för elitidrottare och e-sportare som vill överföra sina erfarenheter till andra yrkesområden.

Faruk Pita anser att det finns datorspelare i Sverige med färdigheter som skulle kunna vara användbara för Försvarsmakten och andra myndigheter. Han pekar särskilt på drönarområdet och vill genom den pågående studien undersöka om svenska e-sportare har förmågor som kan användas i sådana uppgifter. Han har också fört fram frågan om Försvarsmaktens rekrytering i vissa fall kan behöva öppnas för personer som inte uppfyller de högsta fysiska kraven men som har särskilt stark kompetens inom exempelvis drönarstyrning. Försvarsmakten anger samtidigt att olika befattningar inom grundutbildningen redan har olika fysiska, psykiska och medicinska kravprofiler.

En amerikansk studie av forskarna R. Andy McKinley, Lindsey K. McIntire och Margaret A. Funke omfattade 30 personer fördelade mellan erfarna piloter, erfarna datorspelare och en kontrollgrupp. Datorspelarna presterade bättre än de erfarna piloterna när uppgifterna gällde att visuellt upptäcka, identifiera och följa mål. I en simulerad landningsuppgift låg datorspelarna och piloterna på liknande nivå. Piloterna var däremot bättre än både datorspelarna och kontrollgruppen i vissa mer komplexa kognitiva moment.

Försvarsmakten uppgav i oktober 2025 att personal utbildades i FPV-drönarsystem vid UAS-centrum i Karlsborg. Där styr operatören drönaren med videoglasögon och handkontroll. Försvarsmakten uppgav i samband med utbildningen att soldater med erfarenhet av datorspel hade en tydlig fördel vid styrningen och att utbildningen bland annat byggde på erfarenheter från kriget i Ukraina. Även det amerikanska flygvapnet har undersökt spelkompetens. U.S. Air Force Installation and Mission Support Center uppgav att vanliga datorspelare 2023 bjöds in till GameX23 Drone Guardians, där deras beslut i realistiska stridsscenarier analyserades som underlag för utveckling av militär taktik.

Under besöket på Handelshögskolan fick ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin själv prova en simulerad drönare med Xbox-handkontroll och värmekamera. Efter att först ha kolliderat med ett höghus lyckades han inom några minuter lokalisera ett försvunnet barn i simuleringen. Carl-Oskar Bohlin beskrev idén bakom projektet som intressant och ansåg att den bör undersökas vidare. Han framhöll att många timmars dataspelande kan utveckla öga-hand-koordination som med vissa anpassningar kan vara användbar vid utbildning av exempelvis drönarpiloter.

Carl-Oskar Bohlin har även pekat på vikten av att undvika onödiga hinder när personer från spelvärlden ska kunna användas inom försvaret. Han anser att kvalifikationskraven för vissa rekryteringar kan behöva ses över och att särskilda snabbspår kan vara ett sätt att ta till vara den kompetensen. Faruk Pita hoppas på motsvarande sätt att Försvarsmakten ska våga bredda synen på vilka egenskaper som krävs för olika uppgifter och även kunna identifiera personer med särskilt hög teknisk skicklighet.

Arbetet med civila drönarresurser sker även utanför projektet. Frivilliga Radioorganisationen uppger att organisationen bygger upp särskilda drönargrupper där deltagarna får bygga, programmera och flyga drönare. Flygutbildningen sker tillsammans med Frivilliga Flygkåren, och planen är att grupperna på sikt ska kunna genomföra målflyg åt Försvarsmakten.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller överdrifter från journalisten. Den återger information, fakta och uttalanden från olika källor såsom Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, forskare och politiker på ett tydligt och korrekt sätt. Hårda eller värderande ord som förekommer är alla tydligt tillskrivna källor (t.ex. "tydlig fördel", "intressant", "många timmars dataspelande") och påverkar därför inte bedömningen av journalistens eget språk. Det finns inga egna slutsatser eller försök att styra läsarens känslor. Texten framställer inte aktörer bättre eller sämre än vad faktan kräver. Den har en balanserad och informativ ton genom hela artikeln. Därför ges en hög poäng för oberoende, men inte perfekt 100 eftersom vissa formuleringar som exempelvis "Faruk Pita anser" och "han pekar på" kunde vara ännu mer neutralt framställda, men detta är mycket marginellt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhåller ny teknik och kompetens från e-sport som lösningar för myndigheter och försvar, med fokus på pragmatiska och teknokratiska insatser i samarbete mellan statliga institutioner och forskning. Det finns en balans mellan olika perspektiv inom det etablerade systemet, utan ideologiska laddningar eller stark politisk polarisering, varför artikeln främst gynnar mittenperspektivet.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att e-sportare kan vara en resurstillgång för Försvarsmakten och samhället genom att deras digitala kompetenser kan användas för att förbättra och effektivisera drönarstyrning. E-sportare framstår som potentiella lösningar med användbara färdigheter, medan Försvarsmakten och myndigheter framställs som ansvariga aktörer som utvecklar nya utbildningsmetoder.

Språk och ton:
Språket är informativt och sakligt med positiv ton mot e-sportare och deras kompetenser. Det finns inga negativa förstärkningar; snarare framhävs möjligheter och framsteg vilket gynnar en bild av innovation och teknisk utveckling inom försvar och civil sektor.

Källbalans:
Artikeln bygger främst på uttalanden från forskare, projektledare, Försvarsdepartementet och Försvarsmakten, samt relaterar till internationella studier. Perspektivet från myndigheter och forskare dominerar, och det saknas kritiska röster eller annan motvikt såsom fackliga organisationer, civilsamhälle eller motståndare till militarisering av e-sportkompetenser.

Utelämnanden och kontext:
Ingen kritisk diskussion om eventuella risker, etiska frågor eller motstånd mot rekrytering av e-sportare i försvaret tas upp. Andra politiska aspekter som budgetprioriteringar, civila kontra militära intressen eller långsiktiga konsekvenser nämns inte, vilket gör att artikeln ensidigt belyser projektets potentiella fördelar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.