Drönarattacker slår dagligen mot civila i Cherson

AI-genererad illustration

Nyheter

Drönarattacker slår dagligen mot civila i Cherson

Av RedaktionenPublicerad: 6 sep 07:415 min

Civila i Cherson utsätts återkommande för ryska drönar-, artilleri- och bombattacker. Chersons regionala militäradministration registrerade 5 694 attacker med FPV-drönare och drönarfällda sprängladdningar på den regeringskontrollerade sidan av regionen mellan den 24 och 30 augusti 2026. Av dessa skedde 1 999 inom Chersons kommun. Ukrainska försvarsenheter uppgavs ha oskadliggjort 5 269 drönare under samma period.

En av de skadade är 66-åriga Irina, som träffades när hon skulle mata sina getter i ett område nära floden, där den motsatta stranden kontrolleras av Ryssland. Drönaraktiviteten var så intensiv att polis och ambulans inte kunde nå henne på flera timmar. Irina uppger att även personer som försökte hjälpa henne attackerades. Det ena benet gick inte att rädda och det andra skadades svårt och hålls samman med skruvar och en stålskena. Nästan två månader senare hade såren ännu inte läkt.

Irina beskriver attacker som återkommer nästan varje timme och berättar att en granne förlorade ett ben efter att en drönare släppt en sprängladdning när hon skulle köpa mjölk. Under juli 2026 dödades 26 människor och 421 skadades, däribland elva barn, i ryska drönarattacker i Chersonregionen, enligt Chersons regionala militäradministration. FN:s människorättsövervakning uppgav att kortdistansdrönare i juni samma år dödade 18 och skadade 236 civila i Chersonregionen. I hela Ukraina dödades 89 och 588 skadades av sådana drönare nära fronten den månaden, den högsta månadsnivån som då hade noterats sedan den fullskaliga invasionen började.

Cherson återtogs från den ryska ockupationen 2022 men ligger fortsatt nära fronten. Stadens militärledning har uppmanat civila att lämna eftersom deras säkerhet inte kan garanteras. Reuters rapporterade i mars 2025 att befolkningen hade minskat från närmare 300 000 personer före kriget till omkring 60 000. Lokala uppgifter angav då omkring 600–700 drönarattacker i veckan mot staden.

FN:s oberoende internationella undersökningskommission fastställde i oktober 2025 att ryska förband under centraliserat befäl använde samma metod för att avsiktligt angripa civila och civila objekt längs ett område på mer än 300 kilometer utmed Dneprs högra strand i Cherson-, Mykolajiv- och Dnipropetrovskregionerna. Human Rights Watch dokumenterade minst 45 ryska drönarattacker i Antonivka och Dniprovskyj som organisationen bedömde var riktade mot civila eller civila objekt. Organisationen analyserade även 83 filmer från drönarattacker som hade publicerats på rysk militäranknutna Telegramkanaler.

Filmer där civila jagas eller träffas av drönare har också spridits på ryska konton i sociala medier. Materialet visar bland annat äldre personer, cyklister, människor med shoppingvagnar, fordon och torghandlare. BBC Verify geolokaliserade i augusti 2026 en film till ett marknadsområde i norra Cherson där en 52-årig grönsakshandlare vid namn Yuriy jagades av en drönare innan den slog ned. Ukrainas utrikesminister Andrii Sybiha beskrev sådana angrepp som en avsiktlig och systematisk rysk strategi mot civila.

Serhii Yefimenko är en annan civil som förlorat ett ben. Han uppger att han och andra i bilen såg en drönare och hann ta sig ut innan den exploderade, men att splitter orsakade så svåra skador att benet inte kunde räddas. Han vårdas på kirurgavdelningen på ett av de sjukhus i Cherson som fortfarande är i drift. Fönstren skyddas med sandsäckar och nät har satts upp över sjukhusområdet för att försvåra drönarattacker. Ett hål i byggnadens fasad visar spår efter en tidigare träff.

På samma sjukhus vårdas 43-årige Vitali Borchev för en allvarlig benskada. Han arbetade frivilligt med att reparera tak på attackerade byggnader när han och vännen Nikolai skulle köpa bröd till frukost. Vitali Borchev uppger att de hörde en drönare och försökte fly, men att Nikolai hade svårt att springa på grund av ett skadat ben. Drönaren släppte därefter en sprängladdning. Nikolai förblödde inom några minuter efter att ha träffats i låret, medan Vitali Borchev fördes till sjukhus.

Överläkaren på kirurgavdelningen Andrii Kokchorov beskriver ett kontinuerligt inflöde av civila patienter. Han berättar bland annat om en svårt skadad taxichaufför som efter en drönarattack lyckades köra sin bil till sjukhuset men föll ihop på akutmottagningen och avled. Extra sängar har ställts in i vårdsalarna för att ge plats åt fler skadade.

Sjukvården har också utsatts direkt för attacker. Världshälsoorganisationen uppgav i december 2025 att organisationen hade verifierat 2 763 attacker mot sjukvården i Ukraina sedan den fullskaliga invasionens början. Uppgiften lämnades efter att en förlossningsavdelning i Cherson träffats den 4 december 2025, då sjukhusbyggnaden och dess försörjningssystem skadades.

Chersons regionala barnsjukhus har enligt sjukhusdirektören Inna Kholodniak angripits upprepade gånger, och patienter förs vidare så snabbt som möjligt. Fram till den 10 juli 2026 hade 256 barn med skador efter ryska attacker vårdats där. Vid ett senare tillfälle uppgav Inna Kholodniak att sjukhuset sammanlagt hade behandlat omkring 400 barn som skadats under kriget. Hon säger också att barnsjukhusets område har utsatts för attacker och att minor har släppts där.

Under ett besök i området skadades ytterligare två personer när en drönare närmade sig och besköts från marken utan att skjutas ned. Akutläkaren Olena Litvinenko, som arbetat inom akutsjukvården i 30 år, säger att hon aldrig tidigare har upplevt ett sådant antal civila offer. Hon bedömer att risken kan öka under hösten när träden tappar sina löv och sikten från luften blir bättre.

Även stadens energiförsörjning har drabbats. Värmeverket bombades veckan före reportaget och skadorna uppgavs inte kunna repareras, vilket innebär att tillgången till el och värme inte kan garanteras inför vintern. På gatorna försöker människor undvika öppna ytor och röra sig under träd eller annan täckning. Fiberoptiska drönare utgör ett särskilt problem eftersom de inte kan upptäckas med vanliga drönardetektorer eller slås ut genom störning av radiosignaler.

Irina säger att hon har svårt att förstå varför civila angrips och framhåller att hon själv endast var ute för att ta hand om sina djur. Hon säger också att hon inte vill se barn dödas och att hon vill fortsätta leva trots de skador hon har fått.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett övervägande sakligt och neutralt språk med tydlig källhänvisning som skiljer journalistens egen röst från återgivna påståenden, anklagelser och värderingar från olika källor såsom militäradministration, FN, Human Rights Watch och enskilda civila. Hårda och dramatiska uttryck förekommer, men dessa är konsekvent tillskrivna källor och röster i texten och utgör således inte journalistens egen värdering. Språket är i huvudsak beskrivande utan att förstärka, förminska eller spekulera kring händelserna. Journalisten undviker egna slutsatser och känslomässiga formuleringar som kan styra läsarens känslor. Dock förekommer några få formuleringar som kan uppfattas som något laddade, exempelvis ”Drönaraktiviteten var så intensiv att polis och ambulans inte kunde nå henne på flera timmar” och ”material visar bland annat äldre personer...” där intensiteten och detaljerna framhävs relativt uttrycksfullt. Dessa uttryck är dock i stor utsträckning baserade på berättelser och dokumentation från intervjupersoner och rapporter. Sammantaget håller artikeln en mycket hög nivå av oberoende och neutralitet i journalistens språkbruk, med endast marginella avvikelser från strikt neutralitet vilket medför en poäng på 93.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterriktning eftersom den fokuserar starkt på civila offer, humanitära konsekvenser, och kritik av en krigförande stat (Ryssland). Den betonar skydd av utsatta grupper, sjukvård och humanitära organisationers rapporter, vilket sammanfaller med vänsterns värden om skydd för utsatta och kritik av aggressiva maktstrukturer. Artikeln innehåller få eller inga röster från högerperspektiv och har en begränsad pragmatisk/mittenbalans.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att civila i Cherson är offer för ryska militära attacker med drönare och andra vapen. Ryssland framstår som ansvarig och aggressor, medan de civila och ukrainska försvarsenheter framstår som offer och försvarare.

Språk och ton:
Språket fokuserar på civila offer och deras lidande, vilket förstärker bilden av oskyldiga människor som drabbas hårt. Beskrivningar av skador och sjukvårdspersonalens arbete skapar empati för civila utan att direkt kritisera någon part annat än att peka på ryska angrepp.

Källbalans:
Källor som regionala ukrainska myndigheter, FN:s människorättsövervakning, Human Rights Watch, Världshälsoorganisationen och civila vittnen dominerar. Det saknas ryska perspektiv eller annan motpart, vilket ger en ensidig bild av konflikten.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar ryska officiella källor eller förklaringar, och nämner inte den bredare kontexten av konflikten, vilket kan påverka den politiska läsningen. Det finns fokus på civila offer, men inga perspektiv på eventuella ukrainska aktioner eller konflikten i sin helhet.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.