Doniyor utvisades ensam – klasskamraterna saknar honom

AI-genererad illustration

Nyheter

Doniyor utvisades ensam – klasskamraterna saknar honom

Av RedaktionenPublicerad: 31 aug 06:126 min

När höstterminen började på Praktiska Gymnasiet Stockholm Liljeholmen saknades en elev i fordonsklassen. Doniyor, 19 år, hade knappt två veckor tidigare utvisats ensam till Uzbekistan efter sex år i Sverige. Han hade gått i svensk grundskola, lärt sig svenska och hade ett år kvar till studenten.

Doniyor befinner sig nu i Samarkand, omkring 500 mil från Stockholm, där han bor hos en äldre släkting. Doniyor beskriver att han har svårt att orientera sig i vardagen och upplever att han inte är anpassad till systemet i Uzbekistan. Han uppger också att han under processen med överklaganden och avslag tappade sju kilo på några månader.

Utvisningsbeslutet kom en månad efter att Doniyors föräldrar hade fått permanenta uppehållstillstånd. När Doniyor var 16 år ansökte han om förlängt uppehållstillstånd genom anknytning till sin pappa, men beslutet från Migrationsverket dröjde i mer än två år. När ärendet avgjordes hade Doniyor fyllt 18 år och räknades därför inte längre till pappans kärnfamilj.

Migrationsverket förklarar att ett barn som fått uppehållstillstånd genom vanlig familjeanknytning normalt inte längre omfattas av reglerna för barn efter 18-årsdagen. Myndigheten uppger också att förändringen 2021, då tidsbegränsade uppehållstillstånd blev huvudregel, fått särskild betydelse för äldre tonåringar eftersom de kan hinna bli myndiga innan en ny prövning görs.

Permanent uppehållstillstånd kräver enligt Migrationsverket som huvudregel minst tre år med tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det kan innebära att barn som kommer till Sverige i äldre tonåren fyller 18 år innan tidskravet är uppfyllt. Migrationsminister Johan Forssell uppgav i mars 2026 att problemen för unga som blir myndiga under tiden de har uppehållstillstånd som anhöriga har samband med lagändringar från 2016 och 2021.

Den 13 augusti 2026 beslutade riksdagen att anta nya regler om anhöriginvandring. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026. Regeringen har beslutat om en reglering som innebär att personer under 21 år, som tidigare haft uppehållstillstånd genom anknytning som barn, i vissa fall kan få fortsatt uppehållstillstånd på anknytningsgrund efter 18-årsdagen.

Regeringen har även uppgett att vissa unga vuxna som hunnit fylla 21 år kan omfattas genom möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd på exempelvis arbets- eller studiegrund inifrån Sverige. Den tillfälliga möjligheten gäller även vissa personer vars utvisningsbeslut fick laga kraft den 1 januari 2025 eller senare, under förutsättning att de fortfarande befinner sig i Sverige. Riksdagen har beslutat att möjligheten ska upphöra den 1 januari 2028.

Migrationsminister Johan Forssell meddelade i mars 2026 att Migrationsverket tills vidare hade slutat fatta avslagsbeslut i vissa förlängningsärenden för personer under 21 år som tidigare fått tidsbegränsat uppehållstillstånd som barn och anhöriga till en förälder i Sverige. International Rescue Committee uppgav att utvisningar inom den berörda gruppen pausades i juni 2026 i väntan på de nya reglerna.

För Doniyor är det fortfarande oklart om reglerna kan göra det möjligt för honom att återvända. Doniyor uppger att hans advokat bedömer att det kan finnas en möjlighet, medan han själv är mer tveksam.

I migrationsdomstolen beskrev Doniyor hur han aldrig tidigare varit åtskild från sin familj och att han var rädd för att behöva leva ensam i Uzbekistan. Domstolen bedömde samtidigt att han som frisk, ung och arbetsför man inte hade sådana synnerligen ömmande omständigheter att han inte kunde återetablera sig i landet.

På skolan beskrivs Doniyor som mycket kunnig inom fordon. Fordonsläraren och tidigare mentorn Richard Johansen arbetar med Fordon och transport på Praktiska Gymnasiet Stockholm Liljeholmen. Richard Johansen uppger att Doniyor redan tidigt hade stora kunskaper om bland annat däck och att det är svårt att förstå att han behövde lämna Sverige ett år före studenten.

Utbildningen innehåller arbetsplatsförlagt lärande där elever får arbeta praktiskt på verkstäder. Doniyor var enligt skolan uppskattad på sin praktikplats, som ville behålla honom efter utbildningen. Stephan Brink, APL-ansvarig på Fordonsprogrammet, beskriver Doniyor som självständig och mycket uppskattad av praktikplatsen.

Ett hinder för ett vanligt arbetstillstånd är lönenivån. Migrationsverket uppger att lönekravet sedan den 16 juni 2026 är minst 34 470 kronor i månaden, vilket motsvarar 90 procent av den svenska medianlönen på 38 300 kronor. Lönen måste dessutom motsvara kollektivavtal eller vad som är normalt inom yrket eller branschen, vilket kan innebära ett högre krav i vissa fall. Enligt uppgifterna i Doniyors fall ligger en ingångslön för en bilmekaniker på högst omkring 25 000 kronor.

Doniyor uppger att han länge har varit intresserad av bilar och haft en ambition att i framtiden driva en egen verkstad. I Samarkand beskriver han vardagen som komplicerad. Han uppger bland annat att registreringen av ett sim-kort kan kräva flera myndighetskontakter och att rent kranvatten bara finns under begränsade tider på morgonen och kvällen.

Klasskamraten Oleksandr, 17 år, hade nära kontakt med Doniyor inför avresan. Oleksandr uppger att Doniyor var mycket ledsen när han ringde från flygplatsen och att han försökte lugna honom genom att säga att det fortfarande kunde finnas en möjlighet att återvända.

Oleksandr flydde själv från Ukraina när han var 13 år och har tillstånd att stanna i Sverige till mars 2027. Hans pappa är kvar i Ukraina och de har inte träffats på fyra år. Oleksandr uppger att han är osäker på vad som händer om kriget tar slut och att han helst vill stanna i Sverige, där han säger att han har vuxit upp.

Även andra elever i klassen uttrycker oro. Thitiwat, 17 år och ursprungligen från Thailand, har bott i Sverige i åtta år men har ännu inte fått svenskt medborgarskap. Thitiwat beskriver Sverige som sitt hemland och uppger att Doniyors utvisning kom som en chock. Han säger att det känns tomt i klassen efter att vännen tvingats lämna landet.

Klasskamraten Wasiq är enligt uppgifterna rädd för att skickas till Pakistan, ett land han inte har varit i sedan han var nio år och där han varken kan läsa eller skriva på språket.

Minst 121 unga personer fick under 2025 beslut som innebar att de skulle lämna Sverige ensamma medan deras föräldrar fick stanna. Underlaget omfattade 424 beslut om personer mellan 18 och 21 år som bland annat sökt uppehållstillstånd genom anknytning eller varit anhöriga till arbetstagare, företagare, forskare och doktorander. Fall där ungdomarna skulle lämna landet tillsammans med en förälder eller där anknytningspersonen exempelvis var en partner räknades bort.

Totalt fick 2 001 personer mellan 18 och 21 år utvisningsbeslut under 2025. Hur många av dessa som befinner sig i en situation motsvarande Doniyors är inte fastställt. Flera personer har dessutom hunnit fylla 21 år under handläggningen, medan andra redan har lämnat Sverige.

Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket, uppger att det först när de nya reglerna träder i kraft den 1 oktober går att ansöka enligt dem och att myndigheten dessförinnan inte kan ge generella råd om hur berörda personer bör agera.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderande formuleringar från journalisten. Texten återger fakta, tidsangivelser och uttalanden korrekt samt använder många källhänvisningar, vilket bidrar till transparens och oberoende. Hårda eller känslosamma uttryck förekommer, men de är tydligt tillskrivna elever, myndigheter eller berörda personer, vilket inte påverkar oberoendet. Det finns inga överdrifter, spekulationer, egna slutsatser eller känslomässigt styrande språk från journalisten. Däremot kan språket upplevas som något nära berättande i partier som beskriver personliga upplevelser, men journalisten presenterar allt i neutrala termer utan egna värderande tillägg. Detta bidrar till ett mycket högt oberoende i artikelns språkbehandling.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst den vänsterpolitiska sidan genom att lyfta fram enskilda migranters utsatthet, brister i migrationspolitik och byråkrati, samt vikten av empati och socialt skydd. Skolan och klasskamraternas positiva roll betonas, medan statens regler och lagändringar framställs som hinder och problem. Myndigheternas perspektiv tonas ner och kritiska aspekter som höga lönekrav för arbetstillstånd lyfter problem för individen snarare än migranthanteringens nödvändighet, vilket stärker en vänsterorienterad tolkning.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skapar empati för en ung utvisad person som framstår som ett offer för migrationspolitikens regelverk och myndigheters beslut. Problemen kopplas till statens byråkratiska processer och lagändringar, medan skolan och klasskamrater framstår som stödjande och positiva. Myndigheterna förklarar regelverk utan att framstå som de huvudsakliga antagonisterna, men lagändringar antyds vara orsak till svåra konsekvenser.

Språk och ton:
Språket är beskrivande med fokus på personliga svårigheter och känslomässiga aspekter hos Doniyor och hans omgivning. Det finns en betoning på de negativa konsekvenserna av migrationspolitiska beslut och regelverk, vilket förstärker känslan av orättvisa. Positiv framställning av skola och klasskamrater samt kritik mot myndigheternas tiddrivna och byråkratiska system gynnar en empatisk och rättviseorienterad framställning.

Källbalans:
Artikeln ger utrymme främst åt Doniyor, hans advokat, skolpersonal och klasskamrater, samt förklaringar från Migrationsverket och migrationsminister Johan Forssell. Myndigheternas perspektiv är närvarande men neutralt beskrivna utan att dominera eller tydligt försvara politiken. Det saknas alternativa röster som kan framhålla nödvändigheten av strikt migrationskontroll eller säkerhetsperspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som rör argument för striktare migrationskontroll, samhällsekonomiska aspekter eller brott mot regler redovisas inte. Diskussion om lagstiftarens intentioner eller bredare migrationspolitiska sammanhang med fokus på migranters ansvar och reglernas konsekvenser för samhället saknas, vilket kan påverka den politiska tolkningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.