Domkyrkans stulna regalier återfanns i märklig kupp

Åtta år efter stölden av begravningsregalierna i Strängnäs domkyrka är det fortfarande oklart vad gärningsmännen planerade att göra med föremålen. Kuppen den 31 juli 2018 ledde till en omfattande polisinsats, två fängelsedomar och en återlämning där de skadade regalierna placerades i en soptunna märkt med ordet bomb.

Stölden upptäcktes sedan en sommararbetande kyrkvakt hört flera kraftiga smällar och sett två män lämna kyrkan. I den nedre sakristian hade en glasmonter slagits sönder och två guldkronor samt ett riksäpple försvunnit. Föremålen tillhörde Karl IX och hans hustru drottning Kristina den äldre. De var försäkrade till 65 miljoner kronor och bedömdes ha ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Domprost Christofer Lundgren fick efteråt torka upp blod från den yngre gärningsmannen, som hade skurit sig när han tog föremålen ur montern. Blodspåren gick genom kyrkan och ut mot entrén. En dna-träff gjorde att polisen tidigt kunde knyta en 21-årig man från Åkersberga till brottet.

De två männen flydde först på cyklar genom Månssons trädgård och fortsatte därefter i en stulen motorbåt. Båten fick motorproblem vid Arnö, där en läkare såg männen paddla med händerna. Läkaren försökte bogsera dem, men ytterligare en båt behövde hjälpa till. Senare samma kväll fick läkaren en Swishbetalning på 1 000 kronor från den äldre gärningsmannen med ett tackmeddelande.

Inspektör Lukas Sterner, som var spaningsledare vid kulturarvsgruppen på Nationella operativa avdelningen, uppgav att betalningen senare blev en del av bevisningen. Läkarens vittnesmål, dna och andra omständigheter användes för att identifiera den äldre mannen som den andre gärningsmannen.

Den yngre mannen överlämnade sig några veckor efter stölden. Sveriges Radio uppgav att han under rättegången sade att han behövde pengar och att han före kuppen hade sökt på internet efter uppgifter om regaliernas värde. Eskilstuna tingsrätt registrerade målet som B 2566-18 och dömde honom till fyra år och sex månaders fängelse för grov stöld och försök till grov stöld.

Arbetet leddes enligt Åklagarmyndigheten av kammaråklagarna Reena Devgun och Isabelle Bjursten tillsammans med Filippo Bassini, som då var gruppchef för Nationella operativa avdelningens grupp för artskydds- och kulturarvsbrott. Polisen genomförde flera tillslag under hösten 2018 utan att hitta de försvunna föremålen.

Regalierna återfanns i februari 2019, samma dag som rättegången mot den yngre mannen skulle avslutas. En väktare upptäckte en soptunna placerad på en bil på en parkering i Åkersberga. På tunnan stod ordet bomb med stora vita bokstäver. Föremålen låg inuti och var tillknycklade och skadade, men lösa delar hade samlats i en påse.

Den äldre gärningsmannens dna fanns på regalierna. Han dömdes till tre års fängelse för grov stöld. Svea hovrätt fastställde domen i mål B 7466-19. Hovrätten uppgav att straffet blev lägre än brottets egentliga straffvärde eftersom mannen nyligen hade dömts till ett flerårigt straff för annan brottslighet och hade medverkat till att föremålen kunde återfinnas.

Restaureringen genomfördes på en hemlig ort. SVT uppgav att regalierna åter visades för allmänheten i Strängnäs domkyrka på midsommarafton 2020. Strängnäs domkyrkoförsamling uppger att den fullständiga uppsättningen består av sex föremål: två kronor, två riksäpplen och två spiror. Sedan restaureringen visas de i den nedre sakristian.

Karl IX avled i Nyköping den 30 oktober 1611. Till begravningen i Strängnäs domkyrka i april 1612 tillverkades en krona, ett riksäpple och en spira. Kungens krona är gjord av guld och dekorerad med emalj, pärlor och bergkristaller. Livrustkammaren uppger att föremålen tillverkades av guldsmederna A Groth och P Kempe.

Drottning Kristina den äldre avled 1625. Till hennes begravning tillverkades också en krona, ett riksäpple och en spira. Föremålen gjordes av guld och svart emalj utan ädla stenar. Färg- och materialvalet har tolkats som en hänvisning till hennes ställning som änka, eftersom svart och vit emalj användes i sorgesmycken under perioden.

Riksantikvarieämbetet uppgav efter kuppen att föremål med stora kulturhistoriska värden stjäls varje år från svenska kyrkor, museer och hembygdsgårdar. I Strängnäsfallet har polisen inte kunnat fastställa om det fanns en beställare eller en plan för att sälja regalierna.

Lukas Sterner bedömer att stölden sannolikt var gärningsmännens egen idé. Christofer Lundgren uppger att omständigheterna tyder på att männen inte fullt ut förstod vilka föremål de tog eller hur svåra de skulle vara att sälja.