Regeringen vill ge polisen rätt till provokativa metoder

Regeringen väntas lägga fram ett lagförslag som ger brottsbekämpande myndigheter möjlighet att använda särskilda provokativa åtgärder i utredningar. Förslagen ska presenteras mindre än en vecka före valet. Justitiedepartementet meddelade att justitieminister Gunnar Strömmer ska hålla en pressträff i Rosenbad den 7 september klockan 10.00 tillsammans med Henrik Vinge, Christian Carlsson och Martin Melin.

En del av förslaget gäller utredningar om sexualbrott mot barn på internet. Det uppges att polisen ska kunna uppträda under falsk identitet som ett barn som erbjuder sexuella tjänster mot ersättning och därigenom försöka fastställa identiteten på en person som misstänks för brott. Utredningen SOU 2025:109 föreslog också att Polismyndigheten vid vissa allvarliga sexualbrottsutredningar ska få framställa och dela helt fiktiva bilder som föreställer sexuella övergrepp mot barn, bland annat för att få tillgång till slutna internetforum.

En särskild provokativ åtgärd ska enligt utredningens förslag endast få användas när den är av synnerlig vikt för brottsutredningen. Utgångspunkten är därmed att mindre ingripande metoder inte ska kunna ge motsvarande information. Åtgärderna ska beslutas av åklagare, en ordning som Åklagarmyndigheten har tillstyrkt. Åklagarmyndigheten har samtidigt föreslagit att även grovt utnyttjande av barn för sexuell posering ska omfattas av möjligheten att använda fiktiva bilder.

Polismyndigheten uppgav i juli 2026 att möjligheterna att ingripa mot pågående brottslighet på internet är mer begränsade än vid motsvarande brott i den fysiska världen. Myndigheten efterlyste tydligt reglerade verktyg för att bland annat kunna stoppa fortsatt spridning av material som visar sexuella övergrepp mot barn.

De provokativa metoderna uppges även vara avsedda för insatser mot organiserad brottslighet. En åtgärd skulle exempelvis kunna bestå i att en person tar kontakt med någon i ett kriminellt nätverk och genomför ett köp av narkotika eller vapen. Riksåklagare Katarina Johansson Welin konstaterade efter Högsta domstolens avgörande den 5 mars 2026 att domstolen hade slagit fast att polisens provokativa narkotikaköp i det aktuella målet varken hindrade lagföring eller påverkade straffet.

Förslagen omfattar även fiktiva fordonsuppgifter. Utredningen föreslog att sådana uppgifter ska kunna användas för fordon inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket när det är nödvändigt för att exempelvis spaning eller en infiltrationsoperation inte ska avslöjas. Tullverket har tillstyrkt förslaget och uppgett att myndigheten har behov både av provokativa åtgärder och av fordon som inte kan kopplas till myndigheten.

Justitieombudsmannen Thomas Norling bedömde i sitt remissvar att förslagen går längre än att enbart formalisera dagens ordning och även innebär en utvidgning av myndigheternas möjligheter att använda provokativa åtgärder. Institutet för mänskliga rättigheter välkomnade en lagreglering men avstyrkte delar av förslaget och ansåg bland annat att huvudregeln bör vara att provokativa åtgärder mot en skäligen misstänkt endast används vid brott där minst två års fängelse ingår i straffskalan.

Brottsförebyggande rådet bedömde att delar av konsekvenserna är svåra att förutse och efterlyste en särskild utvärdering, bland annat eftersom metoderna kan komma att användas oftare och i fler situationer än i dag. Sveriges advokatsamfund har samtidigt tillstyrkt förslaget om att lagreglera Polis- och Åklagarmyndighetens möjligheter att använda särskilda provokativa åtgärder. SOU 2025:109 föreslog att de nya reglerna om provokativa metoder och fiktiva fordonsuppgifter ska träda i kraft den 1 mars 2027.