Djurens Vänner kritiserar polisens djurskyddsarbete

Djurens Vänner Skåne har startat en namninsamling med krav på att Polismyndigheten ska agera mer kraftfullt vid misstänkta brott mot djurskyddslagen. Insamlingen startades den 31 juli 2026 och hade den 6 september fått 3 339 underskrifter. Organisationen vill att djurskyddsbrott ska utredas rättssäkert av personal med tillräcklig kunskap.

Linnéa Stålhandske, verksamhetschef vid Djurens Vänner Skånes kontor i Staffanstorp, uppger att hon efter mer än 20 års arbete med djurskyddsfrågor ser brister i polisens hantering. Enligt Linnéa Stålhandske behandlas djurskyddsärenden ofta som ärenden som polisen snabbt vill avsluta, och hon anser att kompetensen inom området är otillräcklig.

Som exempel hänvisar Djurens Vänner Skåne till en händelse i Malmö den 19 juli 2025. Enligt organisationens redogörelse omfattade händelsen två vuxna katter och fyra kattungar. Djurens Vänner tog samma dag emot en kattmamma och hennes fyra ungar efter att en granne sett hur katterna lämnades på en gård. Den andra vuxna katten återfanns inte.

Linnéa Stålhandske uppger att organisationen har ett videoklipp där en person filmas när katterna lämnas på platsen. Hon anser att händelsen utgjorde ett övergivande enligt djurskyddslagen, men polisens förundersökning lades ner. Beslutet fattades av förundersökningsledaren Niklas Andreasson.

Niklas Andreasson bedömde att förutsättningarna för att styrka ett brottsligt övergivande inte var uppfyllda. Han hänvisade till att katterna befann sig på en innergård där det fanns både låda och kattmat och att det inte gick att fastställa att djuren inte skulle hämtas senare. Någon veterinärundersökning genomfördes inte när katterna lämnades till Djurens Vänner, vilket enligt Niklas Andreasson gjorde det svårt att bevisa att djuren hade utsatts för lidande.

Djurskyddslagen anger att djur av tamdjursart inte får överges. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Förbudet infördes genom den nya djurskyddslagstiftning som började gälla 2019. Linnéa Stålhandske anser att förändringen inte fått tillräckligt genomslag i polisens hantering av sådana ärenden.

Polismyndigheten beskriver sin uppgift vid misstänkt vanskötsel eller djurplågeri som att utreda om brott har begåtts. Om bevisningen bedöms vara tillräcklig lämnas ärendet vidare till åklagare. Polisen kan också omhänderta djur som är utsatta för lidande.

Pernilla Markström, gruppchef vid polisens nationella djurskyddsgrupp, uppger att enskilda polisärenden kan bygga på den information som fanns tillgänglig när ett beslut fattades och därför i efterhand framstå som motsägelsefulla för utomstående. Hon har även tidigare sagt att samarbetet mellan Polismyndigheten och länsstyrelserna behöver förbättras och att interna checklistor för djurärenden inte är kända av alla polisanställda.

Statskontoret bedömde 2024 i rapporten Hund under kontroll att länsstyrelsernas och Polismyndighetens arbete inom det granskade djurskyddsområdet behövde bli effektivare. Myndigheten föreslog bland annat bättre samverkan och förbättrade möjligheter att agera snabbt när djur behöver omhändertas.

Den 1 maj 2026 trädde nya lagändringar i kraft efter riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Hund under kontroll. Ändringarna utvidgade bland annat länsstyrelsernas möjligheter att besluta om omedelbara omhändertaganden. Polismyndigheten fick också möjlighet att i vissa fall besluta om avlivning av djur som polisen själv har omhändertagit enligt djurskyddslagen.

Länsstyrelsen Skåne uppger att ett djur kan behöva omhändertas om det har lämnats ensamt och ingen kan ordna omsorg om det. Syftet är enligt myndigheten att skydda djuret från lidande. Jordbruksverket redovisade samtidigt i början av september 2026 att omkring 666 000 katter och 433 000 kattägare fanns registrerade i det nationella kattregistret. Under augusti nyregistrerades 10 806 katter.