Dadgostar behåller förtroendet efter brev till terrordömd

AI-genererad illustration

Nyheter

Dadgostar behåller förtroendet efter brev till terrordömd

Av RedaktionenPublicerad: 5 aug 16:122 min

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar beskriver riksdagsledamoten Ilona Szatmári Waldaus stödbrev till den terrordömde Ahmad al-Moghrabi som ett misstag och uppger att partiets rutiner borde ha varit bättre. Nooshi Dadgostar säger samtidigt att hon fortsatt har förtroende för Ilona Szatmári Waldau.

Ilona Szatmári Waldau, som representerar Uppsala län och sitter i skatteutskottet, skickade enligt Vänsterpartiets partisekreterare Maria Forsberg brevet i december 2025. Ahmad al-Moghrabi avtjänar ett livstidsstraff i Israel. Sveriges Radio har uppgett att han bland annat dömts för att ha organiserat självmordsattacker mot civila, medan Svenska Dagbladet har uppgett att han dömts för terrordåd där sju barn dödades.

Brevet ingick i en kampanj där flera riksdagsledamöter från Vänsterpartiet skrev till palestinska fångar. Maria Forsberg uppgav att Palestinska riksförbundet hade lämnat informationen om mottagarna och att Vänsterpartiets villkor var att fångarna inte skulle ha deltagit i våld mot civila eller ha människoliv på sitt samvete. Partiet gjorde dock ingen egen kontroll av uppgifterna.

Efter att Ahmad al-Moghrabis bakgrund blivit känd tog Ilona Szatmári Waldau bort publiceringen, tog avstånd från den och bad om ursäkt. Maria Forsberg meddelade därefter att samtliga brev och publiceringar inom kampanjen skulle tas bort och granskas på nytt.

Nooshi Dadgostar uppgav vid en pressträff inför starten av Vänsterpartiets valturné att hela kampanjen hade tagits ned. Hon sade att partiet skulle gå igenom händelsen noggrant för att klarlägga vad som hade gått fel.

Även Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzalez Westling deltog enligt Svenska Dagbladet i kampanjen. Han publicerade ett stödinlägg till Ibrahim Abu Mokh, som 1994 dömdes för kidnappningen och mordet på den israeliske värnpliktige Moshe Tamam.

Tidigare under året framkom uppgifter om att 25 kandidater för Vänsterpartiet hade uttryckt stöd för terrororganisationer eller hyllat diktaturer, främst i frågor med koppling till konflikten mellan Israel och Palestina. Av dessa har 22 strukits från partiets valsedlar eller själva lämnat sina kandidaturer.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard kritiserade Vänsterpartiets förklaringar och beskrev händelsen som en del av vad hon anser vara ett återkommande mönster av terrorhyllningar och antisemitism inom partiet.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett neutralt och sakligt språk genomgående och undviker egna värderingar, spekulationer eller överdrifter. Påståenden om att vissa personer hyllar terror eller liknande framställs som återgivna uppgifter med tydlig källhänvisning, vilket gör att hårda ord inte räknas som journalistens egna värderingar. Texten gör inga egna slutsatser, förstärkningar eller förminskningar, utan återger vad olika källor och personer har sagt. Vissa formuleringar som "beskriver... som ett misstag" och "uppger att partiets rutiner borde ha varit bättre" är återgivna citat eller återgivna påståenden, inte journalistens egna bedömningar. Sammantaget är skrivsättet balanserat och kontrollerat, vilket motiverar en hög oberoendepoäng.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
20%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln ger utrymme åt Vänsterpartiets ledning att förklara och mildra en allvarlig kontrovers, vilket främst gynnar vänsterperspektivet genom att visa på en intern ansvarsstruktur och fortsatt förtroende. Kritiken från högerhåll inkluderas men ges mindre utrymme, och artikeln balanserar i huvudsak till Vänsterpartiets fördel genom fokus på deras hantering och flera försök till ursäkter. Därmed framträder en verklighetsbild där vänstern är ansvarstagande trots misstag, vilket gynnar vänsterns politiska positioner i denna fråga.

Rubrik och framing:
Rubriken lyfter fram att Vänsterpartiets ledare behåller förtroendet för en partimedlem efter en kontroversiell handling kopplad till terrorstöd, vilket kan uppfattas som en mildnande bild av partiets ansvar.

Språk och ton:
Språket återger främst Vänsterpartiets egna uttalanden och förklaringar utan att förstärka kritik direkt, vilket ger partiet rimlig möjlighet att framstå i ett försvarande och kontrollerande sken.

Källbalans:
Källorna domineras av Vänsterpartiets företrädare och interna utsagor, medan kritiken från utrikesminister Malmer Stenergard är ett av få inslag från andra politiska håll, vilket ger begränsad motviktsröst.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar upp tidigare incidenter inom Vänsterpartiet kopplat till stöd för våldsamma aktörer men saknar bredare kontext om hur andra partier hanterar liknande frågor eller djupare analys av konsekvenser, något som kan minska den kritiska förståelsen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.