Christer Gardell sågar politikernas stöd till idrotten

Finansmannen Christer Gardell riktar skarp kritik mot de svenska riksdagspartiernas idrottspolitik. Den 65-årige miljardären anser att både breddidrotten och elitverksamheten får för lite stöd. Missnöjet har blivit så stort att han övervägt att själv engagera sig politiskt, till och med genom att bilda ett nytt parti.

Under det senaste året har Christer Gardell blivit en framträdande finansiär inom svensk idrott. Tillsammans med sin familj har han bidragit med betydande summor till förbund, landslagsaktiva och unga idrottstalanger. Han anser samtidigt att fler företag och förmögna privatpersoner borde ta ett större ekonomiskt ansvar.

Kritiken mot politikerna handlar enligt honom om att idrottens betydelse för samhället underskattas. Han menar att verksamheten fyller en viktig social funktion och att dagens politiska insatser inte motsvarar behoven. Särskilt bekymrad är han över unga människors stillasittande och elitidrottares svårigheter att finansiera sina satsningar.

Finansmannen anser att samtliga politiska partier borde skämas över hur de behandlar svensk idrott. Han är också kritisk till att Sverige saknar en minister med idrott som enda ansvarsområde.

Inte heller Tidöavtalets ambition att förbättra konkurrenskraften inom svensk elitfotboll och ishockey imponerar på honom. Han betraktar formuleringarna som otillräckliga och efterlyser mer konkreta politiska åtgärder.

Regeringen meddelade den 11 december 2025 att statens samlade idrottsstöd för 2026 uppgår till 2,15 miljarder kronor. Av beloppet öronmärktes 525 miljoner kronor för Idrottslyftet och 100 miljoner kronor för idrottsverksamhet i utsatta områden. Socialminister Jakob Forssmed betonade då vikten av att barn och ungdomar får möjlighet till en aktiv fritid.

Inför valet 2026 presenterade Riksidrottsförbundet samtidigt flera ekonomiska önskemål. Organisationen efterfrågade ytterligare 600 miljoner kronor till idrottsanläggningar, ett förstärkt elitidrottsstöd på 100 miljoner kronor och 50 miljoner kronor till statliga elitidrottsstipendier. Dessutom ville förbundet utöka Idrottsklivet till 250 miljoner kronor.

Christer Gardells eget engagemang i idrotten har tydliga rötter i hans uppväxt. Innan karriären inom finansbranschen satsade han på basket och vann junior-SM med KFUM Central 1979. Hans tvillingbror Rickard Gardell är fortfarande aktiv och tog enligt brodern brons vid veteran-VM i basket i september 2026.

Numera spelar finansmannen regelbundet tennis. Efter en vistelse på Mallorca har han återvänt till Kungliga Tennishallen i Stockholm, där han tränar med spanjoren Fran Ribeirto. En axelskada efter omfattande spelande har dock tvingat honom att minska belastningen.

Det största enskilda ekonomiska åtagandet gäller Svenska Tennisförbundet. Hösten 2025 erbjöd Christer Gardell 100 miljoner kronor i samband med ett förslag om förändringar i förbundets ledning. Han ville se en ny styrelse och föreslog Ulf Rosberg som ordförande.

Initiativet ledde till en omfattande diskussion om föreningsdemokrati och ekonomiskt inflytande inom svensk idrott. I mars 2026 meddelade den dåvarande ordföranden Åsa Hedin att hon inte skulle kandidera för ytterligare en mandatperiod. Hon ansåg att den erbjudna donationen hade påverkat processen.

Vid Svenska Tennisförbundets årsmöte i april 2026 valdes Ulf Rosberg till ny ordförande efter att ha fått 42 röster. Motkandidaten Robert Samuelsson samlade åtta röster. Den nya ordföranden hade varit valberedningens majoritetsförslag.

Christer Gardell motsätter sig beskrivningen att han själv skulle ha tillsatt ordföranden. Enligt finansmannen handlade hans insats om att föreslå en person som han ansåg hade omfattande tenniskunskaper och ett starkt engagemang för sporten. Han framhåller att valberedningen gjorde sin egen bedömning och att årsmötet därefter fattade beslutet.

Att de båda känner varandra ser han inte som något problem. Han betonar att kompetens ska vara avgörande vid styrelseval och tar avstånd från uppdrag som fördelas genom personliga gentjänster. Enligt hans egen bedömning består tennisförbundets styrelse av sju kvalificerade personer utan sådana vänskapskopplingar.

Den 2 september 2026 beslutade Riksidrottsnämnden att inte bifalla en anmälan om misstänkt otillbörlig påverkan riktad mot Christer Gardell och Ulf Rosberg. Ärendet gällde omständigheterna kring vårens ordförandeval och årsmöte.

I oktober 2026 presenterade Svenska Tennisförbundet ytterligare detaljer om donationen. Familjen Gardell avser att fördela de 100 miljonerna över fem år. Den första utbetalningen på 20 miljoner kronor ska användas till verksamheten under 2027.

Förbundet har också anställt en ny sportchef och planerar att tillsätta klubbutvecklare i sina sju regioner. Därutöver ingår nya ansvariga för juniorutvecklingen och två förbundstränare i planerna.

Även Svenska Basketbollförbundet har fått ekonomiskt stöd. I mars 2025 donerade Christer Gardell fyra miljoner kronor, och förbundet meddelade den 24 maj 2026 att pengarna skulle användas till damernas U18-EM i basket. Mästerskapet arrangerades i Kistamässan under augusti.

Basketförbundet betonade att donationen inte var förenad med några motkrav och att organisationen själv fick avgöra hur pengarna skulle fördelas. Parterna planerar dessutom ett nytt möte för att diskutera möjligheten att utveckla samarbetet ytterligare.

Bland de individuella idrottare som har fått hjälp finns längdskidåkarna Edvin Anger och Emma Ribom samt judotalangen Tara Babulfath. Totalt har omkring 20 aktiva fått ekonomiska bidrag.

Stödet omfattar också beachvolleybollspelarna David Åhman och Jonatan Hellvig. De båda olympiska mästarna ingår i en satsning som enligt Christer Gardell är planerad över tre år, med avsikten att underlätta internationellt tävlande och förberedelserna inför OS 2028.

I maj 2025 berättade Jonatan Hellvig att pengarna gav honom och spelpartnern större ekonomisk trygghet inför deras fortsatta satsning.

Edvin Anger har i sin tur beskrivit hur stödet kan användas till att utveckla organisationen kring den egna skidkarriären. I mars 2025 berättade han att han övervägde att anställa sin pappa, men att dennes befintliga företag gjorde ett sådant upplägg mer komplicerat.

Finansmannen får enligt egen uppgift nästan dagligen nya förfrågningar om ekonomisk hjälp. Alla insatser gäller inte etablerade elitidrottare. Han berättar bland annat om en familj i Luleå vars dotters fotbollslag saknade pengar för att delta i en turnering. Genom hans ekonomiska bidrag kunde laget genomföra resan.

Christer Gardell är medgrundare av investeringsbolaget Cevian Capital, men understryker att de privata idrottsbidragen inte ska betraktas som traditionell sponsring. Han beskriver dem som gåvor från sig själv och sin familj, utan krav på reklam eller andra prestationer från mottagarna.

Samtidigt anser han att stödet från näringslivet är otillräckligt. Enligt hans uppfattning har många företag minskat sitt engagemang inom elitidrotten, medan alltför få privatpersoner bidrar med större belopp.

Det är också bakgrunden till att han valt att vara offentlig med sina donationer. Han vill uppmuntra andra att göra liknande insatser och skapa ett tryck på företag som enligt honom inte tar sitt ansvar.

En idé som har diskuterats är att varje år offentliggöra en lista med tio företag som han anser bidrar för lite till idrotten. Tanken är att uppmärksamma verksamheter som enligt hans bedömning brister i sitt samhällsansvar.

Ett företag som särskilt har väckt hans missnöje är Arla. Finansmannen reagerade på företagets kommunikation kring beslutet att förändra sponsringen av välkända idrottsprofiler och världsstjärnor.

Arlas varumärkesansvariga Lina Jensfelt tillbakavisar dock att förändringen skulle innebära ett avståndstagande från elitidrotten. Hon förklarar att företaget anser att både bredd- och elitidrott är viktiga och att tidigare samarbeten, bland annat med Sveriges Olympiska Kommitté och olympiska idrottare, ska fortsätta genom olika satsningar.

Enligt Lina Jensfelt var formuleringen i det ursprungliga pressmeddelandet olycklig och ändrades därför. Hon framhåller att initiativet Vi sponsrar livet ska bredda företagets befintliga engagemang genom att uppmärksamma vanliga tonåringar och deras vardagliga utmaningar.

Företaget pekar även på sitt stöd till aktiviteter som Stadium Sports Camp, DreamHack, SkiStar Winter Games, SM i freeski, Tough Viking, Tjejmilen och Midnattsloppet samt Rädda Barnens frukostklubbar.

Arla planerar dessutom att avsätta ett betydande ekonomiskt belopp till en eller flera organisationer som arbetar med ungdomars hälsa och välbefinnande. Insatserna kan enligt företaget handla om idrott, fysisk aktivitet och goda matvanor. Vilka organisationer som får stödet ska presenteras senare.

Christer Gardell anser emellertid att företag inte enbart bör bedöma idrottssatsningar utifrån möjligheten till ekonomisk avkastning. Enligt honom bör stödet i stället betraktas som en samhällsinsats där både näringsliv och privatpersoner har ett ansvar.

Han ser också behov av att diskutera hur svensk idrott organiseras. Den traditionella föreningsmodellen har enligt honom betydande fördelar, men han pekar samtidigt på att idrottens internationella utveckling innebär att allt större kapitalbelopp kommer in i verksamheten.

Finansmannen varnar för en risk att svensk idrott förlorar talanger när andra länder och organisationer erbjuder andra ekonomiska förutsättningar. Därför anser han att det finns skäl att granska om dagens strukturer behöver förändras.

När det gäller 51-procentsregeln har han däremot ännu inte tagit någon tydlig offentlig ställning. Han utesluter inte att delta i diskussionen, men vill först undersöka frågan närmare.

Christer Gardell avvisar samtidigt uppfattningen att han skulle vara motståndare till föreningsdemokratin. Han hänvisar till sin egen bakgrund inom föreningsidrotten och berättar att hans morbror spelade tio säsonger i Allsvenskan för Degerfors IF.

Han betonar att föreningssystemet har stora styrkor, men anser att även etablerade organisationsformer behöver kunna omprövas när förutsättningarna förändras.

Missnöjet med det politiska stödet till idrotten kvarstår. Christer Gardell anser att de svenska partierna måste prioritera området betydligt högre och har vid flera tillfällen funderat på om ett eget politiskt engagemang skulle kunna vara ett sätt att driva frågan vidare.