Chef anställde maken utan svensk specialistbehörighet

Silke Engelholm, tidigare verksamhetschef inom hematologi, onkologi och strålningsfysik vid Skånes universitetssjukhus, anställde sin make vid flera tillfällen trots att han saknade svensk specialistbehörighet. Socialstyrelsen hade 2017 avslagit hans ansökan om svensk specialistkompetens. Under perioden 2018–2020 anställdes han ändå som specialistläkare med en heltidslön på mellan 91 000 och 93 000 kronor i månaden.

Mannen hade dansk specialistkompetens i terapeutisk radiologi, men den danska Sundhedsstyrelsen bedömde att denna inte motsvarade svensk specialistkompetens i klinisk onkologi. Socialstyrelsen anger att en läkare måste ha både svensk läkarlegitimation och svenskt bevis om specialistkompetens för att få arbeta under en skyddad specialisttitel i Sverige.

Charlotte Svensson, HR-chef vid Skånes universitetssjukhus, uppger att det gjordes en felaktig bedömning vid anställningen och att ansvarig chef inte säkerställde att samtliga formella krav var uppfyllda. Hon betonar samtidigt att frågan gäller formell behörighet och inte läkarens medicinska kompetens eller yrkeserfarenhet.

Tidigare granskning visar att sju anställningsavtal för maken hade undertecknats av Silke Engelholm. Bland de redovisade perioderna finns 1 augusti 2016–30 juni 2017, 1 juli–31 december 2017, 1 januari–30 juni 2018 och 2 augusti 2019–2 februari 2020. Region Skåne uppgav samtidigt att ytterligare anställningshandlingar fortfarande saknades och eftersöktes.

Region Skånes riktlinjer förbjuder anställning av nära anhöriga. Professor Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har bedömt att anställningen av den egna maken innebar en tydlig jävsproblematik. Förvaltningslagen anger att den som deltar i handläggningen av ett myndighetsärende är jävig om personen själv eller någon närstående kan påverkas av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning. Den som är jävig får inte delta i handläggningen.

Maken var deltidsanställd på 40 procent vid Skånes universitetssjukhus under sju år, från 2015 till 2021, för arbete kopplat till protonstrålbehandling vid Skandionkliniken i Uppsala. Samtidigt var han anställd vid Rigshospitalet i Köpenhamn som överläkare på 60 procent från den 2 februari 2015 till den 31 december 2018 och därefter på 40 procent mellan den 1 mars 2019 och den 30 september 2021.

Registreringar från Skandionkliniken visar att mannen arbetade på plats i Uppsala under totalt 281 dagar under de sju åren. En beräkning utifrån dessa registrerade dagar motsvarar knappt 20 procent av en heltidstjänst, trots att lönen från Skånes universitetssjukhus avsåg 40 procent.

Skånes universitetssjukhus uppger att uppdraget omfattade mer än fysisk närvaro i Uppsala. Enligt sjukhuset ingick bland annat patienturval, planering av protonterapi, klinisk metodutveckling, utbildning, forskning och utveckling samt professionellt samarbete mellan Lund, Uppsala och danska verksamheter. Charlotte Svensson uppger att sjukhuset har fått information om att arbetsuppgifterna motsvarade 40 procent, men att dokumentationen inte är tillräcklig för att fullt ut styrka detta.

Enligt uppgifter från personer med insyn deltog mannen inte i tumörkonferenser eller remissgenomgångar vid Skånes universitetssjukhus. Han arbetade däremot med protonstrålbehandling vid Skandionkliniken. Kliniken använder en modell med distribuerad kompetens där läkare och fysiker från universitetssjukhusen rotationstjänstgör mellan sina hemsjukhus och protonkliniken. Verksamheten drivs gemensamt av de sju regioner som har universitetssjukhus.

Skandionklinikens medicinska råd noterade redan 2014 att Silke Engelholm, som då representerade Region Skåne, såg stora problem med att nominera onkologer till den planerade rotationsbemanningen och föreslog en fast anställd onkolog. Rådet höll fast vid en modell utan fast onkolog och bad universitetssjukhusen att nominera läkare inför verksamhetsstarten 2015.

Under åren 2015–2021 inledde 1 566 patienter protonbehandling vid Skandionkliniken. Av dem var 1 404 svenska och 162 utländska patienter. Perioden sammanfaller med de år då mannen hade sin deltidsanställning för arbete kopplat till kliniken.

Före chefskrisen 2026 var Silke Engelholm både verksamhetschef och överläkare inom hematologi, onkologi och strålningsfysik vid Skånes universitetssjukhus. Verksamhetsområdet omfattade omkring 900 medarbetare och ansvarade bland annat för onkologi, strålbehandling och strålningsfysik.

Den 22 juni 2026 meddelade Skånes universitetssjukhus att Silke Engelholm hade sagt upp sig från chefstjänsten efter en omfattande intern konflikt. Före beskedet hade sju sektionschefer lämnat sina chefsuppdrag, 107 läkare krävt hennes avgång och 27 forskningsmedarbetare anslutit sig till protesterna.

Regeringen beslutade att brottet missbruk av offentlig ställning skulle införas den 1 augusti 2026. Bestämmelsen omfattar bland annat den som i offentlig verksamhet uppsåtligen bryter mot lag eller annan författning för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån. Olle Lundin har konstaterat att bestämmelsen inte kan tillämpas retroaktivt på de aktuella anställningarna, som genomfördes före lagens ikraftträdande.

Den tidigare verksamhetschefen och hennes make har sökts för kommentarer. Ingen ansvarig företrädare för Region Skåne har ställt upp på intervju.