Carolina Baraibar nekas svenskt pass efter medborgarskapstvist

Carolina Baraibar, 49, har levt större delen av sitt liv i Sverige men betraktas enligt svenska myndigheter inte som svensk medborgare. När hon ansökte om ett nytt pass för omkring två och ett halvt år sedan inleddes en prövning av hennes medborgarskap, som slutade med att Polismyndigheten bedömde att hon inte kunnat styrka att hon någonsin förvärvat svenskt medborgarskap.

Carolina Baraibar föddes 1976 på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Vid den tiden byggde den svenska medborgarskapslagstiftningen i huvudsak på härstamning, och barn fick inte i alla situationer automatiskt svenskt medborgarskap genom modern om fadern var utländsk, beroende på familjeförhållandena vid födelsen. Hennes far hade flytt från diktaturen i Uruguay och blev svensk medborgare först några månader efter hennes födelse. Trots detta fick Carolina Baraibar svenskt personnummer och svenskt pass. Hon växte upp i Sverige, gick i skolan, tog studenten, startade företag, bildade familj och deltog i riksdagsval.

För 15 år sedan flyttade hon till Uruguay tillsammans med sin dåvarande make och deras barn. Avsikten var att vistelsen skulle bli tillfällig så att barnen skulle få lära sig spanska och lära känna sin släkt, men efter en separation valde hon att stanna kvar eftersom barnens far bodde där. Enligt Carolina Baraibar har hon samtidigt behållit sitt hus i Sverige med avsikten att återvända.

När hon senare ansökte om ett nytt svenskt pass begärde Polismyndigheten handlingar som skulle styrka hennes medborgarskap. Myndigheten ansvarar för prövningen av passansökningar och måste kontrollera att den sökande kan visa att svenskt medborgarskap finns innan ett pass utfärdas. I beslutet från juni 2024 bedömde Polismyndigheten att de handlingar och kompletteringar som Carolina Baraibar lämnat inte visade hur hon blivit svensk medborgare enligt den lagstiftning som gällde när hon föddes.

Polismyndigheten hänvisade till att hennes mor inte gjorde någon anmälan om svenskt medborgarskap när Carolina Baraibar var barn och ansåg därför att hennes medborgarskap inte kunde styrkas, trots att hon varit registrerad i Sverige och haft svenska pass under många år. Myndigheten uppgav också att regeringsformens bestämmelse om att ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap inte är tillämplig om en person enligt utredningen aldrig har varit svensk medborgare.

Carolina Baraibar överklagade beslutet. I september 2024 fastställde Förvaltningsrätten i Stockholm Polismyndighetens bedömning och slog fast att hon inte visat att hon förvärvat svenskt medborgarskap vare sig vid födseln eller genom en senare anmälan. Domstolen konstaterade även att bevisbördan ligger på den som ansöker om svenskt pass när det finns oklarheter kring medborgarskapet och bedömde därför att Polismyndigheten haft rätt att avslå ansökan.

Carolina Baraibar beskriver beskedet som djupt omvälvande. Hon uppger att hon känner sig utstött och oroar sig bland annat för sin pension och för möjligheten att återvända till huset i Sverige. Under de senaste åren har hon anlitat advokater och rest till Sverige för att på heltid försöka få beslutet ändrat.

Hon hänvisar även till en äldre uruguayansk lag som enligt henne kan få betydelse för frågan om hennes medborgarskap vid födseln. Eftersom hon registrerade sig i Uruguay först under 1990-talet anser hon att det kan visa att hon inte var uruguayansk medborgare från födseln. Enligt Carolina Baraibar borde hon i så fall ha betraktats som svensk, eftersom hon annars skulle ha varit statslös. Lagändringar som senare gav barn lika rätt till svenskt medborgarskap genom modern och fadern infördes först efter hennes födelse och gällde inte automatiskt retroaktivt.