Kumla förbereder särskild fängelseavdelning för dömda barn

Från och med den 1 juli börjar Kriminalvården ta emot barn och unga mellan 15 och 17 år som dömts för allvarliga brott till fängelse. På Kumlaanstalten innebär förändringen att personalen ställs inför nya bedömningar där barnens rättigheter ska vägas mot de regler som gäller i kriminalvården. Enligt biträdande kriminalvårdschef Johan Fritioff måste barnets bästa finnas med i alla beslut, samtidigt som verksamheten bedrivs inom ramen för samma lagstiftning som gäller för andra frihetsberövade personer.

Reformen bygger på ett riksdagsbeslut från den 6 maj 2026, där fängelse som huvudregel ersätter sluten ungdomsvård för barn mellan 15 och 17 år som döms till en frihetsberövande påföljd. Samtidigt övertar Kriminalvården ansvaret för verkställigheten från Statens institutionsstyrelse, SiS, och särskilda barn- och ungdomsavdelningar införs på anstalterna Högsbo, Kumla, Rosersberg, Sagsjön, Skenäs och Ystad. Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på dessa avdelningar, och verkställighetslagstiftningen har anpassats för att bättre tillgodose barns särskilda behov och rättigheter. De dömda omfattas dessutom av regler om villkorlig frigivning och övervakning efter frigivning, till skillnad från den tidigare påföljden sluten ungdomsvård.

På Kumla finns 16 bostadsrum fördelade på två avdelningar där barnen kommer att bo ensamma. Avdelningarna är avskilda från vuxna intagna och har egna träningsutrymmen och rastgårdar. Cellerna är nyrenoverade och utrustade med bland annat säng, skrivbord, stol samt egen toalett och dusch. Rökrutan har tagits bort och anläggningen har hög säkerhet med flera meter höga murar, stängsel och taggtråd. Personalen kommer att finnas på plats hela tiden, och bemanningen blir omkring sex gånger högre än på vuxenavdelningarna.

Johan Fritioff uppger att personalen behöver göra individuella bedömningar även i frågor som rör exempelvis telefonsamtal med anhöriga. Om ett samtal bedöms vara till barnets bästa kan det enligt honom finnas utrymme för viss flexibilitet inom regelverket. Han framhåller samtidigt att barnkonventionen måste beaktas och att barnen ska ges möjlighet att komma till tals i så många processer som möjligt.

Kriminalvården uppger att verksamheten förbereds med grundskola, gymnasieskola, skolbibliotek och elevhälsa som en central del av den dagliga sysselsättningen. Myndigheten har även samverkat med Statens institutionsstyrelse, Socialstyrelsen, Skolverket, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Regioner samt flera barnrättsorganisationer inför reformen. Vid ingripande åtgärder mot ett barn ska samtal erbjudas efteråt, personal finnas närvarande vid avskildhet och skolgång kunna fortsätta även under sådan placering.

Enligt Johan Fritioff har många av de barn som kommer att avtjäna fängelsestraff erfarenheter av svåra hemförhållanden eller egen utsatthet för brott. Han säger att anstalten kommer att dra lärdom av erfarenheter från SiS samtidigt som personalen ska ge det stöd som krävs för varje individ. Han bedömer att verksamheten är väl förberedd för att ta emot barn och unga med omfattande behov.

Samtidigt pågår den politiska behandlingen av ett förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för vissa mycket grova brott, bland annat mord, sprängningar och grova våldtäkter. Kriminalvården uppger att myndighetens regeringsuppdrag även omfattar förberedelser för att kunna ta emot 14-åringar om riksdagen senare fattar ett sådant beslut, men något beslut har ännu inte tagits. Tidigare föreslogs en sänkning till 13 år, men efter kritik bland annat från Lagrådet lade regeringen och Sverigedemokraterna i stället fram förslaget om 14 år, som enligt justitieminister Gunnar Strömmer ska behandlas av riksdagen under sommaren.