
AI-genererad illustration
Brittiskt bombplansvrak får lagskydd efter 82 år
Det brittiska bombflygplanet Easy Elsie, som nödlandade utanför Porjus under andra världskriget, har förklarats som fornlämning. Länsstyrelsen i Norrbottens län meddelade beslutet den 20 oktober 2026 med hänvisning till vrakets höga kulturhistoriska värde. Det är andra gången ett flygplan i Sverige får denna status.
Vrakplatsen ligger på myren Gejnutjiegge, omkring sju kilometer nordväst om Porjus i Jokkmokks kommun. Flygplanet har legat där sedan den 29 oktober 1944, då besättningen tvingades genomföra en nödlandning efter ett försök att sänka det nazistiska slagskeppet Tirpitz utanför Tromsø i Norge.
Det nya fornlämningsskyddet omfattar samtliga kvarvarande flygplansdelar inom ett område som mäter ungefär 30 gånger 28 meter. Länsstyrelsen i Norrbottens län uppger att kulturmiljölagen får lämningen inte skadas eller förändras utan länsstyrelsens tillstånd.
Arkeologen Cecilia Grusmark beskriver Easy Elsie som ett konkret exempel på hur andra världskriget även berörde Norrbotten. Hon framhåller att flygplanets ankomst till Porjus gjorde krigets närhet påtaglig i området.
– I det här fallet kom kriget till Porjus med det här flygplanet, säger hon.
Planet nödlandade i Norrbotten efter ett försök att sänka det nazistiska slagskeppet Tirpitz utanför Tromsø.
Hör om Easy Elsies historia i klippet.
Publicerad 9 november 2026 kl. 05:30
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet.Läs mer om hur vi arbetar.EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:
- Länsstyrelsen i Norrbottens län meddelade den 20 oktober 2026 sitt beslut att fornlämningsförklara Easy Elsie. Flygplansvraket ligger cirka sju kilometer nordväst om Porjus i Jokkmokks kommun.
- Länsstyrelsen i Norrbotten uppger att fornlämningen omfattar ett område på cirka 30 gånger 28 meter och består av flygplanets samtliga kvarvarande delar. Enligt kulturmiljölagen får lämningen inte skadas eller förändras utan länsstyrelsens tillstånd.
- Porjus lokala informationsorganisation uppger att Easy Elsie nödlandade den 29 oktober 1944 och var ett fyrmotorigt brittiskt bombflygplan av modellen Avro Lancaster.
- Riksantikvarieämbetets Fornsök visar att Easy Elsie registrerades den 12 november 2025 med lämningsnummer L2025:6348 och då hade den antikvariska bedömningen möjlig fornlämning, eftersom utredningen om fornlämningsförklaring fortfarande pågick.
- Riksantikvarieämbetets registrering visar att länsstyrelsens senaste dokumenterade fältbesök vid Easy Elsie genomfördes den 18 september 2024. I registreringen anges också att delar tidigare avlägsnats från vrakplatsen.
- Flyghistorikern Sivert Mässing berättade för TV4 att mindre flygplansdelar har försvunnit från vrakplatsen genom åren, samtidigt som andra delar har sjunkit ned i myren. Han framhöll att det nya skyddet innebär att det är straffbart att plocka med sig vrakdelar.
- Britt Marie Wallbing från Porjus arkivkommitté berättade för TV4 att arkivkommittén har anlagt spångar fram till flygplansvraket och samlat in berättelser om dess historia. Hon uppgav också att det tidigare funnits intresse från England och flygmuseer för att flytta vraket.
- Militärhistorikern Lars Gyllenhaal sade till Sveriges Radio P4 Norrbotten att han välkomnar beslutet och bedömer att fornlämningsskyddet kan bidra till större respekt för vraket och ökat intresse för Porjus.
- Den kanadensiska flyghistoriska databasen CASPIR identifierar Easy Elsies pilot som Daniel William Carey, flygofficer i Royal Australian Air Force. Flygplanet tillhörde brittiska RAF:s 617:e skvadron och hade registreringsnumret NF920 och skvadronbeteckningen KC-E.
- CASPIR:s dokumentation anger att Easy Elsie lyfte från RAF Milltown i Skottland klockan 01.14 den 29 oktober 1944. Anfallet mot Tirpitz ingick i den brittiska flygoperationen Obviate, där molntäcket försvårade bombfällningen och inget av de brittiska planen fick någon direktträff på slagskeppet.
- CASPIR identifierar ytterligare fem besättningsmän som Douglas Hayden MacLennan, Alexander Millar McKie, Gerald Augustine Andrew Witherick, Arthur Ernest Young och flygmekanikern L.W. Franks. Databasen anger att flygplanet hade sex besättningsmedlemmar och att det övre kulsprutetornet hade avlägsnats för att minska vikten och öka räckvidden.
- CASPIR anger att besättningen återfördes från Sverige till Storbritannien den 7 november 1944 med ett Dakota C-47-flygplan från BOAC. Flygningen gick från Stockholm till Leuchars i Skottland.
- Förlaget Disa, som publicerat flyghistorikern Sivert Mässings skildring av Easy Elsie, uppger att besättningen efter nödlandningen togs om hand på sjukstugan i Jokkmokk och därefter förhördes av svenska flygvapnet i Stockholm före hemresan.
- Förlaget Disa uppger att navigatören Alexander Millar McKie återvände till vrakplatsen 2002, då hans söner ordnade en resa till Porjus i samband med hans 80-årsdag. Även familjen till piloten Daniel William Carey har besökt platsen efter kriget.
- Flyghistoriska webbplatsen Historicalsites beskriver hur Easy Elsies stjärtparti tidigare omhändertogs av Flygvapenmuseet i Linköping under 1980-talet, innan det återfördes till vrakplatsen 1993.
- Porjus arkivkommitté invigde den 14 juni 1992 en spångad gångstig från Ålloluoktavägen till flygplansvraket, enligt en historisk undersökning om Easy Elsie vid Luleå tekniska universitet. Syftet var att göra platsen lättare att nå för besökare.
- Britt Marie Wallbing från Porjus arkivkommitté har berättat för TV4 att föreningen även samlat in berättelser med anknytning till Easy Elsie. Hon uppger att det tidigare funnits intresse från både England och flygmuseer för att flytta flygplansresterna från myren.
- Vrakplatsen har också besökts av personer med direkt anknytning till besättningen. Enligt Förlaget Disa återvände navigatören Alexander Millar McKie till Porjus 2002, när hans söner organiserade en resa i samband med hans 80-årsdag. Även familjen till piloten Daniel William Carey har besökt platsen efter kriget.
- Militärhistorikern Lars Gyllenhaal har i Sveriges Radio P4 Norrbotten uttryckt stöd för länsstyrelsens beslut. Han bedömer att fornlämningsskyddet kan medföra större respekt för flygplansresterna och samtidigt väcka ytterligare intresse för Porjus.
- Beslutet innebär att Easy Elsie, drygt 82 år efter nödlandningen, omfattas av kulturmiljölagens bestämmelser om skydd för fornlämningar. Flygplansdelarna ligger kvar på myren Gejnutjiegge, där besättningen avslutade sin flygning under oktobernatten 1944.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten uppvisar ett mycket sakligt språk och en tydlig neutralt tilltalande ton. Språket domineras av källhänvisningar och attributionsfraser (t.ex. uppgav, uppger, beskriver, sade), utan journalistens egna värderande eller överdrivande formuleringar. Resultatet blir att läsaren får informationen genom utsagor från myndigheter, experter och arkivkällor snarare än genom journalistens egna slutsatser eller känslomässiga nyanser. Det finns inga tydligt redaktionella påtryckningar eller vinklade beskrivningar som förstärker en aktörs positiva eller negativa bild. Även uppgifter som kan upplevas som laddade (t.ex. referensen till nazistiskt slagskepp) är tydligt attributiva och kopplade till källor. Innehållet följer en sammanhängande, faktabaserad berättelse där varje påstående ofta följs av källa eller källa-sammanhang. Den närvaro av källcitat och formell upplysning (t.ex. policysättande citat från SVT:s egen grundidé) förstärker inte heller journalistens egna åsikter. Samlat ger detta en hög oberoende-poäng (nära övre delen av skalan).
Förklaring:
Artikeln lägger tyngdpunkten på institutioner, experter och statlig beslut att skydda fornlämningen, vilket återspeglar en teknokratisk, institutionell ansats. Den presenterar kulturarv och histories betydelse som kärna i beslutet utan att driva tydligt vänster- eller högerpolitiska frågor, vilket tyder på mittenrikning, även om betoningen på offentligt skydd kan uppfattas som lite vänstervrid.
Rubrik och framing:
Beslutet att ge Easy Elsie fornlämningsskydd framing som upprätthållande av kulturarv och krigshistoria i Norrbotten; problemet som lyfts är risken för skada om skydd saknas; lösningen är lagligt fornlämningsskydd och myndighetsförvaltning.
Språk och ton:
Objektiv och saklig ton som betonar kulturarv och myndighetsbeslut.
Källbalans:
Huvudkällor är myndigheter och experter (Länsstyrelsen, arkeolog, militärhistoriker, CASPIR). Begränsat utrymme åt alternativa röster, exempelvis tidigare intresse från England och flygmuseer.
Utelämnanden och kontext:
Saknas kritisk granskning av kostnader och konsekvenser av fornlämningsskyddet; saknas bredare röster från lokalsamhället eller privata intressen som förespråkat flytt eller kommersiell exploatering; saknas kontext om internationell rätt och hur beslutet påverkar forskning och turism.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Knivhot och misshandel på skola – flera anmälningar
Minst 16 anmälningar om kränkande behandling har gjorts sedan höstterminens början på Vågbroskolan i Söderhamn....

Flera händelser i Västerbotten – BB öppet och trafikolycka
Förlossningsavdelningen i Lycksele kommer att hålla öppet under jul och nyår för första gången på...

Lastbil välte efter krock – väg helt avstängd
Vägen 512 vid Brattfors stängdes av på tisdagskvällen den 10 november 2026 efter en kollision...

Kollision mellan lastbil och personbil stoppar trafiken på E4
En trafikolycka mellan en lastbil och en personbil orsakade på tisdagskvällen den 10 november 2026...
