Bostäder saknar el och vatten – kommunen kan kräva vite

Människor bor i två fastigheter i en mindre ort i Örnsköldsviks kommun trots att byggnaderna saknar elektricitet, rinnande vatten och fungerande avlopp. Kommunen har redan fattat beslut om åtgärder mot fastighetsägaren och kan komma att förena kraven med vite om besluten inte följs.

Grannar har uttryckt oro över situationen, framför allt inför vintern och de sjunkande temperaturerna. Uppgifter från personer i närområdet visar att båda fastigheterna används som bostäder. En kontroll av folkbokföringen visar dessutom att personer är registrerade på adresserna.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade under sommaren att förbjuda upplåtelse av den ena fastigheten för bostadsändamål. För den andra fastigheten finns ett föreläggande om att åtgärda en ovårdad tomt. Kommunen känner sedan tidigare till förhållandena vid båda adresserna.

Mattias Persson, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen i Örnsköldsviks kommun, bedömer att byggnaderna är mycket olämpliga att bo i. Han hänvisar till avsaknaden av grundläggande förutsättningar för en god boendemiljö och till att temperaturen sjunker under vintern.

Kommunen kan även behöva vidta ytterligare åtgärder mot den fastighet som hittills omfattas av ett föreläggande om tomtens skick. Mattias Persson uppger att ett fortsatt ärende kan bli aktuellt om kommunen konstaterar att människor bor även där.

Enligt Länsstyrelsen kan en byggnadsnämnd besluta att en byggnad inte får användas om brister innebär risker för säkerheten hos personer som vistas i eller omkring byggnaden. Ett sådant användningsförbud kan i vissa fall börja gälla omedelbart, även när beslutet överklagas.

Örnsköldsviks kommuns samhällsbyggnadsförvaltning ansvarar bland annat för bygglov, miljö- och hälsoskydd samt lantmäteri. Verksamheten är organiserad i tre avdelningar: bygg och miljö, trafik och park samt kultur och fritid.

Mattias Persson tillträdde som förvaltningschef den 1 januari 2025. Han hade dessförinnan varit chef för kommunens bygg- och miljöavdelning samt för lantmäterienheten och mark- och exploateringsenheten.

Sedan besluten fattades i somras har kommunen försökt nå fastighetsägaren för att delge honom besluten kring fastigheterna. Först i början av november kunde delgivningen genomföras, då med hjälp av polishandräckning.

Fastighetsägaren har nu tre veckor på sig att följa besluten eller överklaga dem. Om kraven inte uppfylls kan samhällsbyggnadsnämnden behöva ta ställning till ytterligare ingripanden.

Mattias Persson uppger att ett alternativ är ett nytt beslut med vite. Det skulle kunna innebära ett ekonomiskt belopp som fortsätter att aktualiseras så länge den otillåtna boendesituationen består.

Boverket beskriver att förelägganden om ovårdade tomter även kan förenas med beslut om att nödvändiga åtgärder genomförs på den ansvariges bekostnad. Byggnadsnämnden kan dessutom begära särskild handräckning från Kronofogdemyndigheten för att verkställa ett sådant föreläggande.

Folkhälsomyndigheten anger att fastighetsägare i huvudsak ansvarar för bostäders inomhusmiljö, eftersom de normalt har möjlighet att genomföra förändringar i byggnaderna. Även hyresgäster har ett ansvar för att sköta sina bostäder och underrätta ägaren om exempelvis vattenläckor och andra problem.

Plan- och bygglagen innehåller också regler om registrering av vissa myndighetsbeslut. Enligt 11 kap. 40–41 §§ ska bland annat åtgärdsförelägganden enligt 19 § och vissa användningsförbud enligt 33 § skickas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Om fastighetsägaren väljer att överklaga ett kommunalt beslut enligt plan- och bygglagen ska överklagandet normalt lämnas till kommunen. Länsstyrelsen beskriver att kommunen först kontrollerar om handlingarna kommit in inom föreskriven tid och därefter skickar ärendet vidare till länsstyrelsen för prövning.

Kommunen har ännu inte fattat något nytt beslut om vite i det aktuella ärendet. Frågan om ytterligare åtgärder får prövas när fastighetsägarens treveckorsfrist har löpt ut.