BirdLife överklagade 156 avverkningsärenden på ett halvår

BirdLife Sverige överklagade 156 avverkningsärenden i landet under första halvåret 2026. Av dessa gällde 145 områden i Jämtlands län, fördelade mellan Bräcke, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund. Föreningen uppger att den går vidare med ärenden när det finns tydliga tecken på höga naturvärden och när underlaget inte är tillräckligt för att bedöma påverkan på skyddade arter.

Enligt BirdLife Sveriges egen sammanställning motsvarar överklagandena omkring fem promille av de avverkningsanmälningar som årligen lämnas till Skogsstyrelsen. Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig vid BirdLife Sverige, uppgav att sammanställningen bland annat togs fram för att bemöta påståenden om att föreningen överklagar alla avverkningar. Han beskrev den bilden som felaktig.

Skogsstyrelsen redovisade 61 066 anmälningar och ansökningar om föryngringsavverkning under 2025. Motsvarande antal var 58 915 under 2024 och 61 968 under 2023. Under 2025 anmäldes 241 646 hektar normal skog för föryngringsavverkning och den genomsnittliga anmälda arealen var 4,1 hektar. Skogsstyrelsen framhåller samtidigt att statistiken inte motsvarar den areal som faktiskt avverkas, eftersom all anmäld skog inte avverkas och avverkningar under 0,5 hektar normalt inte behöver anmälas.

BirdLife Sverige bedömer att koncentrationen av överklaganden till Jämtlands län under årets första sex månader speglar ett mönster som även funnits tidigare år. Föreningen hänvisar till Sveriges ansvar att bevara skogar med höga naturvärden som är ovanliga i ett europeiskt perspektiv.

När BirdLife Sverige gjorde sin sammanställning hade 128 av de 145 jämtländska ärendena avgjorts. Mark- och miljödomstolen hade skickat tillbaka 80 ärenden till Skogsstyrelsen för ny handläggning. Ytterligare 48 hade skrivits av sedan avverkningsanmälningarna dragits tillbaka. Två områden hann avverkas innan tillfälliga avverkningsförbud fick verkan. Av 15 ärenden som fortfarande väntade på avgörande hade domstolen beslutat om tillfälligt avverkningsförbud i 13 fall.

Ett uppmärksammat ärende gäller Kurt Hyttsten och Halldis Westholm i Konäs. Kurt Hyttsten lämnade in en avverkningsanmälan den 27 februari 2023. Skogsstyrelsen förbjöd avverkningen i september samma år och Mark- och miljödomstolen i Östersund avslog hans överklagande i april 2024. Familjen driver mjölkproduktion och skogsbruk, och LRF samt Norra Skog har gett ekonomiskt stöd till rättsprocessen. Norra Skog uppgav att den planerade avverkningen skulle bidra till finansieringen av ett generationsskifte på gården.

Mark- och miljööverdomstolen avgjorde den 30 juni 2026 mål M 6087-24 och kom fram till att avverkningen delvis skulle förbjudas. Domstolen bedömde att området var livsmiljö för tretåig hackspett och att avverkningen skulle innebära en störning av betydelse för möjligheten att nå en tillfredsställande populationsnivå. Förutsättningar för dispens saknades enligt domstolen.

Skogsstyrelsen uppgav efter två avgöranden samma dag att Mark- och miljööverdomstolen inte ifrågasatte myndighetens bedömning att den tretåiga hackspetten inte har en tillfredsställande populationsnivå i Jämtland. De båda domarna gällde avverkningar i Åre kommun. I det ena fallet stoppades avverkningen helt och i det andra begränsades den. Avgörandena går inte att överklaga.

Frågan om vilka utredningar som krävs inför avverkning har också behandlats i tidigare vägledande avgöranden. Mark- och miljööverdomstolen slog den 18 augusti 2023 i mål M 9596-22 fast att tillräckligt tydliga indikationer på tretåig hackspett och berguv kan medföra att Skogsstyrelsen måste utreda ett område ytterligare innan beslut fattas. Den 11 juni 2024 bedömde domstolen i mål M 3677-23 att en utredning om tretåig hackspett var otillräcklig och att ytterligare utredning samt bindande villkor om buffertzon krävdes för att avverkningen skulle kunna genomföras utan Natura 2000-tillstånd.

Regeringen ändrade artskyddsförordningens bestämmelser om fåglar från den 1 maj 2026 efter en rättelse av den svenska språkversionen av EU:s fågeldirektiv. Den 21 augusti 2026 fick Skogsstyrelsen dessutom i uppdrag av regeringen att föreslå vilka skogsbruksåtgärder som framöver ska omfattas av krav på samrådsanmälan enligt miljöbalken och att ta fram en skriftlig vägledning till reglerna.