Belarus släpper fångar men repressionen fortsätter

Under det senaste året har Belarus frigivit hundratals politiska fångar efter påtryckningar från USA, som har lättat på vissa sanktioner i utbyte mot frisläppanden. En av de frigivna är oppositionspolitikern Sergej Tichanovskij, make till oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som släpptes efter fem år i fängelse.

Trots dessa frigivningar har regimen under president Aleksandr Lukasjenko inte ändrat sin politik. Tichanovskaja, som besökte Sverige, framhåller att Lukasjenko försöker vilseleda både Europa och USA genom att ge sken av förändring. Hon påpekar att för varje tio personer som släpps grips tjugo nya och att antalet politiska fångar på sikt ökar.

Pressen på anhöriga till de fängslade har ökat, med hot om repressalier om de lämnar information till människorättsförsvarare. Det rapporteras att människor frihetsberövas dagligen och att förtrycket tar nya former. För de som släppts är livet i Belarus svårt, med begränsningar i möjligheten att få arbete, använda simkort eller ha bankkonton. Levnadsvillkoren beskrivs som outhärdliga, även om de inte är fysiskt fängslade.

Aktivt motstånd i Belarus är förenat med stor risk. Att tala belarusiska, uttrycka sig emot kriget eller visa europeiska symboler kan leda till långa fängelsestraff. Trots detta finns personer som samarbetar med oppositionen i exil, ofta i hemlighet. Dessa personer riskerar hårda straff, där även små informationsdelningar kan bedömas som högförräderi med straff på 20–25 år eller dödsstraff.

Idag sitter flera hundra politiska fångar fängslade i Belarus. Tichanovskaja uppmanar att inte enbart fokusera på rubriker om frigivningar, eftersom regimen samtidigt griper dubbelt så många och repressionen samt gränsöverskridande förföljelse intensifieras.

Belarus är ett land med en yta på 207 600 kvadratkilometer, vilket gör det till Europas 13:e största land, och har en befolkning på cirka 9,1 miljoner, något mindre än Sverige. För ungefär hundra år sedan blev Belarus en del av Sovjetunionen och har efter självständigheten i början av 1990-talet fortsatt att ha nära band till Ryssland.

Landet styrs av Aleksandr Lukasjenko, som valdes till president 1994 och sedan dess har stärkt sin maktposition. Han har kallats Europas siste diktator. När Ryssland inledde sin invasion av Ukraina i början av 2022 användes Belarus som utgångspunkt för ryska styrkor, då landet har en lång gräns mot Ukraina.

Belarus fortsätter att spela en stödjande roll i den ryska krigföringen, vilket har lett till att västvärlden inkluderat Belarus i sina sanktioner.