Ayla Gáren Nutti: Unga får bära klimatets följder

I Karesuando märker Ayla Gáren Nutti, 21, hur klimatförändringarna påverkar vardagen i renskötseln. Hon studerar en treårig rennäringsutbildning vid Samiska högskolan i norska Finnmark och är samtidigt ordförande för Sametingets ungdomsråd, dit hon valdes under Sametingets plenum i Piteå. Hon är även ersättare i Sametinget för Samelandspartiet. Enligt henne har klimatfrågan blivit en av de mest centrala frågorna för unga samer.

Sametinget, som både är en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdrag att verka för en levande samisk kultur i Sverige, är en viktig del av hennes arbete. Ayla Gáren Nutti säger att hon vill se politiska beslut som gör det möjligt för samer att fortsätta leva och bedriva renskötsel på samma sätt som i dag. Hon anser också att klimatfrågan fått mindre utrymme i den politiska debatten, samtidigt som den enligt henne påverkar människor i hela samhället.

Hemma i Karesuando beskriver hennes far Per-Olof Nutti, renskötare i Könkämä sameby och ordförande för samebyn, hur årets vinter skiljt sig från många tidigare. Han uppger att snön haft en konsistens som varit gynnsam för renskötseln och att liknande förhållanden inte förekommit sedan 1980- och 1990-talen. I familjens träkåta röks renkött som senare ska torkas, saltas och beredas till bland annat suovas.

Trots den gynnsamma vintern säger Ayla Gáren Nutti att klimatförändringarna märks tydligt. När is bildas över marken får renarna svårare att komma åt sin föda, vilket ibland gör att foder behöver köpas in från Finland. SMHI har också uppgett att mildare vintrar med fler temperaturväxlingar kring noll grader kan skapa hårda islager som försvårar renarnas tillgång till vinterbete. Myndigheten har dessutom pekat på att fler värmeböljor och färre kvarvarande snöfläckar under sommaren kan öka stressen för renarna.

Familjen behöver numera förbereda vårens flytt mot fjällen tidigare än förr när renarna ska föras västerut mot den norska kusten inför sommaren. Samtidigt ser de hur växtligheten breder ut sig på kalfjället. Enligt forskning bidrar renarnas bete till att hålla landskapet öppnare.

Ayla Gáren Nutti beskriver också att utbyggnaden av vindkraft kan skapa problem för renskötseln. Hon pekar på att stora vindkraftverk, isbildning och nya vägar kan störa renarnas naturliga flyttleder och betesmarker. Naturvårdsverket har hänvisat till forskning från Sveriges lantbruksuniversitet där GPS-data och intervjuer med renskötare använts för att studera hur vindkraft påverkar renar och renskötsel. Sametinget har samtidigt uppgett att renar kan undvika områden där vindkraftverk finns och att anläggningarnas placering kan försvåra renflyttningar.

Enligt Ayla Gáren Nutti har individuella insatser som återvinning och pantning betydelse, men hon uttrycker samtidigt en oro över att de globala klimatförändringarna redan har gått långt. Hon uppmanar politiker att ta hänsyn till framtida generationer eftersom det är de unga som kommer att leva med följderna av dagens beslut.

Gunhild Ninis Rosqvist, professor i geografi med naturgeografisk inriktning vid Stockholms universitet, forskar om klimatförändringarnas effekter i alpina och polära miljöer. Hon säger att uppvärmningen går snabbast i Arktis och att kortare snösäsonger gör att barmark uppstår tidigare, vilket förstärker uppvärmningen eftersom marken absorberar mer värme. Hon beskriver också att avsmältning av Grönlands inlandsis på sikt kan höja den globala havsnivån med sex till sju meter, medan ett fullständigt bortsmältande av Antarktis inlandsis skulle innebära en betydligt större höjning.

Gunhild Ninis Rosqvist säger vidare att klimatförändringarna redan påverkar norra Sverige genom högre temperaturer, fler vinterdagar med regn och återkommande värmeböljor. Enligt henne skapar detta stora utmaningar för renskötseln när renarna får svårare att komma åt sitt bete. Hon framhåller också att mineralutvinning, energiproduktion och skogsbruk under lång tid har bidragit till att fragmentera och minska tillgången på betesmarker i renskötselområden. Hon bedömer att klimatförändringarna redan är tydliga jämfört med för omkring 60 år sedan och anser att yngre generationer behöver fortsätta ifrågasätta utvecklingen.