
AI-genererad illustration
Augusti 2026 delar globalt temperaturrekord
Augusti 2026 blev tillsammans med juli 2023 den varmaste månad som hittills registrerats globalt, enligt Copernicus Climate Change Service. Den globala medeltemperaturen uppgick till 16,96 grader. Månaden var samtidigt 0,06 grader varmare än juli 2023. I Copernicus ERA5-serie, som sträcker sig tillbaka till 1940, har augusti tidigare bara varit varmare än juli under åren 1945, 1951, 1955 och 1985.
Temperaturen låg mer än 1,5 grader över den förindustriella nivån, vilket inte hade inträffat sedan november 2025. Copernicus Climate Change Service beräknade samtidigt att den globala medeltemperaturen under perioden september 2025 till augusti 2026 låg 1,48 grader över genomsnittet för 1850–1900. Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, uppgav att den långsiktiga globala uppvärmningen främst beror på ökande halter av växthusgaser i atmosfären.
En kraftig El Niño håller samtidigt på att utvecklas i Stilla havet. Berkeley Earth beräknade i sin analys av juli 2026 att Niño 3.4-indexet hade stigit till omkring plus 2,7 grader, den högsta nivå organisationen registrerat vid motsvarande tidpunkt på året. Erik Kjellström uppgav att El Niño bidrar till en högre global medeltemperatur och att värmen väntas ligga kvar under hösten, vintern och långt in under nästa år. Han bedömde det som mycket sannolikt att nästa år blir det varmaste som hittills observerats.
Erik Kjellström förklarade också att jordens globala medeltemperatur följer en årscykel. Temperaturen är normalt som högst under norra halvklotets sommar eftersom en större del av jordens landmassor finns där och då värms upp.
Även havstemperaturerna nådde rekordnivåer. Under augusti översteg den genomsnittliga havsytetemperaturen 21,1 grader i områden mellan 60 grader syd och 60 grader nord. Den arktiska havsisens genomsnittliga utbredning under månaden var samtidigt 5,56 miljoner kvadratkilometer, enligt National Snow and Ice Data Center. Det var den sjunde lägsta augustinivån i satellitserien. Myndigheten beräknade den långsiktiga minskningen sedan 1979 till 9,6 procent per årtionde jämfört med genomsnittet för 1981–2010.
Augusti avslutade den varmaste sommaren som hittills uppmätts i sydvästra Europa, där värmeböljor följdes av skogsbränder och vattenbrist. För Europa som helhet blev sommaren den tredje varmaste som registrerats.
Flera länder noterade samtidigt nationella sommarrekord. Spaniens statliga meteorologiska myndighet AEMET fastställde att sommaren 2026 blev landets varmaste sedan serien började 1961. Medeltemperaturen var 24,5 grader, vilket var 0,3 grader över det tidigare rekordet från 2025. Météo-France fastställde att Frankrike hade sin varmaste sommar sedan mätserien började 1900, med en medeltemperatur på 24,0 grader och en avvikelse på plus 3,6 grader. Météo-France registrerade totalt 53 dagar med värmebölja under tre separata perioder.
Storbritanniens Met Office fastställde preliminärt att sommaren 2026 blev den varmaste i landet sedan den nationella serien började 1884. Medeltemperaturen uppgick till 16,5 grader. Met Office bedömde i sin analys att en sådan sommarmedeltemperatur hade blivit omkring 130 gånger mer sannolik genom människans påverkan på klimatet.
Även USA noterade ett rekord. National Centers for Environmental Information fastställde att perioden juni–augusti 2026 blev den varmaste sommaren i den sammanhängande amerikanska mätserien sedan 1895. Medeltemperaturen var 74,4 grader Fahrenheit, vilket var 0,4 grader Fahrenheit högre än de tidigare rekorden från 1936 och 2021.
Erik Kjellström uppgav att nya temperaturrekord kommer att fortsätta registreras så länge utsläppen av växthusgaser inte begränsas.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk. Den presenterar fakta och statistik från etablerade källor såsom Copernicus Climate Change Service, National Snow and Ice Data Center, och andra meteorologiska myndigheter utan att förstärka eller förminska informationen med journalistens egna värderingar eller slutsatser. Uttalanden från experten Erik Kjellström återges som citerade uppgifter utan att journalistens egna åsikter eller spekulationer syns. Även hårda uttryck som t.ex. "värmeböljor", "skogsbränder" och "vattenbrist" används i kontexten av beskrivningar och sammanfattningar och har sin grund i fakta eller citerade källor, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Inga laddade ord, överdrifter, eller känslohetsande språk förekommer från journalistens sida. En liten avvikelse från perfekt neutralitet finns i formuleringen "mycket sannolikt" som tillskrivs en källa men kunde också uppfattas som en mindre säker bedömning, dock är detta inte tillräckligt för att sänka oberoendet betydligt. Sammantaget är artikeln mycket väl balanserad, saklig och neutral i sitt språk.
Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att lyfta fram klimatkrisens vetenskapliga grund med fokus på strukturella miljöproblem och mänskliga utsläpp som huvudorsak, vilket underbygger behovet av en starkare stat och kollektiva insatser för förändring. Den saknar marknadslösningar eller betoning på individuellt ansvar, vilket är typiskt för höger. Samtidigt ges viss plats för expertbedömningar som kan kopplas till mitten, men huvudtonen är klimatkritisk och förespråkar åtgärder i linje med vänsterns prioriteringar.
Rubrik och framing:
En verklighetsbild av en allvarlig och växande klimatkris presenteras, där den globala uppvärmningen och dess konsekvenser framstår som tydliga och vetenskapligt bekräftade. Människans utsläpp av växthusgaser ges ansvaret och experter framställs som lösningen för att förstå och hantera problemet.
Språk och ton:
Faktabaserat och sakkunnigt språk med fokus på vetenskapliga data och expertutlåtanden. Språket gynnar en bild av behovet av att agera mot klimatförändringarna, utan att ge utrymme för förminskning eller förnekelse.
Källbalans:
Tunga och auktoritativa källor inom vetenskap och meteorologi dominerar (Copernicus, SMHI, Berkeley Earth, National Snow and Ice Data Center, nationella meteorologiska myndigheter). Ingen tydlig motröst mot mänsklig påverkan eller klimatpolitiska argument syns till.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från politik, näringsliv eller grupper som kan motsätta sig snabba klimatåtgärder. Det saknas också diskussion om ekonomiska konsekvenser eller ombalans mellan nationella och globala ansvar.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Osäkra högerväljare kan bli avgörande i valspurten
Med tre dagar kvar till riksdagsvalet har avståndet mellan regeringsalternativen minskat i flera opinionsmätningar. Statsvetarprofessorn...

Trump lovar 5 000 dollar efter republikansk valseger
USA:s president Donald Trump lovade under ett tal i Dallas att vuxna amerikaner ska kunna...

Tre dödade i nytt amerikanskt anfall mot smuggelbåt
Tre personer dödades när USA:s militär angrep en snabbgående båt i Karibiska havet på onsdagen....

Fem döda och 87 saknas efter färjebrand
Minst fem personer har omkommit och 87 saknas efter att passagerarfärjan MV June Aster börjat...
