Återvändare får svårt att komma åt bidraget

Migrationsverket har hittills under 2026 betalat ut återvandringsbidrag till 171 personer. Samtidigt har myndigheten ännu inte fått på plats de internationella lösningar som ska underlätta utbetalningar till personer som återvänder till länder där vanliga banköverföringar är svåra eller inte fungerar. Petra Lindh, enhetschef på Migrationsverket, uppger att intensiva samtal pågår med internationella organisationer om hjälp med sådana utbetalningar.

Regeringen höjde återvandringsbidraget från den 1 januari 2026. Inför förändringen fick Migrationsverket i uppdrag att ta fram säkra och ändamålsenliga utbetalningssystem med hänsyn till att betalningsmöjligheterna skiljer sig mellan olika återvandringsländer. Myndigheten skulle också få stöd av Ekonomistyrningsverket. Regeringen gav dessutom Migrationsverket möjlighet att ingå internationella avtal, exempelvis med FN:s migrationsorganisation IOM. IOM uppger dock att organisationen för närvarande inte har något gällande avtal med Migrationsverket om administration eller utbetalning av det svenska återvandringsbidraget.

Golahmad är en av dem som har fått bidrag. Migrationsverket betalade ut 350 000 kronor till hans svenska bankkonto, men när han försökte ta ut pengarna eller föra över dem till Afghanistan fick han besked om att det inte var möjligt. Han kunde varken överföra hela summan till Afghanistan eller ta ut 350 000 kronor kontant för att föra med sig pengarna. Efter kontakt med Migrationsverket fick han enligt egen uppgift ingen praktisk lösning.

Golahmad valde i stället att föra över pengarna till en släktings konto i Sverige. Släktingen tar därefter ut mindre belopp och skickar dem vidare till Afghanistan. Golahmad bedömer att upplägget kan kosta omkring 100 000 kronor och att ytterligare cirka 50 000 kronor kan tillkomma i överföringskostnader. Han befinner sig nu hos sin bror i Kabul och uppger att det kan ta upp till ett år innan hela summan har nått honom. Han beskriver samtidigt att han är glad över att vara tillsammans med sin bror och inte längre känner sig ensam.

EU:s sanktioner mot Afghanistan innebär inte något generellt förbud mot alla betalningar till landet. Europeiska unionens råd anger att sanktionerna riktas mot vissa personer, grupper och organisationer med koppling till talibanerna och bland annat omfattar frysta tillgångar. EU:s utrikestjänst har samtidigt beskrivit Afghanistans isolering från det internationella betalningssystemet och finansinstitutens försiktighet kring sanktionsefterlevnad som betydande hinder för legitima finansiella transaktioner till och från landet.

Till och med juli hade Migrationsverket fått in 725 ansökningar om återvandringsbidrag och avgjort 527 ärenden. I mars hade 427 ansökningar kommit in sedan årsskiftet. Då hade 142 ärenden avgjorts, varav tre hade beviljats, 125 fått avslag och 14 avslutats på annat sätt. Migrationsverket angav bland annat fel typ av uppehållstillstånd, skulder och att uppehållstillståndet hade beviljats för sent som återkommande skäl till avslag.

Enligt förordning 2025:970 får återvandringsbidrag inte lämnas till personer som har skulder till Centrala studiestödsnämnden, CSN, eller skulder som har lämnats över till Kronofogden för indrivning. Bidraget kan inte heller ges för bosättning i ett annat EU-land eller i Norge, Island, Liechtenstein eller Schweiz.

Migrationsverket bedömde i april 2026, efter att ha analyserat ansökningsinflödet under årets första månader, att omkring 600 personer per år skulle kunna beviljas återvandringsbidrag under prognosperioden. Myndighetens normala utbetalningsmodell är uppdelad i tre steg. Först betalas 20 procent medan mottagaren fortfarande befinner sig i Sverige. Därefter betalas 40 procent av det återstående beloppet efter ankomsten till det nya landet. Den sista delen betalas tidigast 15 månader efter utresan, när det svenska uppehållstillståndet har återkallats eller upphört att gälla.

Inför reformen uppgav regeringen att anslaget för migrationspolitiska åtgärder hade höjts med 1 425 miljoner kronor för 2026 och med 920 miljoner kronor från och med 2027. Pengarna omfattar inte bara det höjda återvandringsbidraget utan även administration, kontrollinsatser och informationsarbete. Under remissbehandlingen avstyrkte Svenska Röda Korset den kraftiga höjningen och bedömde att åtgärden inte var lämplig eller proportionerlig för att motverka utanförskap.