Åtalad för Brattåsmorden ändrade sin berättelse flera gånger

Mannen som åtalats för dubbelmordet i Brattås nekar till att ha dödat Gerd Viklund och den andra personen. Under polisförhören har han samtidigt justerat delar av sin berättelse vid flera tillfällen. Hans version är att han under en promenad kom till gården samtidigt som morden begicks av okända gärningsmän och såg Gerd Viklund slås ner på gårdsplanen.

Mannen har berättat att han därefter drog Gerd Viklund in i ladugården och lämnade platsen sedan gärningsmännen försvunnit. Rättsläkaren har konstaterat tecken på att Gerd Viklund kan ha varit vid liv när hon drogs in i byggnaden, men det har inte gått att fastställa. Blodspår och blodstänk där hon hittades talar också för att hon utsattes för ytterligare våld inne i ladugården. När polisens förhörsledare tog upp den omständigheten förändrade mannen sin redogörelse så att den bättre överensstämde med uppgifterna. I det nionde förhöret förklarade han förändringen med att han ville få berättelsen att passa bättre med det som framkommit.

Trots ändringarna har mannen fortsatt att bestämt förneka att han begått morden eller använt våld mot Gerd Viklund. Vid senare förhör ändrade han åter sin version och ville då att tidigare korrigerade uppgifter skulle lämnas utan avseende.

Utredningen fick ett genombrott efter att dna-baserad släktforskning började användas. Åklagarmyndigheten uppger att beslutet att använda en dna-baserad släktforskningsdatabas fattades den 11 augusti 2025. Polismyndigheten uppger att Nationellt forensiskt centrum, NFC, fick använda databasen och att arbetet ledde till att mannen kunde identifieras. En efterföljande dna-registertopsning gav enligt Polismyndigheten en positiv träff mot dna som hade säkrats på brottsplatsen.

Åklagarmyndigheten uppger att mannen först anhölls i sin frånvaro och därefter greps av polis i södra Sverige den 8 april 2026. Efter dna-jämförelsen höjdes misstankegraden till sannolika skäl. Ångermanlands tingsrätt häktade mannen den 10 april 2026 på sannolika skäl misstänkt för två mord. Den 7 maj omhäktades han och förblev frihetsberövad medan förundersökningen fortsatte.

Efter gripandet genomfördes enligt Åklagarmyndigheten ytterligare tekniska och forensiska undersökningar samt rättsmedicinska utredningar. Åtal för de två morden väcktes den 7 augusti 2026. Senior åklagare Hanna Flordal är förundersökningsledare och bedömer efter den slutförda förundersökningen att bevisläget är gott för båda mordåtalen. Försvarsadvokaten Johan Lavås har däremot uppgett att försvaret anser att bevisläget är svagt och motsatte sig fortsatt häktning under utredningen. Advokat Elina Eliasson har utsetts att företräda de anhöriga under den avslutande delen av processen.

Målet har enligt Ångermanlands tingsrätt nummer B 1029-26. Huvudförhandlingen är planerad till den 17, 21, 24 och 26 augusti 2026. Den första förhandlingsdagen börjar klockan 09.00 i tingsrättens lokaler på Backgränd 9 i Härnösand.

Möjligheten att använda dna-baserad släktforskning i bland annat mordutredningar infördes efter att riksdagen den 26 februari 2025 beslutade om nya regler för användning av biometriska uppgifter. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2025 och tillåter metoden under vissa förutsättningar vid utredningar om mord och grova våldtäktsbrott. Regeringen angav i förarbetet att syftet med de utökade möjligheterna att använda biometri är att fler brott ska kunna klaras upp och fler gärningspersoner lagföras.