AI-genererad illustration
Arrhenius invigd – ska ge forskare ny AI-kapacitet
Superdatorn Arrhenius har invigts vid Linköpings universitet efter att ha tagits i produktion i början av juni 2026. NAISS, National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden, ansvarar för systemet, som ska kunna användas av aktörer inom akademi, industri och offentlig sektor i Europa.
Investeringen uppgår till omkring 600 miljoner kronor och finansieras gemensamt av Sverige genom Vetenskapsrådet och den europeiska superdatororganisationen EuroHPC. EuroHPC JU uppger att avtalet med HPE tecknades i juli 2025 och att systemets uppskattade totala värde är 68,5 miljoner euro. EuroHPC står för upp till 35 procent av finansieringen. Den beräknade livslängden för Arrhenius är fem år.
Erik Lindahl, professor vid Linköpings universitet och föreståndare för NAISS, beskriver Arrhenius som ett första steg mot att ge framför allt forskare möjlighet att genomföra grundträning av AI-modeller. Enligt Erik Lindahl ska investeringen komma nästan 10 000 forskare i Sverige och flera tusen forskare i Europa till del.
Vetenskapsrådet uppger att superdatorn är byggd för bland annat AI, maskininlärning och beräkningar med höga krav på säkerhet och integritet. Det gäller exempelvis forskning som använder individdata och produktutveckling inom privata företag. NAISS uppger att systemet också har en särskild del för känsliga data.
Arrhenius består enligt NAISS av 424 AMD Turin-processorer och 382 GPU-noder med fyra Nvidia Grace Hopper-superchip i varje nod. Systemet har dessutom ett parallellt lagringssystem med en kapacitet på 29 petabyte.
I juni 2026 placerades Arrhenius GPU på plats 42 på TOP500:s lista över världens kraftfullaste superdatorer. Den uppmätta beräkningsprestandan var 66,82 petaflops. På Green500-listan, där superdatorer rangordnas efter energieffektivitet, hamnade Arrhenius samma månad på plats 24 i världen.
Linköping ska inom några månader även få en separat AI-optimerad superdator inom Sweden AI Factory. Enligt Sweden AI Factory ska den bestå av 100 beräkningsnoder med sammanlagt 400 Nvidia GB200-GPU:er samt en mindre CPU-del med Grace-processorer.
Kontraktet för den kommande AI-datorn är enligt
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är i stort mycket sakligt och neutralt skriven med ett tydligt faktabaserat tilltal. Texten innehåller inga egna värderingar, spekulationer, förstärkningar eller emotionellt språk från journalisten. Uppgifter om investeringar, prestanda och placeringar i rankinglistor återges på ett faktamässigt sätt. Eventuella hårda eller värderande ord, som i förekommande fall relationerats till källor (exempelvis superdatorns position på listor eller egenskaper), är tydligt källbelagda och påverkar därför inte oberoendet negativt. Däremot kan den abrupt avslutade sista meningen tyda på bristande redaktionell bearbetning, men detta påverkar inte språkets oberoende i sig. Därmed bedöms artikeln som mycket oberoende men inte helt perfekt, då den senaste meningen är ofullständig och kan uppfattas som bristfälligt strukturerad.
Förklaring:
Artikeln framhäver en stor offentlig investering i forskningsinfrastruktur, något som kan associeras med en vänsterinriktad tro på statens roll, men samtidigt presenteras detta i en teknik- och innovationsfokuserad, neutral och pragmatisk ram som betonar samarbete mellan stat och marknad samt vetenskaplig utveckling. Källorna är myndighets- och forskningsbaserade utan ideologisk konflikt, vilket ger artikeln en pragmatisk och teknokratisk ton typisk för mitten. Avsaknaden av kritik eller opposition gör att artikeln främst verkar gynna en balans- och centerlinje snarare än en tydlig vänster- eller högerinriktning.
Rubrik och framing:
Fokuserar på teknologisk investering och stärkt forskningskapacitet inom AI, där staten och offentliga aktörer framställs som ansvariga och lösningen för att möjliggöra innovation för akademi, industri och offentlig sektor.
Språk och ton:
Neutralt och informativt med tekniska detaljer som understryker investeringens omfattning och betydelse, utan värdeladdade ord som tydligt gynnar en specifik politisk riktning.
Källbalans:
Källorna är främst offentliga och vetenskapliga institutioner som Vetenskapsrådet, NAISS och Linköpings universitet, samt europeiska organisationer som EuroHPC. Det finns ingen tydlig motpart eller kritisk röst som utmanar investeringen eller finansieringen.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från privata företag eller kritiker av offentliga investeringar i teknologisk infrastruktur, vilket skulle kunna ge en mer balanserad bild av möjliga nackdelar eller alternativ finansiering. Den tar inte upp eventuella politiska kontroverser kring statens roll i AI-utveckling.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Lidingö presenterar egen kulturkanon med 91 inslag
Lidingö stad presenterar en lokal kulturkanon med 91 verk, platser och samhällshändelser. Bland inslagen finns...
Halverat SL-pris gav 148 miljoner extra
SL:s tillfälligt halverade pris på 30-dagarsbiljetter har lett till 148 miljoner kronor i extra biljettintäkter....
5 300 gymnasieelever samlades för politisk valdebatt
Närmare 5 300 gymnasieelever samlades den 8 september i Saab Arena i Linköping för en...
Färre stockholmare känner sig otrygga på kvällarna
Otryggheten i Stockholm har sjunkit till den lägsta nivån sedan 2011, enligt Stockholms stads trygghetsmätning...
