Färre stockholmare känner sig otrygga på kvällarna

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Färre stockholmare känner sig otrygga på kvällarna

Av Peter KarlssonPublicerad: 8 sep 14:593 min

Otryggheten i Stockholm har sjunkit till den lägsta nivån sedan 2011, enligt Stockholms stads trygghetsmätning för 2026. Andelen invånare som avstår från att gå ut ensamma på kvällen har minskat från 21 procent 2023 till 17 procent i årets undersökning. Minskningen syns bland både kvinnor och män.

Utvecklingen är samtidigt ojämn mellan olika grupper och delar av staden. Kvinnor, utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning uppger fortfarande otrygghet i större utsträckning än andra. Brottsförebyggande rådet redovisade i den nationella trygghetsundersökningen 2025 att 32 procent av kvinnorna och 18 procent av männen uppgav otrygghet.

Järva och Skärholmen, där otryggheten under lång tid har legat högt, visar ökad trygghet i 2026 års mätning. Nivåerna ligger dock fortfarande över genomsnittet för Stockholm. Stockholms stad uppger att Skärholmen redan i undersökningar under 2025 hade en ökning av den upplevda tryggheten, även om nivån generellt var lägre än i staden som helhet.

Nyhetsbyrån Järva redovisar att 87 procent av de svarande i Järva trivs i sitt bostadsområde. I stadsdelsområdena i innerstaden är motsvarande andel 98–99 procent. Av de svarande i Järva uppgav 40 procent att de under det senaste året hade hört talas om brott i det egna bostadsområdet, den lägsta andelen bland Stockholms stadsdelsområden. För staden som helhet var andelen 53 procent.

I Järva uppgav samtidigt 23 procent att de hade sett ett brott begås i bostadsområdet. På Södermalm var motsvarande andel 22 procent, enligt Nyhetsbyrån Järva. Svarsfrekvensen i Järva var 28 procent, där 961 av 3 390 tillfrågade deltog.

Upplevelsen av narkotikaförsäljning som ett stort problem har minskat kraftigt i Järva, Hässelby-Vällingby och Skärholmen. Polismyndigheten meddelade i april 2026 att Tenstagången och Tensta centrum i Järva samt Maltesholmstorget i Hässelby-Vällingby hörde till nio platser där tidigare öppna drogscener hade arbetats bort under det föregående året.

Länsstyrelsen Stockholm uppgav att det våren 2026 fanns 34 öppna drogscener i fem av länets 26 kommuner, vilket var åtta färre än året före. I den regionala trygghetsmätningen 2025 uppgav 29 procent av personer som bodde i områden med en öppen drogscen att de kände otrygghet. Bland personer som inte bodde vid en sådan plats var andelen 16 procent.

Även Hässelby-Vällingby har förändrats i polisens bedömningar. Polismyndigheten meddelade i december 2025 att Grimsta, Hässelby strand och Smedshagen inte längre uppfyllde kriterierna för utsatt område. Det tidigare utsatta området Hässelby/Vällingby begränsades därför och fick namnet Hässelby gård.

Dagens Nyheter redovisar att samtliga stadsdelsområden i Stockholm visar förbättringar när det gäller upplevda ordningsproblem i 2026 års trygghetsmätning.

Undersökningen genomfördes under våren 2026 av Origo Group på uppdrag av Stockholms stad och omfattade personer mellan 16 och 79 år. Totalt svarade 14 392 personer, motsvarande en svarsfrekvens på 41 procent. Trygghetsmätningen har genomförts vart tredje år sedan 2008. Socialdemokraterna i Stockholms stadshus meddelade inför publiceringen att resultatet skulle presenteras vid en pressträff klockan 09.30 den 8 september.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven i ett klart, sakligt och neutralt språk. Den redovisar statistik och fakta från olika källor på ett återhållsamt sätt utan att journalisten använder laddade ord, förstärker, förminskar eller gör egna slutsatser. Allt värderande och laddade språk är tydligt relaterat till källor, till exempel myndigheter, organisationer och journalister från andra medier, vilket är korrekt och påverkar inte oberoendet. Artikeln undviker spekulationer och känslomässigt styrande språk, och ger en balanserad bild av situationen. Poängen sänks något då formuleringen "Otryggheten i Stockholm har sjunkit till den lägsta nivån sedan 2011" är en sammanfattning som hade kunnat mildras något för ännu tydligare neutralitet, men det är en acceptabel formulering inom nyhetsjournalistik.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
55%
40%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänsterinriktningen främst genom att lyfta fram statliga och kommunala insatser för att öka tryggheten och minska brott, samt genom att erkänna ojämlikheten i upplevd trygghet bland utsatta grupper såsom kvinnor, utlandsfödda och personer med funktionsnedsättning. Det faktabaserade och myndighetsfokuserade perspektivet utan kritik mot statens roll förstärker en bild av statliga lösningar som centrala. Mitten har också ett betydande utrymme då artikeln är saklig och pragmatisk, men artikeln gynnas klart mindre av högerns perspektiv eftersom marknadslösningar, individuell ansvarston eller kritiska synpunkter mot offentliga insatser saknas.

Rubrik och framing:
En verklighetsbild där tryggheten i Stockholm har ökat, vilket framhålls som en positiv utveckling. Problem kvarstår dock för vissa grupper och områden, men framställs som hanterbara och förbättringar redovisas. Stockholms stad och Polismyndigheten framstår som ansvariga och lösningar för ökad trygghet.

Språk och ton:
Artikeln använder rapporterande och faktabaserat språk utan känsloladdade ord, men förstärker positiva aspekter av trygghetsutvecklingen vilket gynnar en bild av fungerande samhällsinsatser. Vissa grupper framhålls som särskilt utsatta, men mer som mottagare av stöd än som problem.

Källbalans:
Källorna är främst officiella myndigheter (Stockholms stad, Polismyndigheten, Länsstyrelsen) och en mindre regional nyhetsbyrå. Politiska perspektiv saknas och det finns inget utrymme för opposition eller kritik från andra aktörer.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en djupare analys av orsaker till otrygghet och eventuella kritik mot myndigheters insatser. Perspektiv som framhäver strukturella orsaker eller belyser sociala orättvisor och de utsatta gruppernas erfarenheter mer ingående är begränsade. Ekonomiska faktorer eller privata initiativ nämns inte.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.