Arabiska partier får avgörande roll efter Israels val

De arabiska partiernas stora framgångar i Israels parlamentsval har skapat ett nytt politiskt läge. Varken premiärminister Benjamin Netanyahus regeringsblock eller oppositionen under Gadi Eisenkot ser ut att kunna samla egen majoritet i Knesset. De arabiska partierna Gemensamma listan och Ra'am kan därmed få en avgörande roll när en ny regering ska bildas.

Israels centrala valkommitté redovisade den 28 oktober ett preliminärt valresultat där Netanyahus block tilldelades 53 mandat och Eisenkots oppositionsblock 48. De arabiska partierna fick tillsammans 19 av parlamentets 120 platser. För egen majoritet krävs minst 61 mandat.

I en uppdatering den 29 oktober fördelades de arabiska partiernas mandat med elva till Gemensamma listan och åtta till Ra'am. Den sammanlagda representationen var därmed oförändrad, även om fördelningen mellan partierna hade justerats.

Anders Persson, lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, bedömer att de arabiska partierna nästan fördubblar sin representation. Enligt honom försvårar framgången regeringsbildningen för båda de större politiska blocken.

Persson anser att oppositionsledaren Gadi Eisenkot kan behöva välja mellan ett samarbete med de arabiska partierna och en gemensam regering med Benjamin Netanyahu. Inget av huvudblocken hade under valrörelsen öppnat för ett sådant samarbete med de arabiska partierna.

Gemensamma listan meddelade dock den 28 oktober att partiet var berett att samarbeta med oppositionen för att få till stånd en regering utan Netanyahu. Partiet öppnade även för möjligheten att stödja en regering genom parlamentet utan att själv få ministerposter.

Samtidigt har Eisenkot ställt politiska villkor för vilka partier han kan regera tillsammans med. Enligt den israeliska tidningen Ynet kräver han att samarbetspartierna erkänner Israel som en judisk stat och betraktar Hamas som en terroristorganisation som måste avvecklas. Villkoren redovisades den 29 oktober i samband med diskussionerna om ett eventuellt samarbete med de arabiska partierna.

Yair Golan, ledare för oppositionspartiet Demokraterna, har förespråkat ett utökat politiskt samarbete mellan judiska och arabiska israeler. Han har framhållit att samarbetet bör omfatta hela landets befolkning.

Enligt Anders Persson är Golan den enda framträdande oppositionsföreträdaren som tydligt har öppnat för ett sådant samarbete. Persson påpekar samtidigt att Golan tillhör den politiska vänsterkanten.

Även Yousef Jabareen, partiledare för Hadash inom Gemensamma listan, har efterlyst ett närmare judiskt-arabiskt samarbete. Under valdagen framförde han att andra politiska aktörer behöver föra samtal med de arabiska partierna om de vill åstadkomma ett politiskt maktskifte.

De arabiska partierna representerar olika politiska inriktningar. Gemensamma listan består av tre partier som enligt Anders Persson omfattar en närmast kommunistisk gruppering och två nationalistiska partier. Ra'am är ett konservativt islamistiskt parti.

Partisamarbetet Gemensamma listan bildades inför parlamentsvalet 2015 och vann då 13 mandat, enligt Israels demokratiinstitut. Vid valet 2020 fick samarbetet 15 platser. Inför parlamentsvalet 2021 lämnade Ra'am samarbetet.

Ra'am blev 2021 det första arabiska partiet att delta i en israelisk regering, men regeringsmedverkan blev kortvarig. Partiet har letts av Mansour Abbas sedan 2019 och fick enligt Ynet fyra mandat 2021 och fem mandat 2022.

Inför årets val placerade Abbas för första gången en judisk kandidat på Ra'ams valsedel. Den tidigare biträdande ministern för inre säkerhet, Yoav Segalovitz, fick andraplatsen på partiets lista.

Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, beskriver de arabiska partiernas stärkta ställning som ett uttryck för att den arabiska befolkningen vill få större inflytande över israelisk politik.

Enligt Schierenbeck har också regeringens nedskärningar inom det brottsförebyggande arbetet i arabiska samhällen bidragit till partiernas framgångar. Hon pekar på kraftigt ökad kriminalitet och ett stort antal dödsfall i arabiska städer och byar. Situationen har enligt henne skapat omfattande oro och missnöje bland invånarna.

Valdeltagandet var högt i flera arabiska städer. Ynet redovisade ett deltagande på 86,8 procent i Sakhnin och 84,9 procent i Kafr Qasim. I beduinstaden Rahat deltog 82 procent av de röstberättigade, medan motsvarande andel i Nasaret var 72,2 procent.

För landet som helhet uppgick valdeltagandet till 77,7 procent, enligt Associated Press. Det var den högsta uppmätta nivån vid vallokalernas stängning sedan 1999.

Anders Persson framhåller att ett omfattande valdeltagande bland minoritetsgrupper betraktas som ett demokratiskt framsteg. Han anser att de arabiska partiernas ökade representation är betydelsefull i ett land som ofta beskrivs som Mellanösterns enda demokrati.

Israel hade enligt statistik sammanställd 2024 drygt tio miljoner invånare. Den arabiska befolkningen utgör omkring 21 procent av invånarna. Drygt 17 procent av landets befolkning är araber med israeliskt medborgarskap, medan omkring fyra procent bor i östra Jerusalem med permanent uppehållstillstånd.

Enligt Israels statistiska centralbyrå finns 163 arabiska lokalstyren i landet. Rahat och Nasaret är de två största arabiska städerna. Muslimer utgör 83,2 procent av den arabiska befolkningen, som även omfattar druser, kristna och beduiner. Många arabiska israeler identifierar sig som palestinier, men den nationella identiteten varierar inom gruppen.

Israels militära insatser i Gaza och övriga regionen utgör ytterligare en fråga i regeringsförhandlingarna. De arabiska partierna antas motsätta sig krigföringen, även om frågan inte har fått någon framträdande plats i deras offentliga uttalanden.

Parallellt med diskussionerna om regeringsbildningen har anklagelser om oegentligheter i valet framförts. Benjamin Netanyahu hävdade den 29 oktober att valfusk förekommit i samband med de arabiska partiernas framgångar, men presenterade inga bevis för anklagelserna.

Israels centrala valkommitté meddelade att misstankar om oegentligheter undersöktes. Kommittén uppgav samtidigt att det saknades underlag för påståenden om systematiska överträdelser som skulle ha påverkat valets integritet.

Valkommittén har dessutom begärt att den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet ska granska misstankar om inblandning från utländska aktörer i valet. Inte heller i samband med den begäran redovisade valkommittén något underlag som styrkte påståenden om systematiskt valfusk.

Israels president Isaac Herzog uttalade den 29 oktober sitt stöd för att misstankarna skulle undersökas. Han varnade samtidigt för att anklagelserna inte fick användas för att misstänkliggöra en hel befolkningsgrupp.

Redan den 27 oktober hade Herzog meddelat att valprocessen övervakades av Israels centrala valkommitté under ledning av Högsta domstolens vice ordförande Noam Sohlberg och kommitténs tillförordnade generaldirektör Dean Livne. Presidenten bekräftade då att partierna skulle delta i den fortsatta politiska processen efter att resultatet hade fastställts.

Det officiella valresultatet ska offentliggöras den 4 november 2026, enligt Israels centrala valkommittés tidplan. Eventuella överklaganden till Jerusalems distriktsdomstol ska lämnas in senast den 18 november.

Enligt Israels presidentämbete ska presidenten inom sju dagar efter offentliggörandet av det officiella resultatet utse en parlamentsledamot som får uppdraget att försöka bilda regering. Innan beslutet fattas ska presidenten samråda med de olika partigrupperna i knesset.